Runt om i landet börjar vi runda av läsåret. Studenter springer ut, sånger sjungs, betyg sätts, stolar ställs upp, vi gråter en skvätt och kramas en massa. Fantastiskt bra jobbat alla kollegor! När klassrummet ekar tomt sitter vi där och andas ut en stund. Så mycket har skett under läsåret. Vi har byggt relationer, samtalat, haft möten, ringt föräldrar, tröstat, lyssnat, skrattat och gråtit. Och så har vi lärt oss en hel massa saker. Eleverna har lärt sig, men vi lärare har också lärt oss. Vi har testat nya pedagogiska grepp, vi har ställts mot nya utmaningar, hanterat händelser i omvärlden och stöttat elever genom deras vardag. Nu är det vår tid att ta ett djupt andetag, fira våra ansträngningar och lyfta fram allt bra vi har gjort. Sätt dig gärna ner en stund och reflektera, enskilt först, men också med dina närmaste kollegor. Skriv ner lite tankar så att du kan ta med dig det du lärt dig in i det nya läsåret i höst. Använd frågorna nedan eller egna frågor. Sätt ord på det som skett och fira ditt arbete!
Att arbeta inom skola innebär att ständigt förändras och utvecklas. Vi behöver undersöka vår egen undervisning, testa nya saker och reflektera tillsammans med kollegor. Ibland kan utomstående stöd behövas för att få ny inspiration och verktyg att testa. Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Hoppas vi ses!
Kurser
Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I höst går kursen i Stockholm (25-26 september) och Malmö (17-18 oktober).
Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I höst är vi i Stockholm den 14-15 september.
Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader.
Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete.
Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på kursen Meningsfullt lärande den 19/9.
I höst fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.
Inspelade föreläsningar
Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.
I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.
Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.
Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande
Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.
Nu ligger vårens kurser ute för bokning. Vi hoppas att många vill vara med och utveckla sin undervisning tillsammans med oss! I vår blir det nya steg 1-kurser i kooperativt lärande (varav en digital tvådelad) och en fortsättningskurs. Vi kommer ha ännu en kurs i Kooperativt ledarskap för skolledare. Höstens nyhet “Att leda lärande för lärare” kör vi en ny omgång av.Vi har också en helt ny kurs om meningsfullt lärande baserad på vår nya bok Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan och lite nya fördjupningsworkshops på två timmar.
“Kom överens om…” Lättare sagt än gjort. När elever ska komma överens om något hjälper vi dem ofta på traven genom att vara samtalsledare och ger dem strukturer och strategier för hur man kommer överens. Sen blir det personalmöte och plötsligt är våra kloka tankar om hur man gör för att enas, på ett demokratiskt sätt där alla får möjlighet att komma till tals, som bortblåsta. Hur kan vi konkret ta hjälp av det kooperativa lärandets strukturer när vi ska enas i arbetslaget, i ledningsgruppen eller i hela kollegiet?
Dags att lyfta blicken mot kommande läsår, fokusområden, nya prioriterade mål och intressanta arbetsområden inom olika ämnen. Det kan många gånger kännas tungt att försöka se bortom mållinjen för terminen men det är samtidigt nu vi behöver göra det. Det är nu vi har alla erfarenheter från det gångna läsåret färska i minnet och kan göra de bästa prioriteringarna inför nästa läsår. Hur kan vi skapa engagemang och delaktighet i att spåna idéer kollegor emellan, både nu i juni och under andra delar av läsåret? Hur får vi allas tankar att värderas lika?
Oavsett hur vi väljer att organisera idéspåning är det av allra högsta vikt att avsätta tanketid inför varje moment där tankar ska delas med en eller flera andra.
Utvärderingar görs ständigt, inte bara tillsammans med barn och elever utan också i kollegiet mellan oss vuxna. I skolorna knyts just nu det genomförda läsåret ihop och det utvärderas på alla håll och kanter. Det kan till exempel handla om ett av arbetsplatsens fokusområden, ett nytt arbetssätt eller arbetsområden i olika ämnen. Vilka röster hörs då? Vems åsikter väger tyngst? Hur kan vi öka möjligheten att fler röster kommer fram och blir lyssnade på? Sist men inte minst: Hur gör vi för att fokusera på det positiva när vi utvärderar?
Visst är det märkligt att vi vuxna många gånger blir precis som våra elever när vi sätts ihop i en grupp och förväntas samtala med varandra utifrån givna frågor. Någon tar stor plats och gör långa utsvävningar, någon annan håller med. Andra blir helt tysta och någon argumenterar emot oavsett vad saken gäller. Hur kan vi använda ett kooperativt förhållningssätt i sådana situationer? Hur kan strukturer och strategier hjälpa oss att forma även våra arbetslags-, ämneslags- eller ledningsmöten?
