Category Archives: Kommunikativa och sociala färdigheter

Mina bilder, dina bilder: Att leva i världen

Gästinlägg av Helena Sjöberg och Anna Hammarberg

Vi har testat strukturen Mina bilder, dina bilder i vår klass med 44 elever i årskurs 2. Klassen är uppdelad i två grupper, röd och grön. Vi har använt strukturen i två olika uppgifter och båda grupperna har genomfört båda men i olika ordning.

Uppgift 1

Område: Att leva i världen
Mål: Eleverna ska ha kunskap om några mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Elevernas förförståelse: Eleverna har på tidigare lektioner arbetat med olika värdegrundsfrågor som t.ex. trygghet, vänskap och ansvar.
Genomförande:
Utgångspunkten för denna lektion var frågeställningen ”Vad behöver barn för att må bra i skolan?”. Eleverna skulle med hjälp av strukturen Mina bilder, dina bilder presentera sina tankar för varandra.
Jag berättade för eleverna hur de skulle arbeta med strukturen. På tavlan fanns bilder och text som förstärkte det som jag beskrev.

Läs mer

Struktur: Kontraster

Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Läs mer

Struktur: Vad undrar jag?

Elev åk8: ”I hela mitt liv har jag svarat på andras frågor. När får jag ställa mina egna?”

Denna fråga ställde en elev till mig som blivit placerad i en särskild undervisningsgrupp för elever med utåtagerande beteenden. Frågan är högst relevant. I klassrum är det vanligt att läraren eller ett läromedel initierar frågor och funderingar som eleverna ska besvara. Sällan får eleverna ställa egna frågor att diskutera och utforska. Läromedel är ofta konstruerade så att elever ska leta svar på frågor de själva inte ställt eller undrar över. Men varför inte använda elevernas frågor och funderingar mer i undervisningen? I denna struktur är det precis det du gör. Genom att låta eleverna ställa frågor inför diskussioner ökar deras delaktighet och påverkan på undervisningen. Som lärare kan du använda dig av dessa frågor för att sedan leda undervisningen framåt. När elevernas delaktighet ökar leder det till motivation kring det ni arbetar med. Precis det fick jag se med egna ögon när vi började använda elevernas egna frågor i den särskilda undervisningsgruppen.

Läs mer

Struktur: Topplistan

Ett bra sätt att använda samarbete är att minnas och tolka situationer tillsammans. Genom vår gemensamma förståelse kan vi bygga vidare på varandra tankar. I Struktur: Topplistan ska eleverna skapa en lista av vad de minns, tolkar eller tycker är viktigt om ett område. De ska sedan motivera sin lista för varandra och beskriva varför de valt det som de skrivit. Genom att tolka, skriva ner och motivera inför varandra utvecklar eleverna inte bara sin förståelse, utan tränar på argumentation samt utvecklar sin metakognition. Syftet med strukturen är att minnas tillsammans, kunna diskutera det eleverna tycker är intressant och att utgå från elevernas egna frågor kring innehållet som de arbetar med.

Struktur: Topplistan

  1. Elever arbetar med ett innehåll såsom en text, en film, en upplevelse eller en genomgång.
  2. Eleverna skriver ner sina tre mest spännande minnen från innehållet.
  3. En elev i taget delar för sin axelkompis eller lärgrupp och motiverar varför de valt det de skrivit.
  4. Paren eller gruppen diskuterar vad som skiljer eller är lika mellan deras listor.

Om läraren vill kan denne lyfta något som eleverna pratat om genom att gå runt och lyssna på elevernas samtal. Läraren kan slumpa några elever att delge något deras par/grupp tycker var spännande och viktigt eller samla olika svar i en gemensam lista.

