Category Archives: Strategi

Stå upp för din grupp

Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?

Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.

Skärmbild (49)

Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.

Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.

 

 

Strategi: Hemliga lådan

Strategi: Hemliga lådan är ett verktyg för att diskutera förslag och lösningar i en grupp genom att resonera och föra en dialog. Genom att separera olika förslag från person kan dessa diskuteras i grupp utan att det leder till personangrepp. Den gyllene regeln när strategin används är att INTE kritisera förslaget och personen som skrivit förslaget. Det ska nämligen vara hemligt vem som skrev förslaget. Gruppen ska diskutera de olika förslagen sakligt och resonera sig fram till ett gemensamt beslut. Vilka för- och nackdelar finns det?

  1. Eleverna skriver olika förslag på en lösning eller beslut på en tom remsa. De lägger ner dem i en gemensam låda i mitten på bordet.
  2. Efter att alla lagt i något i lådan bryter de. Blanda remsorna i lådan.
  3. En i grupper får rollen som ”Uppläsare”. Denne drar en remsa och läser den för gruppen. Gruppen diskuterar vad de tycker om förslaget ett varv runt.
  4. När alla förslag diskuterats väljer gruppen gemensamt ett förslag/beslut de tror är rimligt eller bäst för gruppen.

Om gruppen fastnar i sina dialoger kan de används Strategi: Värdera för att visuellt se hur de ligger till i gruppen.

Strategi: Värdera

Strategi: Värdera är ett verktyg för att nå ett gemensamt beslut i en grupp. Vid uppgifter där eleverna ska komma fram till ett gemensamt beslut i en grupp kan det uppstå friktion. Eleverna behöver kunna värdera förslag och säga sin mening utan att bli angripna eller kritisera person. Denna strategi är effektiv för att snabbt i en grupp kolla av hur de tänker gemensamt kring en fråga.

  1. Eleverna är indelade i grupper, gärna 4 per grupp.
  2. En elev säger ett påstående, visar en bild eller läser en text remsa i gruppen.
  3. En annan elev säger ”1-2-3, Visa fingrarna!”
  4. Alla elever visar hur de värderar det som sägs mellan 1-5 fingrar. Räkna sedan poäng.
  5. De kan därefter diskutera varför de värderade mellan 1-5. Gå ett varv runt.
  6. Eleverna kan sedan göra om värderingen med en ny omgång. Har något ändrats?

Detta kan modelleras i helklass eller i en ringsamling så eleverna lär sig metoden att både värdera förslagen och diskutera sig fram till ett gemensamt beslut.

Strategi: Minutfingrar

Ett vanligt problem som uppstått för oss när vi arbetar med grupper i undervisningen är att de arbetar olika fort. Minutfingrar är en strategi där du som lärare snabbt får information hur lång tid grupperna anser sig behöva. I enkelhet frågar du grupperna om hur de tidsmässigt ligger till mot målet och ber dem snabbt diskutera med varandra. Därefter ber du en elev per grupp visa hur många minuter de tror de behöver för att kunna slutföra sina uppgifter med sina fingrar.

  1. Elever arbetar i grupp med ett gemensamt mål som de ska slutföra.
  2. Du pausar gruppernas arbete efter en stund och ber de tänka tillsammans, ex Huvuden ihop! hur många minuter de behöver för att bli klara med uppgiften.
  3. En elev per grupp visar med fingrar hur många minuter gruppen behöver för att uppnå det gemensamma målet och bli klara med uppgiften.
  4. Du väljer en tid utifrån det du ser från de olika grupperna (ex. grupper visar 0-2-3-1 och du väljer 2 min).

Denna strategi hjälper eleverna att föra samtal med varandra och träna på planera och strukturera sin tid tillsammans och avgöra hur de ligger till. De behöver rikta sig mot varandra och fundera hur de ska arbeta vidare och vad de behöver göra för att uppnå ett gemensamt mål. De tränas även att arbeta effektivt och ta ett gemensamt ansvar för gruppens arbete.

