Category Archives: Kunskapsdelning

Tips och strategier för ojämnt antal elever

Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper. Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Läs även om hur du får arbete i par att fungera. Tänk på att börja i paret och inte övergå till uppgifter i fyrgrupp innan eleverna är redo. Men hur gör jag om jag har ojämnt antal elever i klassen? Hur gör jag när någon är sjuk? Det finns inget rätt eller fel svar här, men nedan finns lite tips kring hur du kan tänka. Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Nya roller: Spionen och reportern

När vi arbetar med våra teman så gör vi det i våra arbetsgrupper. Vi använder då oss av roller för att aktivera alla i arbetet och för att alla ska ta ansvar för sitt arbete. Rollerna skapar en tydlighet i grupparbetet, om de används rätt och är sammanlänkade med innehållet stödjer de grupperna att arbeta mer effektivt tillsammans. Glöm inte att alltid utvärdera hur rollerna använts i grupperna så att eleverna utvecklar en förståelse för vad de ger det gemensamma lärandet!

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Fråga, fråga, byt! och Multisvar: Religion

Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Vi har diskuterat, lyssnat, sett film, läst, skrivit och målat. De senaste veckorna har vi fokuserat på de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Efter att ha hämtat in information på olika sätt gjorde vi en lektion med strukturen Sortering. För att ytterligare befästa begreppen använde vi strukturen Fråga, fråga, byt!Läs mer

Religion: Sortera i basgrupper

På SO-lektionerna har vi de senaste veckorna arbetat med de tre stora abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Vi har hört berättelser, sett film, läst, skrivit och diskuterat. För att repetera och befästa några av begreppen vi lärt oss använde vi en variant av strukturen sorteringLäs mer

Att arbeta mot ett gemensamt mål i matematik

Idag har vi introducerat omkrets för våra tvåor. Eleverna fick fundera kring vad ordet omkrets betyder och de fick prata med sina klasskompisar om vad de tänkte om begreppet. Jag hade en kort genomgång och eleverna fick därefter sitta 2 och 2 på mattan medans jag visade upp olika figurer de skulle räkna ut omkretsen på. Jag gjorde detta i halvklass så jag kunde direkt se vilka elever som greppat begreppet och vilka som behövde mer stöd.

Läs mer

Ta eget ansvar, vara expert och lära av varandra.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång. Vi stoppade filmen och diskuterade frågorna genom att slå ”huvuden ihop” i arbetsteamen och därefter lyfta vi vad vart team hade diskuterat. Här säger jag att t.ex att eleven på stol tre berättar vad gruppen har diskuterat.

Läs mer

Att bearbeta en bok kooperativt

Idag läste vi i klassen klart en högläsningsbok. Fokus under läsningen har varit läsupplevelse, och det har blivit många bra diskussioner, tankar och spontana textkopplingar. Innan varje kapitel har jag tagit fram några få ord på smartboarden som kunde vara nya för eleverna (med bilder när det gick) och en mening från kapitlet (inspirerat av Körling). Dessa ord och meningar sätter igång elevernas tankar kring vad som kommer i kapitlet. Under läsningen stannar jag ibland upp och ställer frågor eller förklarar något. Ofta får eleverna tankar och vill berätta om vad de tror ska hända eller göra någon textkoppling till något annat vi läst. När vi nu läst ut boken bearbetar vi den på lite olika sätt.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Ordklasser

Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Läs mer

Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift

När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Klocka i par

Idag har vi jobbat med klockan. För att kunna träna på klockan i par och enskilt kan det vara bra att ha en mall med alla de olika tidsangivelserna. Eleverna fick därför göra en mall som vi sedan kunde använda för att träna klockan tillsammans.

Vi har tidigare lärt oss hel timme, halvtimme, kvart över och kvart i. Vi har också gått igenom att det är fem minuter mellan varje siffra och kort gått igenom hela klockan runt.

Läs mer

Positionssystemet i lärpar och lärgrupper

Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2. För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD. Vecka 3-4: AC, BD. Vecka 5-6: AD, BC). På detta sätt får de bygga relationer med alla i lärgruppen genom att vara i lärpar och samtidigt träna på att arbeta i en känd fyrgrupp.  Läs mer

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 

Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. När de arbetar i par ska de alltid förklara och hjälpa varandra. Jag kände dock att klassen behövde träna mer på detta så att det blir mer naturligt att fråga varandra först. Jag gjorde därför följande övning. Läs mer

« Äldre poster