Kategoriarkiv: Strukturer för KL

Struktur: Lär klassen

Att kunna inta olika roller i undervisningen, som frågeställare, lyssnare, samtalsledare eller forskare gör oss mer medvetna om lärandeprocessen. En roll som elever sällan intar är den som lärare – dvs att organisera och strukturera lärprocesser för andra. Det är precis det eleverna får göra med Struktur: Lär klassen.

Det sägs att vi minns våra kunskaper bättre om vi lär andra det vi själv lärt oss. Genom att forma om en kunskap till ett lärande för andra behöver vi sätta ord på det vi kan och lära ut det som vi ser som viktigt inom ett ämne. Att inta rollen att lära andra börjar i att vi kan beskriva våra tankar om det vi lär oss för varandra, kanske i ett par. När vi sedan bemästrat något nytt kan vi reflektera kring det vi lärt oss och sätta ord på vad vi tycker är viktigt. Ett nästa steg är att lyfta ut vad vi ser som det centrala i en ny kunskap och kunna formulera det i information för andra. Ett vidare steg är att kunna skapa processer så att andra kan skapa något nytt kring det vi lär om samt kritisk undersöka och förstå var våra egna tankar kommer ifrån. I strukturen Lär varandra får en grupp som ansvar att lära en kamrat om ett avgränsat område. I strukturen Lär klassen är det istället gruppen som ska designa ett lärande för sin klass. I denna struktur ges fler möjligheter för grupper att lära andra och leda lärprocesser för sina klasskamrater.

Läs mer

Struktur: Konstruktiv debatt

Ibland accepterar elever det de läser på sina mobiler utan att reflektera. Ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att inta olika perspektiv kan behövas när elever lär sig om ett nytt fenomen. För att skapa djup i både tanke och i elevernas undersökningar kan debatter användas. I dessa får eleverna slipa på argument och möta en motpart. Debatter kan göras mer konstruktiva och lärande genom att se till att de inte handlar om att få rätt, utan om att lära sig mer kunskaper om det innehålls som debatteras. Struktur: Konstruktiv debatt är strukturerad på ett sätt så att det ska leda till en djupare förståelse för ett tema eller fenomen. Eleverna ska i olika faser inta andras perspektiv och lyfta fram motpartens bästa argument inför varandra. Strukturen har tre faser; informationssökning, debatt och sammanfattning.

Läs mer

Struktur: Mina bilder, dina bilder

Strukturen Mina bilder, dina bilder är en fantastisk struktur för att utveckla förståelse för andras tankar kring ett innehåll. Innehållet kan vara en upplevelse, ett tema i en bok eller en ny erfarenhet. Strukturen kan efter att eleverna tagit del av erfarenheten användas för att fördjupa elevernas förståelse för innehållet. Den kan även stödja eleverna att kunna beskriva sina tankar för varandra. För att stödja denna process ritar Elev A en bild. Elev A ska därefter möta en annan elev (Elev B) och förklara sin bild och sina tankar så att Elev B kan rita Elev As tankar. Därefter ska Elev A lyssna och rita Elev Bs tankar. När Elev A och B berättat och ritat varandras förståelse går de vidare till varsin ny kamrat.

Strukturen kan fungera väl vid tillfällen där du vill att elever ska förklara, rita eller dela information mellan varandra för att öka förståelsen för ett innehåll. Strukturen passar även bra med yngre barn då den inte kräver skrivförmåga. Att rita en bild kring sin förståelse kan stödja samtal och skapa form och struktur kring elevens tankar. Strukturen kan därmed bidra till att utveckla kommunikation och ge stöd vid lärandet av nya språk. Genom att utveckla elevers bildspråk genom att ritprata kan de bli bättre på att förklara och redovisa sina tankar för varandra i andra situationer. I strukturen får eleverna tänka och skapa, förklara för någon annan vad de har ritat, lyssna på någon annans förklaring och rita andras tankar. I inlägget används ordet elev. Övningen kan dock användas även med barn i förskolans verksamhet, samt med vuxna elever.

Läs mer

Struktur: Kontraster

Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Läs mer

Struktur: Vad undrar jag?

Elev åk8: ”I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: ”Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: ”Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: ”Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden ”därför att…”. Läraren avslutar: ”Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Struktur: En får gå

En av de enklaste sätten att skapa ett positivt ömsesidigt beroende i en grupp är att skapa kunskapsklyftor emellan elever. Ett snabbt sätt att göra detta är att i en grupp komma fram till ett eller flera svar och därefter låta en elev byta till en annan grupp. Där kan eleverna dela med sig av sina svar i gruppen och diskutera skillnader och likheter mellan sina svar. Alla blir aktiva och alla får säga det de tänker på. I Struktur: En får gå skapas kunskapsklyftor och nya grupper för varje fråga. Strukturen är även ett sätt att förstärka det egna ansvaret och träna på att ta med sig något av vad gruppen kommit fram till.