Strukturer och strategier – vad är det?

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Strategi: Höjning

Har du elever som vid grupparbeten hamnar lite vid sidan och inte bidrar? Ibland finns det barriärer av olika anledningar som gör att delaktigheten sjunker för dessa elever. Det kan vara språkbarriär för nyanlända, det kan vara osäkerhet kring kunskaper eller det kan bero på social status. En strategi jag använt med framgång för att få dessa elever att bidra mer kallar jag för ”Höjning”. Denna kan göras på flera sätt och även planeras in i elevernas gemensamma arbete i grupp.

  1. Lyssna och observera grupper när de arbetar.
  2. Ta en specifik händelse från en elev med lägre status och gör en observation kring vad denna händelse leder till. Exempelvis som att eleven ställer en fråga, gör en koppling till något de tidigare arbetat med eller undrar hur gruppen ska arbeta vidare.
  3. Höj denna händelse i gruppen och hela klassen tillsammans med din observation. ”Jag såg att Stefan ställde en fråga om hur man gör växlingen vid tiotalsövergångar. Det är en väldigt bra fråga som fick gruppen att diskutera och komma fram till en lösning, bra bidrag Stefan!”

Du kan även i förväg välja ut specifika uppgifter du vet att en elev som har svårigheter att bidra ska göra. Exempelvis att du ger ansvar till en specifik elev du vill höja att rita gruppens lösning vid problemlösning, ställa frågor i gruppen, ansvara över material eller läsa uppgiftsfrågor mm. Därefter gör du en observation och höjning av vad detta har bidragit till gruppen. Denna strategi hjälper till att öka delaktigheten för elever som är mindre aktiva vid grupparbeten. Samtidigt lär du eleverna att man kan bidra på många olika sätt när man arbetar tillsammans och att fler förmågor än att vara snabb eller duktiga på att lösa problem är viktigt vid gemensamt arbete.

Strategi: Vad vet du?

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för ”Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

  1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan ”Vad vet du?” ovanför.
  2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
  3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.

Strategi: T-kort & Y-kort

När du arbetar med samarbete mellan eleverna är det viktigt att du som lärare lär eleverna hur man samarbetar så att lärandet stärks. Det räcker inte med att du säger ”varsågod nu ska ni samarbeta” och tro att det löser sig av sig självt. Samarbete kan tränas genom att arbeta med en samarbetsfärdighet åt gången. Du behöver definiera färdigheten, du och eleverna behöver diskutera färdigheten, eleverna behöver därefter träna och utvärdera färdigheten för att slutligen befästa den. Läs här om hur du går tillväga i dessa steg. I detta inlägg visar vi vad ett T-kort och ett Y-kort är och hur det används i arbetet för att träna samarbetsfärdigheter.

Läs mer

Eget ansvar: Hur?

När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på. För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter.  Läs mer

Strategi: Stoppskylt

När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. En utmärkt och enkel strategi för att få grupper att reflektera och diskutera sitt samarbete är med hjälp av strategin Stoppskylt. Om du ser att en grupp behöver diskutera hur de ska arbeta tillsammans för att effektivisera arbetet kan du använda denna strategi. I sin enkelhet ska eleverna stoppa arbetet i 1 minut och diskutera hur de kan samarbeta bättre tillsammans. Gruppen ska se det som en utmaning och ett tillfälle att reflektera kring sitt samarbete.

Läs mer

Strategi: Kooperativ redovisning

När man arbetar i klasser upp mot 25-30 elever kan redovisningar ta lång tid, även om du låter eleverna arbeta i par eller grupper. Jag upplever ofta att eleverna (särskilt de yngre) inte är tillräckligt uthålliga för att orka lyssna på de sista grupperna. Ibland är det så att man har vissa elever som tycker att det är för jobbigt att redovisa för hela klassen. Hur kan man göra då? Här kommer tips på hur man kan få alla grupperna att redovisa, utan att de blir trötta och inte orkar lyssna. Eleverna som tycker att det är jobbigt att redovisa för en stor grupp får även en chans att redovisa för en mindre grupp.

