Category Archives: Strukturer för KL

Vad undrar jag?: Kollegialt lärande

Gästinlägg av Agneta Persson

Område Väster i Ystad kommun håller på att implementera kooperativt lärande på sina tre enheter. Detta gör vi genom gemensamma workshops och arbete i KUG (Kollegiala utvecklingsgrupper). Inför träffarna har pedagogerna läst texter och genomfört uppdrag i klasserna. Sina reflektioner delar de i en gemensam padlet. Under workshopen brukar vi i grupperna diskutera olika förutbestämda frågor men denna gången valde jag att använda mig av strukturen ”Vad undrar jag?”. Alla fick utifrån det de läst skriva en lapp med något de undrade eller tyckte var intressant. Lapparna lades i mitten. De drog en fråga i taget och diskuterade den i gruppen. Eftersom tiden var knapp då grupperna även ska planera nya uppdrag så avbröt vi innan alla frågor var diskuterade. Frågorna kommer att delas med alla i ett gemensamt dokument så att alla kan ge tips och kommentera.

Precis som med eleverna dök det upp andra frågor än de som var tänkta att reflektera över och diskutera. Jag tycker att ”Vad undrar jag?” är en fantastisk struktur för att få reda på vad gruppen, elever eller kollegor, faktiskt undrar vilket i sin tur ger mig som ställer frågorna väldigt många nya tips, idéer och tankar inför vårt fortsätta arbete.

Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen

Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg

Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.

Uppgift 1

Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen ”Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.

Läs mer

Struktur: Mina bilder, dina bilder

Strukturen Mina bilder, dina bilder är en fantastisk struktur för att utveckla förståelse för andras tankar kring ett innehåll. Innehållet kan vara en upplevelse, ett tema i en bok eller en ny erfarenhet. Strukturen kan efter att eleverna tagit del av erfarenheten användas för att fördjupa elevernas förståelse för innehållet. Den kan även stödja eleverna att kunna beskriva sina tankar för varandra. För att stödja denna process ritar Elev A en bild. Elev A ska därefter möta en annan elev (Elev B) och förklara sin bild och sina tankar så att Elev B kan rita Elev As tankar. Därefter ska Elev A lyssna och rita Elev Bs tankar. När Elev A och B berättat och ritat varandras förståelse går de vidare till varsin ny kamrat.

Strukturen kan fungera väl vid tillfällen där du vill att elever ska förklara, rita eller dela information mellan varandra för att öka förståelsen för ett innehåll. Strukturen passar även bra med yngre barn då den inte kräver skrivförmåga. Att rita en bild kring sin förståelse kan stödja samtal och skapa form och struktur kring elevens tankar. Strukturen kan därmed bidra till att utveckla kommunikation och ge stöd vid lärandet av nya språk. Genom att utveckla elevers bildspråk genom att ritprata kan de bli bättre på att förklara och redovisa sina tankar för varandra i andra situationer. I strukturen får eleverna tänka och skapa, förklara för någon annan vad de har ritat, lyssna på någon annans förklaring och rita andras tankar. I inlägget används ordet elev. Övningen kan dock användas även med barn i förskolans verksamhet, samt med vuxna elever.

Läs mer

Struktur: Kontraster

Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Läs mer

Struktur: Vad undrar jag?

Elev åk8: ”I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: ”Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: ”Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: ”Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden ”därför att…”. Läraren avslutar: ”Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

EPA i förskolan

Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.

Läs mer

Första veckorna i skolan

Ny termin och både lärare och elevers förväntningar når nya höjder. Är det här terminen då du vågar prova det där nya spännande du tänkt på under sommaren? Skolan är en fantastisk plats för lärande och utveckling. De första veckorna i skolan är viktiga för att bygga gemenskap och sätta rutiner. Min erfarenhet är att det sätt en lärare sätter igång en termin kan påverka beteenden och lärandet hela terminen. Hur skapar man ett klimat för lärande och utveckling? Vad för gruppstärkande aktiviteter och lekar kan vara bra för att bygga en gruppidentitet och sammanhållning i klassen?

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner.

Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Teambuilding

Efter jullovet var det återigen dags för nya team hos oss i årskurs 3.  Som vanligt blir då schemat fullspäckat med teambulding de första veckorna, som såklart inleddes med teamnnamn, teamsramsa och teamkontrakt.
Dag tre i våra nya team hade vi tre olika stationer och därmed tre teambildande lektioner under förmiddagen.
På en av lektionerna fick teamen använda sig av strukturen pyramiden för att rangordna vad de ville ha med sig till en öde ö. Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

Julkalender för att träna samarbetsfärdigheter

Under flera års tid har vi gjort egna julkalendrar tillsammans i vår 4-5-6:a. Det är ett stort projekt där svenska och bild integreras. Det färdiga resultatet mynnar ut i en kalender bestående av små filmer; en för varje skoldag i december. Det är ett roligt men krävande arbete; det tar mycket tid och energi, och just nu har jag ganska många elever som har svårt att samarbeta. Så i år hade jag tänkt stå över det arbetet; vi behöver nog först jobba med samarbetsfärdigheterna, tänkte jag. Julkalendern skulle få anstå till nästa år.

