Hitta en kompis: Matematik

Strukturen Hitta en kompis är väldigt tacksam att använda i matematik. Den gör att eleverna måste visa och förklara hur de tänker. De tar på ett naturligt sätt hjälp av varandra och löser uppgifterna tillsammans. Kunskapsmålet var att båda skulle veta hur de hade löst talet. Samarbetsfärdigheten vi tränade på var att lyssna på varandra. Läs mer

Struktur: Visa! 

I strukturen Visa! ska varje enskild medlem generera en idé eller förslag på en uppgift och visa den likt multisvar, fast för sin grupp. Varje elev tänker enskilt, skriver eller ritar ett svar och redovisar kort hur de gjort för varandra. Strukturen är bra för att förstärka det egna ansvaret i en grupp och för att träna på att förklara sina tankar i ett litet sammanhang. I denna övning kan du med fördel välja frågor av stängd karaktär eller som enkelt kan beskrivas eller förklaras med en snabb uträkning eller bild.

Läs mer

Struktur: Två löser problem

Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Läs mer

Struktur: Sanningsjakten

Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen. Med Struktur: Sanningsjakten får eleverna skapa eget innehåll till varandra som utvecklar resonemang och tankar i flera steg. Du börjar med att se till att de flesta elever förstått eller bemästrat ett innehåll eller kunskapsområde. Sedan följer en jakt på sanningen… för vad är egentligen sant eller falskt?

Läs mer

Struktur: En för alla, alla för en!

En av flera frågor vi fått från lärare är hur man får en elevgrupp att förstå vinsten med Kooperativt Lärande och att se varandra som läranderesurser i klassrummet. Vi har tidigare rekommenderat strukturer som Mina ord, Dina ord eller EPA för att börja vänja en klass att samtala, samarbeta och få idéer från andra. En struktur som på ett mycket visuellt sätt visar för eleverna hur de kan få hjälp av sina kompisar och se klassen som en inspirationskälla är strukturen En för alla, alla för en! I denna struktur får eleverna steg för steg hjälp att utveckla ett koncept i flera steg där eleverna får ett visuellt bevis på att klassen är en positiv kraft för lärandet. Eleverna tränas även att samtala och tänka tillsammans vilket bidrar till att utveckla tankefärdigheter.

Läs mer

Struktur: Se och lär

Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen. Har du elever i din grupp som har problem med ett effektivt beteende eller en förmåga? Då ska du använda Se och lär! Metoden kallas internationellt för Peer modelling och finns beskrivet i flera böcker under namnet ”The fishbowl”. Läs mer

Hur samarbetsfärdigheter tränas

En av grundprinciperna inom kooperativt lärande är Samarbetsfärdigheter. För att kunna lösa uppgifter tillsammans krävs att eleverna kan samarbeta med varandra. Att kunna samarbeta är inte något vi föds med, utan det är något som vi måste få möjlighet att träna på i livet. I undervisningssituationer behöver man därför synliggöra samarbetsfärdigheterna för eleverna på ett konkret sätt. Det räcker inte att bara berätta för eleverna vad vi vill att de ska göra – vi behöver skapa tydliga modeller som vi kan visa och vi behöver även få prova dessa och lyckas tillsammans. Vi vill här i detalj beskriva hur vi arbetar med att träna på samarbetsfärdigheter. Läs mer

Struktur: Rösta!

Denna struktur är ett stöd för att nå konsensus i gruppen och för att värdera sina svar. Vi har alla varit i situationer då en grupp elever ska komma överens om ett gruppnamn, ett namn på en karaktär i en berättelse eller andra liknande situationer. Detta kan vara en svår uppgift när många olika viljor ska komma fram till ett gemensamt svar. Med strukturen Rösta! får eleverna värdera olika förslag med hjälp av markörer. De får då träna på att lyssna in varandra och nå konsensus. Läs mer

