Category Archives: Skolutveckling

Studieresa till Haag, 7-8/5

I Anneke Moerkerkens regi fick vi, Jacqueline Andrae, Pernilla Lundh Sandgren och Jessika Svahn – lärare på Bälinge skola i Uppsala kommun, möjlighet att åka på en studieresa till Den Haag i Nederländerna för att se hur skolor arbetar med KL.

Vi är tre lärare från Bälinge skola som har i uppdrag av vår skola och rektor att implementera kooperativt lärande (KL) på Bälinge skola. Vår fråga var: Hur gör man det på bästa sätt?

Tack vare Anneke Moerkerken såg vi en möjlighet att ta del av andra skolors försök att i kollegiet utveckla KL:s arbetssätt. Det som var intressant var att ta del av erfarenheter av detta från ett annat land med en annan skolkultur. Vi besökte två olika skolor; på en högstadie- och gymnasieskola och en låg- och mellanstadieskola. De båda skolorna var i uppbyggnadsfasen när det gällde att inför KL på sina skolenheter och deras skolledning var mycket drivande i processen.

En tanke som slog oss när vi besökte Nederländerna var att båda skolorna hade en tydlig pedagogisk profil. Vid de två skolorna hade de för implementeringen av KL ett arbetssätt där ett antal lärare coachade sina kollegor, sk lärarcoacher. Vi blev imponerade av att vissa lärare, coacher, fick riktad utbildning inom KL av extern utbildare där de sedan ledde implementering på sin skola. Det fanns en tydlig plan för hur lärarna över tid skulle bli bättre på att utöva KL och strukturerat samarbete i sina klasser.

På högstadie- och gymnasieskolan, en Daltonskola, arbetade man utifrån Parkhursts pedagogik där målet är att eleven ska reflektera över sitt lärande och se sig själv som sin egen lärare. För att nå målen behöver eleven lära sig att samarbeta med andra. KL ses därför som en möjlighet att uppnå det målet.

Den externa handledaren, som är väl utbildad i KL, gör även klassrumsbesök hos lärarna för att stötta processen. Det kollegiala lärandet hade en tydlig arbetsgång på Daltonskolan då vi fick se hur de i ”aktion” blir handledda under pågående lektion samt med samtal efter lektioner.

Lärarcoachernas uppgift var att stötta och handleda sina närmaste kollegor i olika undervisningssituationer genom att göra klassrumsobservationer och införa kooperativa diskussioner i arbetslagen. Samtidigt var de själv lärare och provade det de handleder om i sina egna klassrum.

På låg- och mellanstadieskolan undervisades elever från ett flertal europeiska länder, barn till diplomater och internationellt arbetande föräldrar, och där såg man det kooperativa lärandet som en viktig metod för att få in eleverna i kommunikativa relationer. En del elever stannade på skolan kort tid, ett läsår, och det gäller att skapa goda sociala relationer och färdigheter. På denna skola hade de flesta lärare, även vikarier, gått en utbildning i KL. Även här var det ett antal lärare som hade en ledande roll i att implementera KL. Dessa lärare fick kontinuerligt utbildning av externa handledare.

Det var fascinerande att se att oavsett utbildningssystem och nationstillhörighet, svenskt eller nederländsk, så såg vi fler likheter än skillnader mellan länderna när det gäller att undervisa kooperativt. Det sociala samspelet mellan eleverna är lika glädjandefyllt oberoende av vilket språk som talas eller i vilken nationskultur eleven växer upp. Detta borgar ännu mer för att KL är rätt väg att gå för att öka elevdelaktigheten och den social glädjen/samspelet samt tolerans för oliktänkande.

Sammanfattning

Tre viktiga lärdomar kan vi ta med oss från besöket. En är att lärarna inte förväntades kunna allt på en gång. De förväntades lära sig KL över tid med stöd av coacher och genom kollegiala diskussioner. Det tar helt enkelt tid att utvecklas i ett nytt sätt att tänka. Det andra är vikten av ett stöd från en extern handledare med stor kunskap inom KL till både coacherna och lärarna. Det sista är att båda skolorna hade ett tydligt behov och mål med vad KL skulle leda till. Processen var förankrad hos både skolledning och lärare.

Under besöket såg vi enskilt, par och grupparbete samt olika kooperativa strukturer och strategier. Några av de vi fick se var ”fråga-fråga-byt”, ”solfjädern”, ”sant eller falskt” och ”mötas på mitten”.