Men så hörde jag mina fyror med förväntan i rösten tala om hur det skulle bli att göra julkalendern, och då fick jag dåligt samvete. Det var uppenbarligen ett arbete som de har sett fram emot länge, och dessutom behöver vi ju jobba med berättande skrivande. Jag tänkte om och bestämde mig för att försöka använda årets julkalender till att träna på att samarbeta istället.  

När jag berättade att det var dags att påbörja arbetet med julkalendern hördes lågmälda Ja! och Yes! i klassrummet. Jag berättade om min grundidé och läste mitt utkast till det första avsnittet. Klassen godkände idén, och sen gjorde vi som vi brukar; alla fick ett papper med några frågor på. Där får eleverna komma med förslag på händelser, problem, överraskningsmoment, personer och varelser som kan dyka upp i vår julkalender. Med hjälp av deras förslag gör jag sedan ett kortfattat råmanus till de olika avsnitten.

Eleverna arbetar i skrivpar som tillsammans gör ett avsnitt som läses in och illustreras, och redigeras ihop till små filmer i iMovie.

Jag valde ut dessa samarbetsförmågor som jag tyckte var de viktigaste för att samarbetet i skrivparen skulle fungera.

  • Stanna i skrivparen!
  • Tala vänligt till varandra (min omformulering av reagera vänligt på varandra)
  • Lyssna aktivt på varandra
  • Ta in varandras idéer
  • Uppmuntra varandra

Dessa punkter står som en påminnelse på Classroomscreen under arbetet.

I år handlar kalendern om en klass, och innan de började skriva fick de hitta på sina namn. Dessutom hade just de kompisarna ett speciellt sätt att hälsa på varandra.  Namnen och hälsningsritualen fungerade fint som en initieringsrit och skapade en gemenskap i skrivparen.

Inläsning pågår

Varje skrivpar får respons på sin text, och när bearbetningen är klar är det dags att dela upp texten emellan sig och läsa in den. Här krävs det koncentration, tajming och följsamhet. Uppmuntransdelen är extra viktig här eftersom det är känsligt för många att höra inspelningen av sin egen röst.

När det gäller illustrationerna har vi under åren byggt upp en stor bildbank med bakgrunder, personer, djur, hus, möbler etcetera, som vi använder vid bildskapandet, då det är inte så många bilder som behöver nyproduceras längre. Att göra bildmontagen är ett ganska pilligt arbete, så det är tur att det finns fyra händer. Bilderna och de inlästa texterna redigeras ihop till små filmer och läggs ut på Youtube.

Del av bildbanken
När alla bildkomponenter är på plats är det dags för fotografering.

Arbetet inom paren har hittills fungerat bättre än jag vågat hoppas; de har roligt ihop och stimulerar varandra i skapandeprocessen. Att vi har börjat arbetspassen med att tala om samarbetsfärdigheterna, och avslutat många pass med att utvärdera hur samarbetet har gått, har verkligen varit till stor nytta för oss. Det jag tycker så mycket om med julkalenderarbetet är det positiva ömsesidiga beroendet, att det verkligen blir en helhet; allas avsnitt behövs och är lika viktiga.








Tips och strategier för ojämnt antal elever

Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper. Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Läs även om hur du får arbete i par att fungera. Tänk på att börja i paret och inte övergå till uppgifter i fyrgrupp innan eleverna är redo. Men hur gör jag om jag har ojämnt antal elever i klassen? Hur gör jag när någon är sjuk? Det finns inget rätt eller fel svar här, men nedan finns lite tips kring hur du kan tänka. Läs mer

Tack-kort!

Efter höstlovet är det dags för våra elever att byta platser och därmed få nya team. För att avsluta samarbetet i de nuvarande teamen fick eleverna för första gången prova på att göra tackkort till sitt team och till sin axelkompis, för att tacka dem för den tid de arbetat tillsammans. Detta efter inspiration från Niclas och Jennie.

20181024_135627

Läs mer

Boksamtal med talkort – utveckla samtalsfärdigheter

Att aktivt delta i ett samtal kan vara både svårt och jobbigt för många elever, och i synnerhet de med Npf. Att tala om vad man själv tycker och tänker går ofta bra, men det där med att ställa relevanta frågor och kommentera det kamraterna säger “på ett sätt som upprätthåller samtalet”, som det står i kunskapskraven i svenska, det kan vara riktigt svårt! Jag behöver hjälpa mina elever att utveckla de förmågorna. Läs mer

Tärningsspel: Omkrets, area och geometriska former

I denna veckan testade vi i klassen en ny struktur. Vi hade sedan tidigare genomfört ett förtest av arbetsområdet geometri i matematiken, och då sett vad vi behövde lägga vårt fokus på. Vi började med en genomgång av omkrets och area på tavlan för att få igång vår tankeverksamhet inom dessa områden. Som stöd under själva KL-arbetet lät vi grundprinciperna för hur man ska tänka vid användning av omkrets och area stå kvar på tavlan under aktiviteten. Eleverna har vid flera utvärderingar uttryckt att de känner en styrka och trygghet i att samarbete i grupper vid nya arbetsområden. Därför bestämde jag att vi skulle hitta en struktur som gjorde det möjligt för eleverna att träna och stötta varandra, så att de sedan klarar att lösa liknade uppgifter på egen hand.  Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

« Äldre poster