Category Archives: Strukturer för KL

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Strukturer och strategier – vad är det?

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.

Innehållet

Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.

Gruppindelning 1 – skapa en fråga

Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.

Discussion HH

Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.  

Diskutera frågorna

Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.

Gruppindelning 2 – skapa gemensamt svar

Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.

Utvärdering

När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.

Utvärdering HH

I korthet

  1. Ha ett innehåll att arbeta kring, t.ex. en TV-serie
  2. Dela in klassen i grupper om 4
  3. Skapa en öppen fråga i grupp
  4. Gruppen går runt mellan klassens olika frågor: skriv av frågan, diskutera frågan, skriv enskilt svar
  5. Bilda nya grupper: diskutera frågan som gruppen får, skriv ner gemensamt svar
  6. Alla i gruppen förbereder redovisning av gemensamt svar
  7. Redovisning med hjälp av “Random name picker”, stöd från gruppen
  8. Utvärdering

Reflektion

Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Struktur: Ställ en fråga

Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Runda bordet/Rondellen: Reagera positivt

En viktig del i att samarbeta är att kunna reagera positivt på varandra och andras insats. Detta kan tränas med socialt innehåll för att eleverna sedan ska kunna applicera det när de samarbetar kring ämnesinnehåll. HÄR och HÄR finns inlägg som beskriver sätt att göra detta på. I detta inlägg beskriver jag en uppgift jag nyligen gjorde med min klass. Läs mer

Fråga, fråga, byt! och Multisvar: Religion

Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Vi har diskuterat, lyssnat, sett film, läst, skrivit och målat. De senaste veckorna har vi fokuserat på de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Efter att ha hämtat in information på olika sätt gjorde vi en lektion med strukturen Sortering. För att ytterligare befästa begreppen använde vi strukturen Fråga, fråga, byt!Läs mer

Basgrupper i åk 2: Skriva på bloggen

Vi har en klassblogg med våra elever i åk 2. Där skriver vi vad vi jobbar med i skolan så att föräldrar och släktingar kan se. Nu till åk 2 ska eleverna få ta över mer av ansvaret för skrivandet på bloggen. Vi gjorde en Hör vi ihop? med några av ämnena vi jobbat med (verb, adjektiv, sinnen, matematik och vår högläsningsbok) för att påminnas om lite vad vi gjort. Läs mer

Att arbeta mot ett gemensamt mål i matematik

Idag har vi introducerat omkrets för våra tvåor. Eleverna fick fundera kring vad ordet omkrets betyder och de fick prata med sina klasskompisar om vad de tänkte om begreppet. Jag hade en kort genomgång och eleverna fick därefter sitta 2 och 2 på mattan medans jag visade upp olika figurer de skulle räkna ut omkretsen på. Jag gjorde detta i halvklass så jag kunde direkt se vilka elever som greppat begreppet och vilka som behövde mer stöd.

Läs mer

Ta eget ansvar, vara expert och lära av varandra.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång. Vi stoppade filmen och diskuterade frågorna genom att slå ”huvuden ihop” i arbetsteamen och därefter lyfta vi vad vart team hade diskuterat. Här säger jag att t.ex att eleven på stol tre berättar vad gruppen har diskuterat.

Läs mer

« Äldre poster