I en klass skulle eleverna arbeta i grupper om fyra. Varje grupp skulle diskutera en fråga och en i varje grupp skulle skriva vad gruppen kom fram till. Om de behövde hjälp skulle de först fråga varandra. Efter någon minut kommer tre elever fram till mig, de säger: “Niclas, Alex vägrar lyssna. Du får säga till honom!” Jag tittar bort mot gruppens bord. Alex sitter demonstrativt under bordet med armarna i kors.

Jag funderade en stund och sa sedan till de tre eleverna: “Oj, vilken spännande utmaning. Ni ska ju se till att alla är med. Men hur kan ni lösa det här problemet? Tänk en stund, viska till varandra och testa en lösning”. Eleverna tittade först stint på mig. Men efter en stund började de viska med varandra. Jag gick vidare till en annan grupp som behövde min hjälp. Efter några minuter tittade jag bort mot gruppens bord. Nu såg jag ingen i gruppen. Har de sprungit ut? Oj. Men titta. Under deras bord sticker det ut flera ben. Jag böjer mig ner och ser att Alex håller i pennan och skriver. Hela lektionen jobbar gruppen under bordet. På slutet kommer de ut och visar det de gjort. Jag berömmer gruppen och särskilt Alex som antecknat vad gruppen pratat om. Alex fick sedan ta hem det han skrivit. Någon vecka senare fick jag ett mail från hans mamma. Med i mailet fanns en blid på deras kylskåp hemma med ett papper på. Hans mamma skrev: “Han har aldrig varit så stolt över något han gjort i skolan förut. Jag fattar inte riktigt varför. Det är ju bara ett papper med några meningar på.”

Jag vill prata om konflikter som uppstår i skolan. Som du säkert redan vet är det oundvikligt att det kommer ske konflikter mellan eleverna. Men som vuxna vill vi naturligtvis minimera antalet konflikter och det kan ibland leda till att vi som lärare kliver in med vår lösning för tidigt. Men jag har insett att när vi gör det här, så tar vi bort möjligheten för eleverna att träna upp sin konfliktlösningsförmåga. Vi tar bort möjligheten för dem att lära sig själva att lösa problemet och hitta en väg framåt. Istället för att alltid säga “Gå till en vuxen” som första steg, kan vi istället hjälpa eleverna att lära sig olika strategier som de kan använda för att själva prova att lösa sina egna konflikter.

Läs mer

Roller kan användas för att effektivisera samarbete och stötta lärandet i gruppen. Det finns inget egenvärde i att använda roller utan jag gör det för att stärka båda samarbetet och lärandet. Jag behöver därför fundera på syftet med rollen, varför den behövs, vad den ska bidra med och hur jag kan stötta eleverna i användandet av rollen så att det leder dit vi vill. Beroende på uppgiften kan jag använda en roll per grupp eller flera; i strukturen Mötas på mitten till exempel kan det ibland vara bra med en sekreterare. I vissa uppgifter kan varje gruppmedlem få en roll. Om eleverna exempelvis ska lösa ett matteproblem kan vi ha en uppläsare som läser problemet högt och ser till att alla förstår vad som efterfrågas, en tidtagare som håller koll på tiden, en sekreterare som skriver/ritar gruppens lösning och en redovisare som redovisar lösningen inför klassen. Om jag märker att det blir för många roller och att eleverna blir förvirrade får jag ta ett steg tillbaka och förtydliga. Jag kan rotera rollerna efter varje uppgift eller låta rollerna vara kvar under hela lektionen. Vissa roller kan bytas efter en dag eller en vecka, exempelvis materialförvaltare. Beroende på situationen kan eleverna få ett rollkort, rollerna kan skrivas på tavlan eller ges muntligt – alltid med lärandet i fokus.

Läs mer

En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte “klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.

Läs mer

När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.

Läs mer

Använder du parsamtal då och då, och vill att eleverna också ska få röra sig? Har du långa lektionspass där det behövs en paus med ett syfte? Vill du ta vara på tiden när eleverna går till och från matsalen/idrottshallen/slöjden? Använd en parpromenad!

En parpromenad innebär att eleverna får en fråga att diskutera under tiden de promenerar tillsammans. Frågan kan ha olika syften. Det kan vara en fråga för att lära känna varandra, behandla lektionsinnehåll, utvärdera eller bearbeta dagen. Parpromenad kan användas som en paus under lektionen för att skapa rörelse och samtidigt bearbeta innehållet, eller som ett sätt att strukturera promenader till matsal eller liknande, vare sig promenaden sker inomhus eller utomhus.

Läs mer

“Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Läs mer

Kooperativt lärande handlar mycket om att skapa möten mellan människor där de får samtala och stötta varandra i lärandet. I samtal möjliggörs flera saker. Vi får chans att befästa vår kunskap genom att sätta ord på det vi kan och dela det med någon annan. Vi får chans att få nya kunskaper när vi lyssnar på någon annans tolkning och förståelse. Vi får chans att fördjupa vår kunskap när vi kombinerar det vi kan och stöttar varandra vidare. Genom samhandlingar ökar också ofta motivationen att lära, då det jag tänker och säger påverkar fler än bara mig själv. Vi skapar också ett klassrum där allas röster blir hörda i en demokratisk gemenskap. Ann Pihlgren skriver i Sokratiska samtal i undervisningen att “Dialog är en samarbetande form av samtal, där samarbetet förutsätts ge vinster för alla deltagare.” Vi låter inte eleverna samtala med varandra i par eller grupp bara för att, utan vi vill att eleverna ska få ut någonting av det och vi tror att samtal kan leda lärandet framåt. Hur kan vi då stötta eleverna i dessa par och gruppsamtal? Hur ser vi till att alla får möjlighet att delta och höras? Hur möjliggör vi för samtal som leder lärandet framåt?

Läs mer

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för “Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan “Vad vet du?” ovanför.
2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.