Struktur: Kloka pennan

Denna struktur utgår från grunden i Turas om där eleverna turas om att vara den som leder samtalet och den som för anteckningar. I kloka pennan turas eleverna om på ett annat sätt genom att läraren delar ut en roll till varje elev. Det kan vara roller som Tänkare och Uppmuntrare, eller Läsare och Skrivare. Syftet med övningen är att skapa en ”coach” som styr vad pennan ska skriva eller göra. Detta är mycket fördelaktigt för de elever i låg ålder som har svårigheter att strukturera sina tankar, skapa flödande text och tekniskt skriva samtidigt. Pennan blir med detta ”klok” och eleven kan fokusera helt på att bara skriva text eller anteckna svar utan att behöva fokusera på innehållet. Rollen som ”penna” och som ”klok” kan bytas vid behov så att eleven tränar på alla delarna. Läs mer

Struktur: Lyssna och skriv

I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in. Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Med strukturen Lyssna och skriv får eleverna träna på att ta till sig innehållet i en text på ett djupare plan då de inte bara lyssnar på texten utan även processar den. Strukturen går att använda med olika sorters texter i olika ämnen. Läs mer

Struktur: Sekvenser

Ett sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende mellan gruppmedlemmar och skapa positiva interaktionsmönster är att dela upp information i olika delar. Varje del av informationen ges då till olika elever så att de endast kan slutföra uppgiften genom att i en grupp kommunicera med varandra. Med hjälp av Struktur: Sekvenser ingår detta i själva uppgiften och eleverna kan bara lyckas med uppgiften om alla hjälps åt. Strukturen tränar grupper på att nå konsensus, att utvärdera framgångar och felaktigheter och att samarbeta. Samtidigt lär den ut kunskaper om att strukturera det man vet i en tydlig sekvensserie vilket stärker inlärningen. Läs mer

Struktur: Sortering

I många ämnen kan lärande ske genom att sortera saker. Det kan vara former, djurarter, vinklar, länder, kemiska formler och mycket mer. Eleverna får då chans att fundera över kopplingar mellan saker samt får träning i att förklara varför de tycker som de gör. De utvecklar därför både språkliga kunskaper och ämneskunskaper. Läs mer

Struktur: Rondellen

I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna. Strukturen bibehåller ett positivt ömsesidigt beroende inom gruppen och allas tankar är lika viktiga. Läs mer

Struktur: Samtalstrappan

Kooperativt Lärande (KL) tränar många av elevens förmågor, både socialt och kunskapsmässigt. Detta görs i samarbete och samtal. Därför krävs att vi tränar på hur man samtalar. I strukturen Samtalstrappan läggs fokus på att lyssna, berätta och återberätta. Eleverna får också träna på att samtala med en röd tråd och att hålla sig kort utan att kompromissa med innehållet. Slutligen så får de träna på turtagning, att ha tålamod och att inte avbryta de som pratar.
Läs mer

Struktur: Trestegsintervju

I strukturen: Trestegsintervju deltar elever i varje grupp i tre separata diskussioner eller intervjuer. Eleverna tränar på sin kommunikativa förmåga och lär sig intervjuknep för att få mer utförliga svar på sina frågor. Eleverna är engagerade och intresserade av vad deras klasskamrater vet eller kan kring ett ämne. Strukturen lär eleverna att samverka för att få fram en lösning på ett problem via samtal. De måste även sedan analysera svaren och tillsammans välja ut de mest relevanta svaren. En självklar struktur för de som gillar ”The big five!”. Läs mer

Struktur: Fråga, fråga, byt!

En struktur inom Kooperativt lärande är Fråga, fråga byt! Denna struktur passar ypperligt för att lära sig nya ord och begrepp. Den är enkel att använda och går att använda både i helklass och för parträning. Strukturen blir ofta populär bland eleverna då de får snabb feedback på sina kunskaper och snabbt lär sig nytt. Använd den för att introducera svåra ord innan läsning av text eller för att repetera begrepp inom matematik eller annat ämne. Strukturen är enkel att anpassa efter både innehåll och åldersgrupp.  Läs mer

KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter

Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Läs mer