Exempel från praktiken

Eleverna ser en film om en flickas liv i Nigeria från frukost, skola och lek med kamrater till läggdags. Läraren: ”Skriv ner som mest tre saker du tyckte var intressant och spännande av det vi nu sett i en lista”. Eleverna skriver och läraren går runt och uppmuntrar samt stödjer vissa elever. Efter en stund säger läraren: ”Nu ska en i taget beskriva en sak från er lista. Den som börjar berätta i varje grupp är den som sitter närmast fönstret. Gå varvet runt. Beskriv med stöd av orden: Jag tycker… därför att. Varsågoda!” I klassens sex grupper lutar de sig in mot bordet och en elev per grupp börjar beskriva det första på sin lista. Sofia: ”Det första jag skrev var att jag tyckte att det var spännande att vi var så lika, hon och jag, trots att vi bor på så olika ställen och i olika hem.” Läraren rör sig från grupp till grupp och lyssnar samt påminner att beskriva varför man valt sin lista med orden ”därför att…”. Läraren avslutar: ”Vad spännande saker ni tyckte om från filmen. Flera av er skrev att barns liv kan se väldigt lika ut i världen, men samtidigt olika. Flickan i filmen fick gå en mil till sin skola varje dag. Det var flera imponerade av!”

Varianter:

Eleverna kan dela sin lista i Berätta mera med varandra. Eleverna kan t ex. försöka hitta någon som inte har samma lista som de själv och diskutera varför de skiljer sig åt. Eleverna kan även försöka hitta någon som har samma som dem själva, skriva dennes namn vid något från listan och diskutera varför just de tyckte samma sak var spännande och intressant.

Eleverna kan efter sin diskussion skriva ner det viktigaste eller mest intressanta i en gemensam Padlet så läraren kan visa klassen och ha en klassdiskusssion om elevernas mest spännande minnen från innehållet. Läraren kan även skapa en gemensam lista med hela klassens tankar eller be grupperna skapa en egen lista tillsammans som de delar med en annan grupp eller inför klassen.

Struktur: Topplistan © Niclas Fohlin

EPA i förskolan

Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner.

Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Teambuilding

Efter jullovet var det återigen dags för nya team hos oss i årskurs 3.  Som vanligt blir då schemat fullspäckat med teambulding de första veckorna, som såklart inleddes med teamnnamn, teamsramsa och teamkontrakt.
Dag tre i våra nya team hade vi tre olika stationer och därmed tre teambildande lektioner under förmiddagen.
På en av lektionerna fick teamen använda sig av strukturen pyramiden för att rangordna vad de ville ha med sig till en öde ö. Läs mer

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

Julkalender för att träna samarbetsfärdigheter

Under flera års tid har vi gjort egna julkalendrar tillsammans i vår 4-5-6:a. Det är ett stort projekt där svenska och bild integreras. Det färdiga resultatet mynnar ut i en kalender bestående av små filmer; en för varje skoldag i december. Det är ett roligt men krävande arbete; det tar mycket tid och energi, och just nu har jag ganska många elever som har svårt att samarbeta. Så i år hade jag tänkt stå över det arbetet; vi behöver nog först jobba med samarbetsfärdigheterna, tänkte jag. Julkalendern skulle få anstå till nästa år.

Men så hörde jag mina fyror med förväntan i rösten tala om hur det skulle bli att göra julkalendern, och då fick jag dåligt samvete. Det var uppenbarligen ett arbete som de har sett fram emot länge, och dessutom behöver vi ju jobba med berättande skrivande. Jag tänkte om och bestämde mig för att försöka använda årets julkalender till att träna på att samarbeta istället.  

När jag berättade att det var dags att påbörja arbetet med julkalendern hördes lågmälda Ja! och Yes! i klassrummet. Jag berättade om min grundidé och läste mitt utkast till det första avsnittet. Klassen godkände idén, och sen gjorde vi som vi brukar; alla fick ett papper med några frågor på. Där får eleverna komma med förslag på händelser, problem, överraskningsmoment, personer och varelser som kan dyka upp i vår julkalender. Med hjälp av deras förslag gör jag sedan ett kortfattat råmanus till de olika avsnitten.

Eleverna arbetar i skrivpar som tillsammans gör ett avsnitt som läses in och illustreras, och redigeras ihop till små filmer i iMovie.

