Kategoriarkiv: Klassexempel

Vi jämför: Demokrati och valet

Hej på er! Mitt namn är Anette Larsson Hammarberg och jag arbetar just nu som förstelärare i årskurs 5 tillsammans med min lärarkollega, Sara. Vår klass består av 21 stycken fantastiska elever! Jag har arbetat som lärare sedan 2010, och jag älskar verkligen mitt jobb! Det var först i våras jag startade upp arbetet med Kooperativt lärande på riktigt, och jag kan bara konstatera att vi ser ett fantastiskt resultat! Eleverna tycker att det är ett roligt och givande arbetssätt där de har tydliga mål. Jämförelsen med ett ”vanligt” grupparbete och detta är stor, alla vet sina roller och känner sig betydelsefulla. Samarbetet i lär-grupper och lär-par har också blivit mycket bättre, ja vinsterna är många! Läs mer

Roller och Karusellen: Valet

Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.

Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Pokémon-matematik

För att ett samarbete verkligen ska fungera krävs att barnen har ett gemensamt mål och ett positivt ömsesidigt beroende, dessutom krävs en vi-känsla och ett eget ansvar (läs mer om detta under grundprinciper SPEL3F). När eleverna denna vecka fick sina nya lär-kompisar fick de därför göra en uppgift där de verkligen behövde varandra för att slutföra uppgiften, de hade ett positivt ömsesidigt beroende (PÖB)

Läs mer

Inspireras och Hör vi ihop?: Engelska – body parts

När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala.

Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar.  Läs mer

Mina ord, dina ord: Kroppen

Under denna termin kommer vi att arbeta med kropp och hälsa under våra NO-lektioner. För att starta upp temat använde vi oss av strukturen Mina ord, dina ord. Denna grupp har inte tidigare provat strukturen, så jag förklarade inte hela strukturen på en gång utan jag började enbart med instruktionen att skriva namnet på några yttre kroppsdelar (kroppsdelar man kan se med eller utan kläder) under rubriken ”mina ord”. Läs mer

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Våga börja!

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen. Läs mer

Talkort: Klassråd

Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.

Läs mer

Trianglar som struktur i historia

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

« Äldre inlägg Senaste inläggen »