Kategoriarkiv: Kunskapsdelning

Ta eget ansvar, vara expert och lära av varandra.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång. Vi stoppade filmen och diskuterade frågorna genom att slå ”huvuden ihop” i arbetsteamen och därefter lyfta vi vad vart team hade diskuterat. Här säger jag att t.ex att eleven på stol tre berättar vad gruppen har diskuterat.

Läs mer

Att bearbeta en bok kooperativt

Idag läste vi i klassen klart en högläsningsbok. Fokus under läsningen har varit läsupplevelse, och det har blivit många bra diskussioner, tankar och spontana textkopplingar. Innan varje kapitel har jag tagit fram några få ord på smartboarden som kunde vara nya för eleverna (med bilder när det gick) och en mening från kapitlet (inspirerat av Körling). Dessa ord och meningar sätter igång elevernas tankar kring vad som kommer i kapitlet. Under läsningen stannar jag ibland upp och ställer frågor eller förklarar något. Ofta får eleverna tankar och vill berätta om vad de tror ska hända eller göra någon textkoppling till något annat vi läst. När vi nu läst ut boken bearbetar vi den på lite olika sätt.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Ordklasser

Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Läs mer

Kooperativ förberedelse inför examinationsuppgift

När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Klocka i par

Idag har vi jobbat med klockan. För att kunna träna på klockan i par och enskilt kan det vara bra att ha en mall med alla de olika tidsangivelserna. Eleverna fick därför göra en mall som vi sedan kunde använda för att träna klockan tillsammans.

Vi har tidigare lärt oss hel timme, halvtimme, kvart över och kvart i. Vi har också gått igenom att det är fem minuter mellan varje siffra och kort gått igenom hela klockan runt.

Läs mer

Positionssystemet i lärpar och lärgrupper

Vi håller nu på att arbeta mycket med positionssystemet i åk 2. För att träna på detta och befästa elevernas kunskaper har vi använt oss mycket av lärpar och lärgrupper. Jag har i min klass gjort så att två lärpar tillsammans bildar en lärgrupp. De kan då vara en grupp i 6 veckor då lärparen kan bytas ut inom samma grupp (Vecka 1-2: AB, CD. Vecka 3-4: AC, BD. Vecka 5-6: AD, BC). På detta sätt får de bygga relationer med alla i lärgruppen genom att vara i lärpar och samtidigt träna på att arbeta i en känd fyrgrupp.  Läs mer

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 

Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. När de arbetar i par ska de alltid förklara och hjälpa varandra. Jag kände dock att klassen behövde träna mer på detta så att det blir mer naturligt att fråga varandra först. Jag gjorde därför följande övning. Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Struktur: Lär varandra

När man som lärare har genomgångar i klassrummet kan det vara svårt att se till att alla är aktiva och lyssnar. Det händer lätt att någon elev glider bort i tankarna och inte riktigt lyssnar på vad som ska göras. Ibland kommer elever sent eller så är det något annat som gör att de missar genomgången. Denna struktur hjälper dig att aktivera eleverna under genomgången. Du lär eleverna att lära av och med varandra. Eleverna måste arbeta efter grundprincipen Eget ansvar.

Läs mer

Möjligheterna med EPA

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Fabler i grupp

När man använder samarbete mellan elever är det bra att börja med paret för att sedan utöka till 3- eller 4-grupp. På detta sätt får eleverna träna upp samarbetsfärdigheter i par innan de ska hantera fler relationer och interaktioner i en större grupp. Efter att ha jobbat i lärpar med en fabel la jag till fabel nummer 2 till ett moment i fyrgrupp. Läs mer

Lärpar: Multiplikation

I matematiken arbetar vi mycket med att kunna förklara hur man resonerar och tänker. Vi märker att strategier sätter sig mycket bättre när eleverna både får höra och ge förklaringar flera gånger.

Just nu arbetar vi med multiplikation. Eleverna har förstått grunden och vi tränar nu på att sätta ord på och befästa förståelsen. Jag skrev ett matteproblem på tavlan. Istället för att eleverna skulle lösa talet skrev jag fem möjliga uträkningar. Deras uppgift var att identifiera vilka lösningar som passade till problemet. Läs mer

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer

Karusellen i förskoleklass

I förra veckan höll jag en lektion i en förskoleklass. Klassen har arbetat en del med paruppgifter i EPA och multisvar och läraren ville få lite mer inspiration. Vi planerade att använda strukturen karusellen. När man introducerar en ny struktur i en grupp elever är det bra att börja med socialt innehåll så att eleverna vänjer sig vid strukturen innan innehållet blir mer kognitivt krävande. Vi valde fyra olika teman att ha vid borden: Saker jag gillar, Leksaker, Frukt (då de arbetat om frukt tidigare) och Vad jag kan se i skogen (då de varit ute i skogen lektionen innan). Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Matematik

I matematik har vi arbetat med olika räknestrategier. Vi har haft genomgångar och provat strategierna tillsammans. När eleverna sedan ska få träna dessa strategier får de göra det tillsammans i par. För att säkerställa att båda eleverna verkligen får ut något av detta använder vi grundprinciperna positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar. Eleverna är positivt ömsesidigt beroende av varandra då bådas bidrag behövs för att kunna slutföra uppgiften. Eleverna måste ta eget ansvar då du som lärare kommer att kontrollera att de kan använda sig av strategierna när de räknar. Läs mer

EPA: Vad lärde ni er igår?

Det här året har jag SO i både min och Lisas klass, och hon har NO i båda klasserna. Dessa lektioner håller vi på tisdagar. På onsdagsmorgonen har därför eleverna ofta mycket det vill berätta om och jag är nyfiken på vad de gjort. Detta blir ett ypperligt tillfälle för strukturen EPA där eleverna får chans att repetera kunskaperna samtidigt som de får utlopp för sin berättarlust. Läs mer

Basgrupper i åk 2: Stavning

Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre.

Läs mer

Kooperativt föräldramöte

Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.

Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer

« Äldre inlägg Senaste inläggen »