Jag valde ut dessa samarbetsförmågor som jag tyckte var de viktigaste för att samarbetet i skrivparen skulle fungera.

  • Stanna i skrivparen!
  • Tala vänligt till varandra (min omformulering av reagera vänligt på varandra)
  • Lyssna aktivt på varandra
  • Ta in varandras idéer
  • Uppmuntra varandra

Dessa punkter står som en påminnelse på Classroomscreen under arbetet.

I år handlar kalendern om en klass, och innan de började skriva fick de hitta på sina namn. Dessutom hade just de kompisarna ett speciellt sätt att hälsa på varandra.  Namnen och hälsningsritualen fungerade fint som en initieringsrit och skapade en gemenskap i skrivparen.

Inläsning pågår

Varje skrivpar får respons på sin text, och när bearbetningen är klar är det dags att dela upp texten emellan sig och läsa in den. Här krävs det koncentration, tajming och följsamhet. Uppmuntransdelen är extra viktig här eftersom det är känsligt för många att höra inspelningen av sin egen röst.

När det gäller illustrationerna har vi under åren byggt upp en stor bildbank med bakgrunder, personer, djur, hus, möbler etcetera, som vi använder vid bildskapandet, då det är inte så många bilder som behöver nyproduceras längre. Att göra bildmontagen är ett ganska pilligt arbete, så det är tur att det finns fyra händer. Bilderna och de inlästa texterna redigeras ihop till små filmer och läggs ut på Youtube.

Del av bildbanken
När alla bildkomponenter är på plats är det dags för fotografering.

Arbetet inom paren har hittills fungerat bättre än jag vågat hoppas; de har roligt ihop och stimulerar varandra i skapandeprocessen. Att vi har börjat arbetspassen med att tala om samarbetsfärdigheterna, och avslutat många pass med att utvärdera hur samarbetet har gått, har verkligen varit till stor nytta för oss. Det jag tycker så mycket om med julkalenderarbetet är det positiva ömsesidiga beroendet, att det verkligen blir en helhet; allas avsnitt behövs och är lika viktiga.








Tips och strategier för ojämnt antal elever

Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper. Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Läs även om hur du får arbete i par att fungera. Tänk på att börja i paret och inte övergå till uppgifter i fyrgrupp innan eleverna är redo. Men hur gör jag om jag har ojämnt antal elever i klassen? Hur gör jag när någon är sjuk? Det finns inget rätt eller fel svar här, men nedan finns lite tips kring hur du kan tänka. Läs mer

Tack-kort!

Efter höstlovet är det dags för våra elever att byta platser och därmed få nya team. För att avsluta samarbetet i de nuvarande teamen fick eleverna för första gången prova på att göra tackkort till sitt team och till sin axelkompis, för att tacka dem för den tid de arbetat tillsammans. Detta efter inspiration från Niclas och Jennie.

20181024_135627

Läs mer

Boksamtal med talkort – utveckla samtalsfärdigheter

Att aktivt delta i ett samtal kan vara både svårt och jobbigt för många elever, och i synnerhet de med Npf. Att tala om vad man själv tycker och tänker går ofta bra, men det där med att ställa relevanta frågor och kommentera det kamraterna säger “på ett sätt som upprätthåller samtalet”, som det står i kunskapskraven i svenska, det kan vara riktigt svårt! Jag behöver hjälpa mina elever att utveckla de förmågorna. Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

Tidslinje i par med switcheroo

Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.

Läs mer

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen. Läs mer

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Basgrupper i åk 2: Skriva på bloggen

Vi har en klassblogg med våra elever i åk 2. Där skriver vi vad vi jobbar med i skolan så att föräldrar och släktingar kan se. Nu till åk 2 ska eleverna få ta över mer av ansvaret för skrivandet på bloggen. Vi gjorde en Hör vi ihop? med några av ämnena vi jobbat med (verb, adjektiv, sinnen, matematik och vår högläsningsbok) för att påminnas om lite vad vi gjort. Läs mer

« Äldre poster