Detta är uppdrag 3 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. De tidigare uppdragen finner du här: Uppdrag 1Uppdrag 2
Att använda pararbete är ett enkelt sätt att att initiera stödjande samarbeten mellan elever. Eleverna har bara en annan person att förhålla sig till, de får stort talutrymme och möjlighet att träna på samarbetsfärdigheter i en trygg miljö. Vid ojämnt antal elever kan några bilda en trio, kanske där någon behöver lite extra stöd eller tycker det är svårt att samarbeta, så att det inte blir för mycket press. Det kan vara bra för vissa elever att få möjlighet att observera och lyssna i början utan för stora krav på interaktioner. I detta uppdrag ska du få testa att strukturera pararbete där elever får möjlighet att stötta varandra kring innehållet.
I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.
Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?
Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.
Fler och fler lärare runt om i Sverige har hört talas om kooperativt lärande. Vi ser fler och fler som börjar använda KL i sina klassrum. Ni kanske läser här på bloggen, inspireras av böcker, samtalar med kollegor, ser exempel på sociala medier och går utbildningar. Du är kanske ensam på din skola med ditt intresse eller så kanske ni har ett utvecklingsprojekt kring KL på skolan? I vår erbjuder vi flera kurser och utbildningar med olika inriktningar. Utbildningarna riktar sig till lärare, förstelärare, förskollärare och skolledare. Kanske någon av dem passar dig, din kollega eller din rektor?
Tvådagarskurser
I vår har vi fem tvådagarskurser (steg 1). Under kursens två dagar får du lära dig grunderna i kooperativt lärande där du får verktyg för att komma igång direkt i ditt klassrum. Du får testa strukturer, strategier, lära dig om grundprinciperna, hur du skapar grupper, tips kring ledarskap och mycket mer. Kursen riktar sig till alla som jobbar med utbildning, i alla skolformer och alla ämnen. BOKA HÄR
Tvådagarskurser
Göteborg 4-5 februari FULLBOKAD
Luleå 13-14 februari
Malmö 5-6 mars
Västerås 10-11 mars
Stockholm 2-3 april
Göteborg 12-13 maj
Fortsättningskurs
Har du redan gått steg 1-kursen eller liknande? Har du kommit igång med kooperativt lärande och vill ta nästa steg? Vill du sprida KL till kollegor? Ska du kanske rentav leda ett utvecklingsprojekt kring kooperativt lärande på skolan? Då är steg 2-kursen för dig. I vår blir den av i Stockholm 7-8 maj. Dag 1 handlar om att ta nästa steg på din egen resa. Deltagarna får chans att dela erfarenheter, lösa problem och stötta varandra vidare. Dag 2 handlar om hur man kan tänka vid implementering av kooperativt lärande på en skola. BOKA HÄR
Förskola
Jobbar du i förskola eller förskoleklass och är nyfiken på hur kooperativt lärande kan se ut för barn mellan 2-7 år? I vår har vi tre föreläsningar för er – Göteborg 3 februari, Malmö 4 mars och Stockholm 9 mars. BOKA HÄR
Kooperativt ledarskap
Den 17 februari har vi premiär för utbildningen Kooperativt ledarskap. Den riktar sig till rektorer, skolchefer, förstelärare med skolutvecklingsuppdrag och utvecklingsledare som vill få fler verktyg för att leda en samarbetande skola. För mer information och bokning läs HÄR.
Uppdragsutbildningar
Om ni på er skola vill få stöd i ett implementeringsarbete kring kooperativt lärande kan vi tillsammans med er skräddarsy en plan där vi stöttar arbetet genom exempelvis workshops och uppdrag för lärare. För mer information om detta maila uppdragsutbildning@studentlitteratur.se eller läs mer HÄR.
Område Väster i Ystad kommun håller på att implementera kooperativt lärande på sina tre enheter. Detta gör vi genom gemensamma workshops och arbete i KUG (Kollegiala utvecklingsgrupper). Inför träffarna har pedagogerna läst texter och genomfört uppdrag i klasserna. Sina reflektioner delar de i en gemensam padlet. Under workshopen brukar vi i grupperna diskutera olika förutbestämda frågor men denna gången valde jag att använda mig av strukturen “Vad undrar jag?“. Alla fick utifrån det de läst skriva en lapp med något de undrade eller tyckte var intressant. Lapparna lades i mitten. De drog en fråga i taget och diskuterade den i gruppen. Eftersom tiden var knapp då grupperna även ska planera nya uppdrag så avbröt vi innan alla frågor var diskuterade. Frågorna kommer att delas med alla i ett gemensamt dokument så att alla kan ge tips och kommentera.
Precis som med eleverna dök det upp andra frågor än de som var tänkta att reflektera över och diskutera. Jag tycker att “Vad undrar jag?” är en fantastisk struktur för att få reda på vad gruppen, elever eller kollegor, faktiskt undrar vilket i sin tur ger mig som ställer frågorna väldigt många nya tips, idéer och tankar inför vårt fortsätta arbete.
