Category Archives: Kommunikativa och sociala färdigheter

Boksamtal med talkort – utveckla samtalsfärdigheter

Att aktivt delta i ett samtal kan vara både svårt och jobbigt för många elever, och i synnerhet de med Npf. Att tala om vad man själv tycker och tänker går ofta bra, men det där med att ställa relevanta frågor och kommentera det kamraterna säger “på ett sätt som upprätthåller samtalet”, som det står i kunskapskraven i svenska, det kan vara riktigt svårt! Jag behöver hjälpa mina elever att utveckla de förmågorna. Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.

Innehållet

Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.

Gruppindelning 1 – skapa en fråga

Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.

Discussion HH

Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.  

Diskutera frågorna

Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.

Gruppindelning 2 – skapa gemensamt svar

Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.

Utvärdering

När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.

Utvärdering HH

I korthet

  1. Ha ett innehåll att arbeta kring, t.ex. en TV-serie
  2. Dela in klassen i grupper om 4
  3. Skapa en öppen fråga i grupp
  4. Gruppen går runt mellan klassens olika frågor: skriv av frågan, diskutera frågan, skriv enskilt svar
  5. Bilda nya grupper: diskutera frågan som gruppen får, skriv ner gemensamt svar
  6. Alla i gruppen förbereder redovisning av gemensamt svar
  7. Redovisning med hjälp av “Random name picker”, stöd från gruppen
  8. Utvärdering

Reflektion

Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Basgrupper i åk 2: Skriva på bloggen

Vi har en klassblogg med våra elever i åk 2. Där skriver vi vad vi jobbar med i skolan så att föräldrar och släktingar kan se. Nu till åk 2 ska eleverna få ta över mer av ansvaret för skrivandet på bloggen. Vi gjorde en Hör vi ihop? med några av ämnena vi jobbat med (verb, adjektiv, sinnen, matematik och vår högläsningsbok) för att påminnas om lite vad vi gjort. Läs mer

Att bearbeta en bok kooperativt

Idag läste vi i klassen klart en högläsningsbok. Fokus under läsningen har varit läsupplevelse, och det har blivit många bra diskussioner, tankar och spontana textkopplingar. Innan varje kapitel har jag tagit fram några få ord på smartboarden som kunde vara nya för eleverna (med bilder när det gick) och en mening från kapitlet (inspirerat av Körling). Dessa ord och meningar sätter igång elevernas tankar kring vad som kommer i kapitlet. Under läsningen stannar jag ibland upp och ställer frågor eller förklarar något. Ofta får eleverna tankar och vill berätta om vad de tror ska hända eller göra någon textkoppling till något annat vi läst. När vi nu läst ut boken bearbetar vi den på lite olika sätt.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Ordklasser

Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Läs mer

Kamratfeedback genom multisvar

I geografi åk 5 arbetar vi med Europa. Eleverna har fått skriva egna presentationer och redovisningar om länder i Europa. Vi ville utveckla vårt sätt att ge kamratrespons på dessa så att alla blev delaktiga och därför valde vi att testa att använda strategin Multisvar så att alla kunde ge respons direkt. I korthet gjorde vi såhär:

  1. Eleverna redovisade om sitt land.
  2. Vi använde Multisvar för att ge kamratfeedback.
  3. Vi använde Par på tid som reflektion om sin presentation.
  4. Vi gjorde exit ticket. Vad tyckte eleverna om multisvar? Läs mer

Positionssystemet i lärpar och lärgrupper

Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2. För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD. Vecka 3-4: AC, BD. Vecka 5-6: AD, BC). På detta sätt får de bygga relationer med alla i lärgruppen genom att vara i lärpar och samtidigt träna på att arbeta i en känd fyrgrupp.  Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Struktur: Lärarna

När man som lärare har genomgångar i klassrummet kan det vara svårt att se till att alla är aktiva och lyssnar. Det händer lätt att någon elev glider bort i tankarna och inte riktigt lyssnar på vad som ska göras. Ibland kommer elever sent eller så är det något annat som gör att de missar genomgången. Denna struktur hjälper dig att aktivera eleverna under genomgången. Du lär eleverna att lära av och med varandra. Eleverna måste arbeta efter grundprincipen Eget ansvar.

Läs mer

Möjligheterna med EPA

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Fabler i grupp

När man använder samarbete mellan elever är det bra att börja med paret för att sedan utöka till 3- eller 4-grupp. På detta sätt får eleverna träna upp samarbetsfärdigheter i par innan de ska hantera fler relationer och interaktioner i en större grupp. Efter att ha jobbat i lärpar med en fabel la jag till fabel nummer 2 till ett moment i fyrgrupp. Läs mer

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer

Karusellen – Trivsel och lärande

I våras svarade elever och föräldrar på en enkät om trivsel och skolan. Det var i stort väldigt positivt men vissa punkter hade vi önskat hade varit ännu bättre. Vi diskuterar nu dessa punkter bland pedagogerna för att se vad och hur vi ska arbeta för att förbättra dem. Vi lyfter även dem hos eleverna. Här diskuterar de de olika punkterna och hur /vad man kan göra för att förbättra. Vi gjorde detta med hjälp av den kooperativa strukturen karusellen

Läs mer

Rondellen: Vad och var?

I veckan gjorde vi en variant av Rondellen där vi även tränade på att reagera positivt på det kompisen sa och lyssna på och ta instruktioner från varandra. Vi tränade även på ord om överst, underst, mitten, höger och vänster. Strukturen aktiverade alla elever och såg till att alla fick delta på lika villkor. Läs mer

« Äldre poster