Läs mer

Strategi: Turneringsspel

Teams Games Tournament – TGT – Turneringsspel

Robert E. Slavin utvecklade TGT utifrån strukturen Pussel (Aronson 1978) där han kombinerade denna med den forskning han bedrev på Kooperativt lärande och motivation (Slavin 1995). Metoden går ut på att läraren först väljer ett tematiskt innehåll och presentera detta för eleverna. Detta skulle exempelvis kunna vara “Det svenska statsskicket”. Läraren konstruerar digitalt eller via papper minst 30 upp till som mest 100 frågor och påståenden kopplat till temat som “Vilka partier sitter i riksdagen?” “Vad är ett majoritetsbeslut?”. Om läraren vill kan dessa ges olika antal poäng. Eleverna blir nu indelade i heterogena (nivåblandade) grupper om 4-5 elever utifrån sin förmåga i ämnet. Alla grupper måste vara lika stora. Alla elever i grupperna får en siffra, 1-2-3-4. Om läraren vill kan denna uppdelning vara lågpresterande (1), mellanpresterande (2) och (3), samt högpresterande (4) så att det kan ske en turnering senare i homogena grupper. Läraren klipper frågorna i pappersremsor en och en eller ser till att en fråga kan visas en i taget via en digital plattform (Kahoot, Socrative). Därefter påbörjas ett turneringsspel i tre faser där gruppfasen kan vara under allt från en lektion upp till flera veckor kring det material som ska läras ut. Läs mer

Strategi: Lär-par

– träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och samtidigt befästa kunskaper!

Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur ska detta på ett strukturerat sätt tränas? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par! Internationellt kallas metoden Collaborative Pairs eller Pair Learning och återfinns i Palinscar & Browns forskning kring reciprok undervisning. Vi beskrev den kort i inlägget om grupper. Här får du en mer detaljerad beskrivning med mer tips och idéer! Läs mer

Strategi: Roller

I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Genom att läraren lägger över några av de uppgifterna som traditionellt varit lärarens på eleverna visar vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt att det är just eleverna som är i fokus och att det är deras insats som är viktig.
Läs mer

Strategi: Slumpa fråga

Kooperativt Lärande (KL) bygger främst på att eleverna får ett positivt ömsesidigt beroende gentemot varandra. Det bygger också på att de tar ett individuellt ansvar över sitt lärande samt över lärandet för andra. När du låter eleverna arbeta med strukturer såsom EPATuras om, PPT , Huvuden ihop!, Runda bordet eller andra lämpliga strukturer kan du använda denna strategi för att ytterligare aktivera eleverna så de fortsätter att vara på tårna.
Läs mer

Strategi: Multisvar

Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Ett sätt att arbeta på för att få snabb feedback från eleverna och samtidigt kontrollera om de uppfattat det som lärs ut är att använda sig av en strategi vi kallar Multisvar. I multisvar aktiveras alla elever, och alla elevers svar synliggörs för dig som lärare och för gruppen. Inspirationen kommer från Dylan Wiliam där vi kombinerat hans metoder med en nypa Kooperativt Lärande. Det finns en mängd variationer på hur du gör med Multisvar och vilket medium du använder. Vi kommer här att presentera flera alternativ som vi använt oss av. Har du fler idéer så hör gärna av dig i vår facebook-grupp eller i kommentarerna så att vi kan utveckla strategin tillsammans!

Läs mer

Strategi: Fråga, pausa, nedslag & studs

Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. Strategin skapar ett flöde i samtal i en större grupp och lägger över ansvar på eleverna att strukturera samtalen i klassen med intressanta tankar och funderingar. Strategin kan användas varje dag i undervisningen! Läs mer