I år valde vi att göra sommaravslutningen i klassrummet lite annorlunda. Istället för att vi som lärare skulle stå och prata om vad vi gjort bestämde vi att eleverna skulle få vara i centrum. Samtidigt ville vi visa upp våra basgrupper för föräldrarna. Varje basgrupp fick därför ett område att presentera. Läs mer
Målet när vi arbetar med samarbetsfärdigheter är att de så småningom ska ske naturligt hos eleverna när de arbetar med andra. Nu har vi arbetat med basgrupper i några månader. De senaste veckorna har vi gjort en del lekar tillsammans för att skapa bra upplevelser och ha roligt samtidigt som vi använder alla de samarbetsfärdigheter vi har tränat på under året. Läs mer
De senaste två veckorna har vi tränat på samarbetsfärdigheten ”att hålla sig till gruppen”. Här kan du läsa mer om hur man kan träna på samarbetsfärdigheter genom att definiera, diskutera, träna och utvärdera. Vid ett tidigare tillfälle, när ett par elever inte gick med varandra när de skulle samarbeta utan gick ensamma, diskuterade vi hur det blev då och varför det är viktigt att hålla sig till sin grupp. Nu påminde vi varandra om detta. Vi definierade samarbetsfärdigheten och beskrev vad den innebär. Läs mer
För ett par veckor sedan intervjuade eleverna i basgrupperna varandra. Vi skrev sedan personbeskrivningar av den vi intervjuade på Ipads med hjälp av stödorden från intervjuerna. Vi tog också kort på grupperna. Nu har vi satt ihop intervjuerna och bilderna till planscher! Basgrupperna jobbade tillsammans, bestämde hur de skulle göra, vilka färger de skulle ha, hur de skulle limma och vad de skulle skriva och måla runt. De hade väldigt roligt och var nöjda med resultatet. Nu hänger planscherna i klassrummet. Vi gjorde detta för att skapa en gruppidentitet och sammanhållning i grupperna och för att lära känna varandra bättre. Vi kan också när vi utvärderar veckan hänga upp gruppens Exit ticket över vad de lärt sig i veckan bredvid deras plansch.
En av flera frågor vi fått från lärare är hur man får en elevgrupp att förstå vinsten med Kooperativt Lärande och att se varandra som läranderesurser i klassrummet. Vi har tidigare rekommenderat strukturer som Mina ord, Dina ord eller EPA för att börja vänja en klass att samtala, samarbeta och få idéer från andra. En struktur som på ett mycket visuellt sätt visar för eleverna hur de kan få hjälp av sina kompisar och se klassen som en inspirationskälla är strukturen En för alla, alla för en! I denna struktur får eleverna steg för steg hjälp att utveckla ett koncept i flera steg där eleverna får ett visuellt bevis på att klassen är en positiv kraft för lärandet. Eleverna tränas även att samtala och tänka tillsammans vilket bidrar till att utveckla tankefärdigheter.
En av grundprinciperna inom kooperativt lärande är Samarbetsfärdigheter. För att kunna lösa uppgifter tillsammans krävs att eleverna kan samarbeta med varandra. Att kunna samarbeta är inte något vi föds med, utan det är något som vi måste få möjlighet att träna på i livet. I undervisningssituationer behöver man därför synliggöra samarbetsfärdigheterna för eleverna på ett konkret sätt. Det räcker inte att bara berätta för eleverna vad vi vill att de ska göra – vi behöver skapa tydliga modeller som vi kan visa och vi behöver även få prova dessa och lyckas tillsammans. Vi vill här i detalj beskriva hur vi arbetar med att träna på samarbetsfärdigheter. Läs mer
Efter inlägget om hur vi arbetade kring positivt bemötande av andras idéer fick jag förfrågan om hur vi arbetat med andra samarbetsfärdigheter under veckan. Jag försöker i det här inlägget beskriva det. Övningarna vi gjort är anpassade för årskurs 1 då både jag (Jennie), Lisa och våra två kollegor precis tagit emot nya ettor. Även äldre elever kan dock behöva träna på dessa samarbetsfärdigheter. Anpassa då övningarna efter dem. Skriv gärna en kommentar om och hur ni arbetar med att träna samarbete med äldre elever. Läs mer
Denna struktur är ett stöd för att nå konsensus i gruppen och för att värdera sina svar. Vi har alla varit i situationer då en grupp elever ska komma överens om ett gruppnamn, ett namn på en karaktär i en berättelse eller andra liknande situationer. Detta kan vara en svår uppgift när många olika viljor ska komma fram till ett gemensamt svar. Med strukturen Rösta! får eleverna värdera olika förslag med hjälp av markörer. De får då träna på att lyssna in varandra och nå konsensus. Läs mer
En struktur inom Kooperativt lärande är Fråga, fråga byt! Denna struktur passar ypperligt för att lära sig nya ord och begrepp. Den är enkel att använda och går att använda både i helklass och för parträning. Strukturen blir ofta populär bland eleverna då de får snabb feedback på sina kunskaper och snabbt lär sig nytt. Använd den för att introducera svåra ord innan läsning av text eller för att repetera begrepp inom matematik eller annat ämne. Strukturen är enkel att anpassa efter både innehåll och åldersgrupp. Läs mer
