Category Archives: Kunskapsdelning

Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift

När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Klocka i par

Idag har vi jobbat med klockan. För att kunna träna på klockan i par och enskilt kan det vara bra att ha en mall med alla de olika tidsangivelserna. Eleverna fick därför göra en mall som vi sedan kunde använda för att träna klockan tillsammans.

Vi har tidigare lärt oss hel timme, halvtimme, kvart över och kvart i. Vi har också gått igenom att det är fem minuter mellan varje siffra och kort gått igenom hela klockan runt.

Läs mer

Positionssystemet i lärpar och lärgrupper

Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2. För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD. Vecka 3-4: AC, BD. Vecka 5-6: AD, BC). På detta sätt får de bygga relationer med alla i lärgruppen genom att vara i lärpar och samtidigt träna på att arbeta i en känd fyrgrupp.  Läs mer

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 

Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. När de arbetar i par ska de alltid förklara och hjälpa varandra. Jag kände dock att klassen behövde träna mer på detta så att det blir mer naturligt att fråga varandra först. Jag gjorde därför följande övning. Läs mer

Struktur: Lärarna

När man som lärare har genomgångar i klassrummet kan det vara svårt att se till att alla är aktiva och lyssnar. Det händer lätt att någon elev glider bort i tankarna och inte riktigt lyssnar på vad som ska göras. Ibland kommer elever sent eller så är det något annat som gör att de missar genomgången. Denna struktur hjälper dig att aktivera eleverna under genomgången. Du lär eleverna att lära av och med varandra. Eleverna måste arbeta efter grundprincipen Eget ansvar.

Läs mer

Fabler i grupp

När man använder samarbete mellan elever är det bra att börja med paret för att sedan utöka till 3- eller 4-grupp. På detta sätt får eleverna träna upp samarbetsfärdigheter i par innan de ska hantera fler relationer och interaktioner i en större grupp. Efter att ha jobbat i lärpar med en fabel la jag till fabel nummer 2 till ett moment i fyrgrupp. Läs mer

Lärpar: Multiplikation

I matematiken arbetar vi mycket med att kunna förklara hur man resonerar och tänker. Vi märker att strategier sätter sig mycket bättre när eleverna både får höra och ge förklaringar flera gånger.

Just nu arbetar vi med multiplikation. Eleverna har förstått grunden och vi tränar nu på att sätta ord på och befästa förståelsen. Jag skrev ett matteproblem på tavlan. Istället för att eleverna skulle lösa talet skrev jag fem möjliga uträkningar. Deras uppgift var att identifiera vilka lösningar som passade till problemet. Läs mer

Karusellen i förskoleklass

I förra veckan höll jag en lektion i en förskoleklass. Klassen har arbetat en del med paruppgifter i EPA och multisvar och läraren ville få lite mer inspiration. Vi planerade att använda strukturen karusellen. När man introducerar en ny struktur i en grupp elever är det bra att börja med socialt innehåll så att eleverna vänjer sig vid strukturen innan innehållet blir mer kognitivt krävande. Vi valde fyra olika teman att ha vid borden: Saker jag gillar, Leksaker, Frukt (då de arbetat om frukt tidigare) och Vad jag kan se i skogen (då de varit ute i skogen lektionen innan). Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Matematik

I matematik har vi arbetat med olika räknestrategier. Vi har haft genomgångar och provat strategierna tillsammans. När eleverna sedan ska få träna dessa strategier får de göra det tillsammans i par. För att säkerställa att båda eleverna verkligen får ut något av detta använder vi grundprinciperna positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar. Eleverna är positivt ömsesidigt beroende av varandra då bådas bidrag behövs för att kunna slutföra uppgiften. Eleverna måste ta eget ansvar då du som lärare kommer att kontrollera att de kan använda sig av strategierna när de räknar. Läs mer

EPA: Vad lärde ni er igår?

Det här året har jag SO i både min och Lisas klass, och hon har NO i båda klasserna. Dessa lektioner håller vi på tisdagar. På onsdagsmorgonen har därför eleverna ofta mycket det vill berätta om och jag är nyfiken på vad de gjort. Detta blir ett ypperligt tillfälle för strukturen EPA där eleverna får chans att repetera kunskaperna samtidigt som de får utlopp för sin berättarlust. Läs mer

Basgrupper i åk 2: Stavning

Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre.

Läs mer

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer

Hör vi ihop? och Visa!: Matematik

Matematik för mig och min klass är ett aktivt ämne med mycket samtal och interaktioner. De har roligt och jag märker att de lär sig mer på detta sätt. Den här veckan arbetade vi med strategier för addition och subtraktion. Vi började med att med en EPA fundera på vad addition är. Läs mer

Hitta en kompis: Matematik

Strukturen Hitta en kompis är väldigt tacksam att använda i matematik. Den gör att eleverna måste visa och förklara hur de tänker. De tar på ett naturligt sätt hjälp av varandra och löser uppgifterna tillsammans. Kunskapsmålet var att båda skulle veta hur de hade löst talet. Samarbetsfärdigheten vi tränade på var att lyssna på varandra. Läs mer

Struktur: Två löser problem

Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Läs mer

Struktur: En för alla, alla för en!

En av flera frågor vi fått från lärare är hur man får en elevgrupp att förstå vinsten med Kooperativt Lärande och att se varandra som läranderesurser i klassrummet. Vi har tidigare rekommenderat strukturer som Mina ord, Dina ord eller EPA för att börja vänja en klass att samtala, samarbeta och få idéer från andra. En struktur som på ett mycket visuellt sätt visar för eleverna hur de kan få hjälp av sina kompisar och se klassen som en inspirationskälla är strukturen En för alla, alla för en! I denna struktur får eleverna steg för steg hjälp att utveckla ett koncept i flera steg där eleverna får ett visuellt bevis på att klassen är en positiv kraft för lärandet. Eleverna tränas även att samtala och tänka tillsammans vilket bidrar till att utveckla tankefärdigheter.

Läs mer

Struktur: Se och lär

Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen. Har du elever i din grupp som har problem med ett effektivt beteende eller en förmåga? Då ska du använda Se och lär! Metoden kallas internationellt för Peer modelling och finns beskrivet i flera böcker under namnet ”The fishbowl”. Läs mer

Struktur: Frågerundan

Strukturen Frågerundan är en övning där eleverna i grupp slumpar fram en fråga och kommer fram till svaret tillsammans. Denna struktur går att förändra och anpassa utifrån vad man vill uppnå. På korten kan du välja att ha öppna frågor för att utveckla elevernas tankeprocesser eller stängda frågor för att befästa kunskaper. Strukturen går att använda i alla ämnen – i matematik kan du ha mattetal, i svenska kan du träna på ordförståelse, i samhällskunskap kan man använda det för att diskutera ett visst ämne.

Läs mer

« Äldre poster