  1. Eleverna står i grupper om 4st i klassen. Alla i gruppen har en siffra från 1-4.
  2. Läraren ställer en fråga, gärna av öppen karaktär.
  3. Grupperna kör Huvuden ihop! och diskuterar frågan. När alla i gruppen vet något ställer de sig på en rad för att visa att de är klara.
  4. Läraren säger en siffra och en elev byter till en annan grupp.
  5. Eleven som byter och de tre som är kvar delar sina tankar och svar samt jämför med varandra.
  6. Eleverna har nu bildat en ny grupp med 3 elever och en ny medlem.
  7. Repetera med ny fråga.

Du kan använda strukturen i endast en omgång för att förstärka egna ansvaret i en lärgrupp eller flera gånger så nya grupper bildas för att träna på att ta med sig något av det som gruppen diskuterat. Strukturen kan användas i alla ämnen och ämnesområden och tränar muntlig framställan i ett mindre sammanhang.

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Struktur: Ställ en fråga

Ofta när vi som lärare presenterar nytt innehåll skapas det många frågor hos eleverna. Kanske hinner du gå igenom en eller två och säger sedan: ”Nu måste vi gå vidare, ner med händerna”. Men varför inte använda dessa frågor för att än mer utveckla elevernas förståelse och skapa nya kunskaper i en gemenskap? I strukturen Ställ en fråga är det precis det man gör. Frågorna som eleverna har blir en källa till nya kunskaper för hela elevgruppen.

Läs mer

Struktur: Bygga en triangel

Denna struktur passar bra att använda för att få grupper att diskutera, motivera och värdera olika saker. Det kan vara att de ska värdera vad man tycker är viktigast att ta med sig på en öde ö, att värdera vad man tycker är den viktigaste samhällsfunktionen, att värdera vad som är viktigast i problemlösning eller värdera vilka samarbetsfärdigheter som är viktigast för gruppen just nu. Målet i denna struktur är inte att nå konsensus eller vara helt överens, utan att lyssna in varandra och kunna förklara varför man tycker som man tycker. Innehållet behöver därför vara sådant där det inte finns ett rätt svar utan där man kan tänka på många olika sätt. Eleverna behöver också ha tillräckligt med kunskap om ämnet så att de kan diskutera och motivera. Se till att strukturen är en del av helheten och att eleverna får ut något av samarbetet. Vad ska de lära sig? Vad är målet?

Läs mer

Struktur: Lär varandra

När man som lärare har genomgångar i klassrummet kan det vara svårt att se till att alla är aktiva och lyssnar. Det händer lätt att någon elev glider bort i tankarna och inte riktigt lyssnar på vad som ska göras. Ibland kommer elever sent eller så är det något annat som gör att de missar genomgången. Denna struktur hjälper dig att aktivera eleverna under genomgången. Du lär eleverna att lära av och med varandra. Eleverna måste arbeta efter grundprincipen Eget ansvar.

Läs mer

Struktur: Visa! 

I strukturen Visa! får varje enskild individ möjlighet att visa sin tanke, idé eller lösning, och visa den likt multisvar, fast för sin grupp istället för inför hela klassen. Varje elev tänker enskilt, skriver eller ritar ett svar och redovisar kort hur de gjort för varandra. Strukturen är bra för att förstärka det egna ansvaret i en grupp och för att träna på att förklara sina tankar i ett litet sammanhang. I denna övning kan du både välja frågor av stängd karaktär eller som enkelt kan beskrivas eller förklaras med en snabb uträkning eller bild, eller mer öppna frågor där eleverna efteråt får diskutera hur de tänkt. Strukturen gör det enkelt för alla att delta och få sin röst hörd, även om de kanske inte vågar prata så mycket inför gruppen än, då gruppmedlemmarna kan läsa och tolka vad andra skrivit. Istället för att skriva eller rita kan eleverna även visa med tumme upp eller tumme ner om de håller med kring ett påstående, eller hålla upp rött eller grönt kort, och sedan i sin lärgrupp diskutera vad de valde och varför.

Läs mer

Struktur: Två löser problem

Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diskussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Läs mer

Struktur: Vandrande reportern

Vandrande reportern är en struktur där du låter eleverna i par eller grupper om 4 arbeta tillsammans för att lösa en uppgift. Sedan får en Vandrande reporter från varje grupp gå runt och samla information som kan hjälpa den egna gruppen vidare. I strukturen måste eleverna ta ett eget ansvar över att lära varandra och se till att lära sig själv. Väljer du att låta eleverna arbeta i grupper är det fördelaktigt om du tilldelar eleverna roller för att förstärka det positiva ömsesidiga beroendet och för att förtydliga vad som förväntas av varje gruppmedlem. Läs mer

Struktur: Parrespons

Har du använt dig av EPA och Par På Tid ett tag? Vill du utveckla elevernas kommunikation i par? Använd då Struktur: Parrespons. Det är en enkel struktur där fokus läggs på snabb och effektiv feedback. Denna kan användas när paren blir mer trygga i sina samtal och det tränar även eleverna på att kunna ge kamratrespons i andra aktiviteter.

Läs mer

Struktur: Sanningsjakten

Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen. Med Struktur: Sanningsjakten får eleverna skapa eget innehåll till varandra som utvecklar resonemang och tankar i flera steg. Du börjar med att se till att de flesta elever förstått eller bemästrat ett innehåll eller kunskapsområde. Sedan följer en jakt på sanningen… för vad är egentligen sant eller falskt?

Läs mer

« Äldre inlägg