När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Efter en gruppövning häromdagen som i flera grupper ledde till att eleverna blev ledsna och inte lyssnade på varandra kände jag att vi behövde lägga lite extra tid på att träna just hur man samarbetar på ett givande sätt. Läs mer
Berättaren är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Läs mer
Strukturen Switcheroo! gör det enkelt för eleverna att dela med sig av sina gruppdiskussioner till andra grupper. Den kan användas efter en annan struktur för att dela med sig av kunskaperna och tankarna mellan de olika grupperna utan att lyfta allting i helklass eller mitt under en övning för att få inspiration. Eleverna får först arbeta tillsammans för att komma fram till något gemensamt svar. Varje enskild elev har ett ansvar att se till att en själv förstår, men även ett ansvar för att de andra i gruppen förstår, då de sedan ska få förklara för andra grupper. Ett individuellt och personligt ansvar är en av förutsättningarna för KL. Läs mer
Strukturen Mina ord, dina ord är en utmärkt övning för att påbörja kunskapsdelning i en grupp. Den är enkel att följa och planera, alla eleverna är delaktiga i samtal och lär sig av varandra. Strukturen använder sig av alla de förutsättningar som behövs vid Kooperativt Lärande och tränar på att hålla mångsidig och öppen interaktion mellan elever. Strukturen kan användas i alla ämnen och lämpar sig utmärkt som brainstorming, för att skapa gemensamma begreppskartor, utvärdera förförståelsen inför nytt arbetsområde, ge ord till berättande texter och mycket annat! Läs mer
Strukturen inre yttre cirkel tränar förmågan att samarbeta i olika par. I strukturen är alla elever engagerade samtidigt i samtal och eleverna får träna att snabbt byta partner och anpassa sig för nya situationer. Strukturen är lätt att planera och eleverna är själva ansvarig för undervisningen och samtalen i paren. En riktigt rolig övning där du som lärare stolt ser hela din grupp engagerad i samma övning där alla är aktiva deltagare, lärspridare och samtalspartners! Läs mer
Vill du lära ut kunskaper, träna logisk förmåga och samtidigt ha kul? Om svaret är; Ja! så testa denna struktur som är en variant av strukturen Hör vi ihop?. I denna övning delar du upp eleverna i 2 grupper. Ena gruppen får lappar i en färg. På lapparna kan det stå t.ex. 50+50 eller SPACE eller 02:00. Den andra gruppen får lappar i en annan färg. På de lapparna står något som hör ihop med de andra, t.ex. 70+30 eller RYMDEN eller 14:00. Vill du kan du dela upp eleverna i par som skapar eget innehåll som hör ihop. Läs mer
I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev. Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Läs mer
Denna struktur är fantastiskt att sätta igång diskussioner kring ett ämne och är anpassningsbar och kräver nästan ingen planering! Eleverna får även välja vad de ska diskutera och det skapar motivation till fördjupade samtal. Denna övning kan man dra fram ur hatten när du har lite tid kvar på en lektion eller för att träna kommunikation och interaktion i klassrummet. Läs mer
Efter att ha läst en av Lavonen & Meisalos texter gällande samarbetsinlärning fick vi inspiration av en övning de använder sig av. Det är en övning som helt enkelt heter Bingo och är en variant av övningen Hitta en kompis. Övningen de hade som exempel var anpassad för äldre barn. Vi har valt att anpassa övningen här efter de elever som vi möter. I exemplet nedan har vi valt geometriska former som bingobrickor, men ni kan lika väl byta ut det till svenska ord som ska förklaras eller översättas till andra språk. De kan också bytas ut mot ämnesspecifika ord såsom jägarstenåldern, hällristningar och runor, eller mattetal där man måste räkna ut svaret och visa hur man tänkt.
Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält och gruppens gemensamma lösning i mitten. Mötas på mitten kan med fördel kombineras med strukturen Pussel om du vill använda dig av hem- och expertgrupper för kunskapsspridning. Läs mer
I strukturen Pussel (eng: Jigsaw) använder vi oss av hem- och expertgrupper. I denna struktur blir varje elev expert inom ett område och får sedan dela med sig av detta till sin hemgrupp. Eleverna delar på så sätt med sig av sin kunskap och lär sig av varandra. Ett positivt ömsesidigt beroende skapas då enbart en elev i varje hemgrupp är expert på sitt område. Det är först när alla har bidragit med sin del som pusslet är komplett. Pussel är en grundstruktur som kan varieras och anpassas efter behov!
Läs mer
