Category Archives: Strukturer för KL

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord. Läs mer

Teambuilding

Efter jullovet var det återigen dags för nya team hos oss i årskurs 3.  Som vanligt blir då schemat fullspäckat med teambulding de första veckorna, som såklart inleddes med teamnnamn, teamsramsa och teamkontrakt.
Dag tre i våra nya team hade vi tre olika stationer och därmed tre teambildande lektioner under förmiddagen.
På en av lektionerna fick teamen använda sig av strukturen pyramiden för att rangordna vad de ville ha med sig till en öde ö. Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

Julkalender för att träna samarbetsfärdigheter

Under flera års tid har vi gjort egna julkalendrar tillsammans i vår 4-5-6:a. Det är ett stort projekt där svenska och bild integreras. Det färdiga resultatet mynnar ut i en kalender bestående av små filmer; en för varje skoldag i december. Det är ett roligt men krävande arbete; det tar mycket tid och energi, och just nu har jag ganska många elever som har svårt att samarbeta. Så i år hade jag tänkt stå över det arbetet; vi behöver nog först jobba med samarbetsfärdigheterna, tänkte jag. Julkalendern skulle få anstå till nästa år.

Men så hörde jag mina fyror med förväntan i rösten tala om hur det skulle bli att göra julkalendern, och då fick jag dåligt samvete. Det var uppenbarligen ett arbete som de har sett fram emot länge, och dessutom behöver vi ju jobba med berättande skrivande. Jag tänkte om och bestämde mig för att försöka använda årets julkalender till att träna på att samarbeta istället.  

När jag berättade att det var dags att påbörja arbetet med julkalendern hördes lågmälda Ja! och Yes! i klassrummet. Jag berättade om min grundidé och läste mitt utkast till det första avsnittet. Klassen godkände idén, och sen gjorde vi som vi brukar; alla fick ett papper med några frågor på. Där får eleverna komma med förslag på händelser, problem, överraskningsmoment, personer och varelser som kan dyka upp i vår julkalender. Med hjälp av deras förslag gör jag sedan ett kortfattat råmanus till de olika avsnitten.

Eleverna arbetar i skrivpar som tillsammans gör ett avsnitt som läses in och illustreras, och redigeras ihop till små filmer i iMovie.

Jag valde ut dessa samarbetsförmågor som jag tyckte var de viktigaste för att samarbetet i skrivparen skulle fungera.

  • Stanna i skrivparen!
  • Tala vänligt till varandra (min omformulering av reagera vänligt på varandra)
  • Lyssna aktivt på varandra
  • Ta in varandras idéer
  • Uppmuntra varandra

Dessa punkter står som en påminnelse på Classroomscreen under arbetet.

I år handlar kalendern om en klass, och innan de började skriva fick de hitta på sina namn. Dessutom hade just de kompisarna ett speciellt sätt att hälsa på varandra.  Namnen och hälsningsritualen fungerade fint som en initieringsrit och skapade en gemenskap i skrivparen.

Inläsning pågår

Varje skrivpar får respons på sin text, och när bearbetningen är klar är det dags att dela upp texten emellan sig och läsa in den. Här krävs det koncentration, tajming och följsamhet. Uppmuntransdelen är extra viktig här eftersom det är känsligt för många att höra inspelningen av sin egen röst.

När det gäller illustrationerna har vi under åren byggt upp en stor bildbank med bakgrunder, personer, djur, hus, möbler etcetera, som vi använder vid bildskapandet, då det är inte så många bilder som behöver nyproduceras längre. Att göra bildmontagen är ett ganska pilligt arbete, så det är tur att det finns fyra händer. Bilderna och de inlästa texterna redigeras ihop till små filmer och läggs ut på Youtube.

Del av bildbanken
När alla bildkomponenter är på plats är det dags för fotografering.