En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar (3F – feedback, feedup, feedforward). Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. Du kan också läsa om grundprincipen i detta inlägg. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.
När kooperativt lärande används på en skola påverkar det hela skoldagen. Det vi gör på lektionerna påverkar fritidstiden, raster, korridor och matsal. Det vi gör på fritids och på rasterna påverkar lektionerna. Vi behöver se skoldagen som en helhet, för det är så eleverna upplever den. Här underlättar det när vi samverkar mellan de olika skolverksamheterna – lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, ledningsgrupp, vaktmästare m.fl. Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metodik. Vi strävar efter att ha en verksamhet där samarbete värderas, olikheter ses som en tillgång, där vi stöttar varandra, lär av varandra och där ett demokratitänk genomsyrar allt. Vilka verktyg och strategier vi använder för att nå dit kan se väldigt olika ut. Hur kan vi då tänka kring kooperativt lärande i fritidshemmet? Vilka verktyg kan vi använda där för att verka för kooperativa normer? Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. I detta inlägg finns dels frågor ni kan använda för att tillsammans fundera kring hur ni kan utveckla tänket kring kooperativa normer på fritidhemmet, dels konkreta tips på saker man kan börja med.
Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.
En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer
I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.
“Cooperative learning in the classroom requires cooperative learning in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom
Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans! Läs mer
I Stora Hammars skola i Höllviken arbetar lärarna Diana, Anne och Sara i årskurs 3. De har under sina tre år provat på och utvecklats inom det kooperativa förhållningssättet tillsammans med sina elever. I inslaget berättar de om flera kloka tankar om att använda kooperativt lärande i undervisningen, framgångar såväl som utmaningar. Särskilt lyfts vikten av ett tydligt ledarskap, gemenskap, sociala mål och formativ återkoppling. De beskriver samtidigt hur deras roll som lärare påverkats till att bli mer av en handledande och observerande roll där de leder klassen framåt både i kunskaper och med det sociala.
Här är en länk till ett avsnitt där de beskriver sitt arbete. Väl värt att lyssna på.
För att läsa mer om deras arbete kan ni se hur de arbetar via deras instagramkonto. De har även haft workshops om KL så om ni är intresserade är det nog bara att höra av er. Lycka till med elever, att sprida KL i er egen skola och utanför!
Jag och Jennie är ute på många skolor och sätter igång processer där lärare ska förena sitt sätt att undervisa med nya verktyg från kooperativt lärande. Något jag själv lärt mig är att man aldrig är “klar” som lärare. Att vara lärare handlar om att arbeta och leva i en kontinuerlig utveckling. Att utvecklas är även ett av de bästa sätt jag mött för att kunna arbeta proaktivt med elevers olikheter och ha verktyg för framtida utmaningar. Men hur kan man tänka som lärare kring utveckling och lärande?
Många lärare vi pratar med vill ha en mer elevaktiv och samarbetande kultur i sina klassrum, för att främja lärande och elevernas mående samtidigt. De vill ha en förändring och prova något nytt. I våra samtal med lärare lyfter jag och Jennie ofta fram att det inte räcker med att gå på en föreläsning eller läsa en bok för att ta till sig ett nytt sätt att agera och tänka. Det behöver ske i en process där läraren planerar, provar och reflekterar. Denna process får med fördel ske gemensamt på skolor för att ge större effekt. Jag har själv i min praktik varit med om att rektorer, som i all välvilja, köpt in föreläsare eller material för att hjälpa lärare i sin vardag för att sedan utbrista “Nu är det bara att köra på i klassrummen – nu vet ni ju hur… eller hur?!”. Men en föreläsning på någon timma eller en bok i handen till en lärare räcker inte. Frågan är, vad behövs då?
Den här hösten blir en spännande höst. När vi (Jennie, Lisa och Niclas) drog igång med kooperativt lärande med våra elever kände vi direkt att det här var något bra. Vi insåg att fler lärare kunde ha nytta av detta och startade därför den här bloggen i april 2016. Vi hoppades att några skulle inspireras och bli intresserade av KL, men vi hade aldrig trott att det skulle bli så här stort, med kurser över hela landet, två böcker, över en miljon visningar på bloggen och 15000 medlemmar i facebookgruppen. Vi är så otroligt glada och tacksamma över att vi får vara en del i det fantastiska arbete alla ni lärare gör ute i skolorna. Det här är mer än vi hade kunnat hoppas på. Som vi skrev i vårt inlägg på Skola365 i juni 2016, var vår förhoppning då och är fortfarande att utveckla kooperativt lärande på olika arenor i Sverige tillsammans med verksamma lärare, för att ge våra elever en bättre upplevelse av skolan och en bättre chans att lyckas. Vi ser effekterna av kooperativt lärande inte bara hos våra egna elever, utan hos så många av er runt om i landet. Läs mer
