Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Elev åk8: “I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: “Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: “Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: “Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden “därför att…”. Läraren avslutar: “Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

1. Dela in eleverna i par eller grupper.
2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

• Dela in eleverna i grupper om 4.
• Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
• Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
• Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
• Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Denna struktur passar bra att använda för att få grupper att diskutera, motivera och värdera olika saker. Det kan vara att de ska värdera vad man tycker är viktigast att ta med sig på en öde ö, att värdera vad man tycker är den viktigaste samhällsfunktionen, att värdera vad som är viktigast i problemlösning eller värdera vilka samarbetsfärdigheter som är viktigast för gruppen just nu. Målet i denna struktur är inte att nå konsensus eller vara helt överens, utan att lyssna in varandra och kunna förklara varför man tycker som man tycker. Innehållet behöver därför vara sådant där det inte finns ett rätt svar utan där man kan tänka på många olika sätt. Eleverna behöver också ha tillräckligt med kunskap om ämnet så att de kan diskutera och motivera. Se till att strukturen är en del av helheten och att eleverna får ut något av samarbetet. Vad ska de lära sig? Vad är målet?

Galleriredovisning (eller På sightseeing) är en struktur där elevers arbete synliggörs och där respons kan ges mellan elever och grupper. Eleverna får chans att lyfta positiva exempel och uppmuntra varandra. De får också chans att granska arbeten utifrån kunskapskrav och mål.

Läs mer