Kurser och föreläsningar – våren 2020

Fler och fler lärare runt om i Sverige har hört talas om kooperativt lärande. Vi ser fler och fler som börjar använda KL i sina klassrum. Ni kanske läser här på bloggen, inspireras av böcker, samtalar med kollegor, ser exempel på sociala medier och går utbildningar. Du är kanske ensam på din skola med ditt intresse eller så kanske ni har ett utvecklingsprojekt kring KL på skolan? I vår erbjuder vi flera kurser och utbildningar med olika inriktningar. Utbildningarna riktar sig till lärare, förstelärare, förskollärare och skolledare. Kanske någon av dem passar dig, din kollega eller din rektor?

Tvådagarskurser

I vår har vi fem tvådagarskurser (steg 1). Under kursens två dagar får du lära dig grunderna i kooperativt lärande där du får verktyg för att komma igång direkt i ditt klassrum. Du får testa strukturer, strategier, lära dig om grundprinciperna, hur du skapar grupper, tips kring ledarskap och mycket mer. Kursen riktar sig till alla som jobbar med utbildning, i alla skolformer och alla ämnen. BOKA HÄR

Tvådagarskurser
Göteborg 4-5 februari
Luleå 13-14 februari
Malmö 5-6 mars
Västerås 10-11 mars
Stockholm 2-3 april

Fortsättningskurs

Har du redan gått steg 1-kursen eller liknande? Har du kommit igång med kooperativt lärande och vill ta nästa steg? Vill du sprida KL till kollegor? Ska du kanske rentav leda ett utvecklingsprojekt kring kooperativt lärande på skolan? Då är steg 2-kursen för dig. I vår blir den av i Stockholm 7-8 maj. Dag 1 handlar om att ta nästa steg på din egen resa. Deltagarna får chans att dela erfarenheter, lösa problem och stötta varandra vidare. Dag 2 handlar om hur man kan tänka vid implementering av kooperativt lärande på en skola. BOKA HÄR

Förskola

Jobbar du i förskola eller förskoleklass och är nyfiken på hur kooperativt lärande kan se ut för barn mellan 2-7 år? I vår har vi två föreläsningar för er – Göteborg 3 februari och Malmö 4 mars. BOKA HÄR

Kooperativt ledarskap

Den 17 februari har vi premiär för utbildningen Kooperativt ledarskap. Den riktar sig till rektorer, skolchefer, förstelärare med skolutvecklingsuppdrag och utvecklingsledare som vill få fler verktyg för att leda en samarbetande skola. För mer information och bokning läs HÄR.

Uppdragsutbildningar

Om ni på er skola vill få stöd i ett implementeringsarbete kring kooperativt lärande kan vi tillsammans med er skräddarsy en plan där vi stöttar arbetet genom exempelvis workshops och uppdrag för lärare. För mer information om detta maila uppdragsutbildning@studentlitteratur.se eller läs mer HÄR.

Vad undrar jag?: Kollegialt lärande

Gästinlägg av Agneta Persson

Område Väster i Ystad kommun håller på att implementera kooperativt lärande på sina tre enheter. Detta gör vi genom gemensamma workshops och arbete i KUG (Kollegiala utvecklingsgrupper). Inför träffarna har pedagogerna läst texter och genomfört uppdrag i klasserna. Sina reflektioner delar de i en gemensam padlet. Under workshopen brukar vi i grupperna diskutera olika förutbestämda frågor men denna gången valde jag att använda mig av strukturen ”Vad undrar jag?”. Alla fick utifrån det de läst skriva en lapp med något de undrade eller tyckte var intressant. Lapparna lades i mitten. De drog en fråga i taget och diskuterade den i gruppen. Eftersom tiden var knapp då grupperna även ska planera nya uppdrag så avbröt vi innan alla frågor var diskuterade. Frågorna kommer att delas med alla i ett gemensamt dokument så att alla kan ge tips och kommentera.

Precis som med eleverna dök det upp andra frågor än de som var tänkta att reflektera över och diskutera. Jag tycker att ”Vad undrar jag?” är en fantastisk struktur för att få reda på vad gruppen, elever eller kollegor, faktiskt undrar vilket i sin tur ger mig som ställer frågorna väldigt många nya tips, idéer och tankar inför vårt fortsätta arbete.

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar. Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Kooperativt lärande på fritids

När kooperativt lärande används på en skola påverkar det hela skoldagen. Det vi gör på lektionerna påverkar fritidstiden, raster, korridor och matsal. Det vi gör på fritids och på rasterna påverkar lektionerna. Vi behöver se skoldagen som en helhet, för det är så eleverna upplever den. Här underlättar det när vi samverkar mellan de olika skolverksamheterna – lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, ledningsgrupp, vaktmästare m.fl. Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metodik. Vi strävar efter att ha en verksamhet där samarbete värderas, olikheter ses som en tillgång, där vi stöttar varandra, lär av varandra och där ett demokratitänk genomsyrar allt. Vilka verktyg och strategier vi använder för att nå dit kan se väldigt olika ut. Hur kan vi då tänka kring kooperativt lärande i fritidshemmet? Vilka verktyg kan vi använda där för att verka för kooperativa normer? Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. I detta inlägg finns dels frågor ni kan använda för att tillsammans fundera kring hur ni kan utveckla tänket kring kooperativa normer på fritidhemmet, dels konkreta tips på saker man kan börja med.