Arbetet inom paren har hittills fungerat bättre än jag vågat hoppas; de har roligt ihop och stimulerar varandra i skapandeprocessen. Att vi har börjat arbetspassen med att tala om samarbetsfärdigheterna, och avslutat många pass med att utvärdera hur samarbetet har gått, har verkligen varit till stor nytta för oss. Det jag tycker så mycket om med julkalenderarbetet är det positiva ömsesidiga beroendet, att det verkligen blir en helhet; allas avsnitt behövs och är lika viktiga.








Tips och strategier för ojämnt antal elever

Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper. Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Läs även om hur du får arbete i par att fungera. Tänk på att börja i paret och inte övergå till uppgifter i fyrgrupp innan eleverna är redo. Men hur gör jag om jag har ojämnt antal elever i klassen? Hur gör jag när någon är sjuk? Det finns inget rätt eller fel svar här, men nedan finns lite tips kring hur du kan tänka. Läs mer

Tack-kort!

Efter höstlovet är det dags för våra elever att byta platser och därmed få nya team. För att avsluta samarbetet i de nuvarande teamen fick eleverna för första gången prova på att göra tackkort till sitt team och till sin axelkompis, för att tacka dem för den tid de arbetat tillsammans. Detta efter inspiration från Niclas och Jennie.

20181024_135627

Läs mer

Boksamtal med talkort – utveckla samtalsfärdigheter

Att aktivt delta i ett samtal kan vara både svårt och jobbigt för många elever, och i synnerhet de med Npf. Att tala om vad man själv tycker och tänker går ofta bra, men det där med att ställa relevanta frågor och kommentera det kamraterna säger “på ett sätt som upprätthåller samtalet”, som det står i kunskapskraven i svenska, det kan vara riktigt svårt! Jag behöver hjälpa mina elever att utveckla de förmågorna. Läs mer

Tärningsspel: Omkrets, area och geometriska former

I denna veckan testade vi i klassen en ny struktur. Vi hade sedan tidigare genomfört ett förtest av arbetsområdet geometri i matematiken, och då sett vad vi behövde lägga vårt fokus på. Vi började med en genomgång av omkrets och area på tavlan för att få igång vår tankeverksamhet inom dessa områden. Som stöd under själva KL-arbetet lät vi grundprinciperna för hur man ska tänka vid användning av omkrets och area stå kvar på tavlan under aktiviteten. Eleverna har vid flera utvärderingar uttryckt att de känner en styrka och trygghet i att samarbete i grupper vid nya arbetsområden. Därför bestämde jag att vi skulle hitta en struktur som gjorde det möjligt för eleverna att träna och stötta varandra, så att de sedan klarar att lösa liknade uppgifter på egen hand.  Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Mattepoker

Mattepoker är ett roligt sätt att repetera kunskaper där eleverna tydligt upplever och ser att det lönar sig att vara noggrann, kontrollera sitt gemensamma svar och lyssna på varandra i gruppen. Övningen kan göras med alla typer av frågor och i alla ämnen. Reglerna är enkla. Alla grupper börjar på 31 poäng. Inför varje ny fråga får de välja hur mycket de satsar men som mest hälften av den poäng de har. Om de svarar fel svar får de subtrahera det de satsat från sina poäng, om de svarar rätt så adderar de det de satsade. För att göra övningen mer kooperativ kan roller såsom poängansvarig, sekreterare och uppmuntrare delas ut. Läraren kan även numrera eleverna och slumpa vem som visar gruppens svar till läraren.

  • Läraren ger en förvarning om temat kring frågan som kommer, grupperna satsar sina poäng. 
  • Den som är poängansvarig skriver ner vad gruppen satsar.
  • Läraren ställer frågan.
  • Eleverna kör Huvuden ihop i sina grupper och kommer fram till ett svar.
  • Sekreteraren skriver ner gruppens svar på en lapp. En elev i varje grupp går fram och visar gruppens svar till läraren. Vid rätt svar får gruppen addera sina satsade poäng. Vid fel svar förlorar gruppen satsade poäng.
  • Uppmuntraren kan vifta med en grupp-flagga eller sätta igång en grupphighfive vid rätt svar.
  • Avsluta på lämplig maxpoäng eller tills en grupp når exakt 100 poäng.

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

« Äldre poster