Läs mer

När elever förstår vinsten med samarbete

Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.

Läs mer

Vad säger eleverna om kooperativt lärande?

En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer

Utveckla din undervisning genom frågor!

I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.

Läs mer

Kollegialt lärande: reflektera och hålla kursen

”Cooperation in the classroom requires cooperation in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom

Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans! Läs mer

Hör Diana, Sara och Anne berätta om KL!

I Stora Hammars skola i Höllviken arbetar lärarna Diana, Anne och Sara i årskurs 3. De har under sina tre år provat på och utvecklats inom det kooperativa förhållningssättet tillsammans med sina elever. I inslaget berättar de om flera kloka tankar om att använda kooperativt lärande i undervisningen, framgångar såväl som utmaningar. Särskilt lyfts vikten av ett tydligt ledarskap, gemenskap, sociala mål och formativ återkoppling. De beskriver samtidigt hur deras roll som lärare påverkats till att bli mer av en handledande och observerande roll där de leder klassen framåt både i kunskaper och med det sociala.

Här är en länk till ett avsnitt där de beskriver sitt arbete. Väl värt att lyssna på.

https://player.fm/series/superskolan-2359988/anne-diana-sara-kooperativt-larande

Det finns även ett inlägg om deras arbete i Sydsvenskan att läsa här!

https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/nytt-arbetssatt-gav-tryggare-klass

För att läsa mer om deras arbete kan ni se hur de arbetar via deras instagramkonto. De har även haft workshops om KL så om ni är intresserade är det nog bara att höra av er. Lycka till med elever, att sprida KL i er egen skola och utanför!

https://www.instagram.com/det_kooperativa_klassrummet/

Den forskande läraren

Jag och Jennie är ute på många skolor och sätter igång processer där lärare ska förena sitt sätt att undervisa med nya verktyg från kooperativt lärande. Något jag själv lärt mig är att man aldrig är ”klar” som lärare. Att vara lärare handlar om att arbeta och leva i en kontinuerlig utveckling. Att utvecklas är även ett av de bästa sätt jag mött för att kunna arbeta proaktivt med elevers olikheter och ha verktyg för framtida utmaningar. Men hur kan man tänka som lärare kring utveckling och lärande?

Många lärare vi pratar med vill ha en mer elevaktiv och samarbetande kultur i sina klassrum, för att främja lärande och elevernas mående samtidigt. De vill ha en förändring och prova något nytt. I våra samtal med lärare lyfter jag och Jennie ofta fram att det inte räcker med att gå på en föreläsning eller läsa en bok för att ta till sig ett nytt sätt att agera och tänka. Det behöver ske i en process där läraren planerar, provar och reflekterar. Denna process får med fördel ske gemensamt på skolor för att ge större effekt. Jag har själv i min praktik varit med om att rektorer, som i all välvilja, köpt in föreläsare eller material för att hjälpa lärare i sin vardag för att sedan utbrista ”Nu är det bara att köra på i klassrummen – nu vet ni ju hur… eller hur?!”. Men en föreläsning på någon timma eller en bok i handen till en lärare räcker inte. Frågan är, vad behövs då?

Läs mer

Höstens workshops på skolor

Den här hösten blir en spännande höst. När vi (Jennie, Lisa och Niclas) drog igång med kooperativt lärande med våra elever kände vi direkt att det här var något bra. Vi insåg att fler lärare kunde ha nytta av detta och startade därför den här bloggen i april 2016. Vi hoppades att några skulle inspireras och bli intresserade av KL, men vi hade aldrig trott att det skulle bli så här stort, med kurser över hela landet, två böcker, över en miljon visningar på bloggen och 15000 medlemmar i facebookgruppen. Vi är så otroligt glada och tacksamma över att vi får vara en del i det fantastiska arbete alla ni lärare gör ute i skolorna. Det här är mer än vi hade kunnat hoppas på. Som vi skrev i vårt inlägg på
Skola365 i juni 2016, var vår förhoppning då och är fortfarande att utveckla kooperativt lärande på olika arenor i Sverige tillsammans med verksamma lärare, för att ge våra elever en bättre upplevelse av skolan och en bättre chans att lyckas. Vi ser effekterna av kooperativt lärande inte bara hos våra egna elever, utan hos så många av er runt om i landet. Läs mer

Det multidimensionella klassrummet

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Lärarens roll i kooperativt lärande

Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation. Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. I grunden handlar det om att gå från en roll att peka och bestämma till att utveckla och handleda eleverna.

Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par

Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”.

Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Detta är bra och kan ge glädje och motivation. Det är dock en annan sak att konsekvent arbeta med samarbete och lyckas få eleverna att stötta varandra och verkligen lära sig mer genom samarbetet. Här delar vi med oss lite tankar kring några vanliga fallgropar vi märkt i vårt eget arbete och även sett och hört från lärare som börjat arbeta mer strukturerat med just samarbete i par.

Läs mer

KL-kurs i Stockholm!

Kurs i kooperativt lärande – Stockholm

Tvådagars workshop (1/11-2/11)

Kooperativt lärande är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. Det är både ett förhållningssätt och en metodik. Kooperativt lärande sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete.

Under kursen kommer du få…

  • Få kunskap om och strategier hur du som pedagog kan aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
  • Utveckla din egen didaktiska repertoar med strategier för fungerande grupparbete. Vad kan vi lära oss av forskning och beprövad erfarenhet?
  • Se hinder och möjligheter med och diskutera olika arbetsmetoder. Få fungerande strategier för att skapa en undervisningsgemenskap.
  • Lära sig göra medvetna val kring vilken undervisning som passar i vilken situation.

PLATS & TID

Onsdag: 2017-11-01, 9.30 – 17.00, Torsdag: 2017-11-02, 8.30 – 15.30

Stockholm: Best Western Kom hotel
Döbelnsgatan 17
Konferensavd. Kammakargatan 5
111 40, Stockholm

GENOMFÖRANDE: TVÅDAGARSKURS

I kursavgiften ingår boken Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet (Fohlin, Moerkerken,Westman och Wilson, 2017) samt Kooperativt lärande – samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning (Kagan, Stenlev, 2017).

MÅL

Ge dig inspiration att börja/fortsätta att jobba med kooperativt lärande, ge nya kunskaper och idéer till nya övningar samt nycklar till implementering av arbetssättet i din undervisning.

MÅLGRUPP

Lärare och utbildare: Grundskola och vuxenutbildning

KURSLEDARE

Niclas Fohlin, Jennie Wilson & Lisa Westman

PRIS

Boka-tidigt-pris: 3850:- exkl. moms vid anmälan senast 2017-10-02. Därefter 4350:-

ANMÄLAN

Skolutveckling: Samarbetsfärdigheter

Nu har vi haft vår andra träff i vår utvecklingsgrupp i kooperativt lärande på skolan. Sist fokuserade vi på fråga/svar-situationen i undervisningen. Sen dess har arbetslagen träffats och tagit fram några frågor som alla klasserna skulle testa med hjälp av EPA och Multisvar. De har börjat testa dessa i klassrummen och kommer att fortsätta med det framöver för en utvärdering kring hur det gått inför nästa träff i KL-gruppen. Läs mer

Kooperativt lärande i Sverige – nätverksmöte

Fredagen den 8 september hölls det första rikstäckande nätverket för kooperativt lärande i Sverige. Var annars om inte i Malmö? Pedagoger kom från Umeå i norr, från Stockholm, Helsingborg, Sölvesborg, Eslöv och Malmö. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter, träffa kollegor och skapa stadgar för nätverket Kooperativt lärande i Sverige – KoLiS. Linda och Daniel från Pedagogisk Inspiration Malmö var värdar och tog emot alla besökare. Totalt var det nio pedagoger, specialpedagoger och handledare som sammanstrålade denna dag.

Läs mer

Skolutveckling: Fråga/svar-situationen

I år är jag (Jennie) förstelärare i kooperativt lärande. Målet är att implementera kooperativt lärande på lågstadiet fullt ut för nya såväl som erfarna lärare. Jag tänker under året delge en del av de saker vi gör. Mycket kommer att passa bra att använda i arbetslag och utvecklingsgrupper på er skola om ni är intresserade. På vår skola har vi en utvecklingsgrupp (kallad KL-grupp) bestående av mig och minst en från varje årsarbetslag. Vi träffas en gång ca varannan vecka i 1.5h. Mellan de träffarna har arbetslagen diskussioner och möten för sig utan mig och testar strukturer och strategier i sina klasser. Vi har även gemensamma workshops och observationer i mitt klassrum där alla lärarna ställer sig längs väggarna för att se olika exempel tillsammans. Jag kommer även att gå runt och observera lektioner hos andra lärare.

Under den första delen av höstterminen kommer vi att fokusera på fråga/svar-situationen i klassrummet. Hur ser den ut? Vad har vi för alternativ till vanlig handuppräckning? Hur kan vi förändra för att skapa större elevaktivitet och delaktighet? Hur kan vi göra för att skapa ett demokratiskt klassrum där alla röster blir hörda?

Läs mer