Category Archives: Tankefärdigheter och problemlösning

Tips och strategier för ojämnt antal elever

Kooperativt lärande innebär att vi låter en del av lärandet ske i fasta par eller grupper. Dessa grupper håller ihop i ett antal veckor, arbetar och utvecklas tillsammans för att sedan bryta upp och bilda nya grupper. När vi har fasta par eller grupper i klassen har vi möjlighet att använda dessa när det kan stärka lärandet att samarbeta. Optimalt är att använda par och grupper om fyra. Med fyra medlemmar i en grupp kan jag enkelt bryta upp gruppen i två par för vissa uppgifter, samt växla mellan par och grupp på ett smidigt sätt. Mer om grupper kan ni läsa HÄR. Läs även om hur du får arbete i par att fungera. Tänk på att börja i paret och inte övergå till uppgifter i fyrgrupp innan eleverna är redo. Men hur gör jag om jag har ojämnt antal elever i klassen? Hur gör jag när någon är sjuk? Det finns inget rätt eller fel svar här, men nedan finns lite tips kring hur du kan tänka. Läs mer

Tärningsspel: Omkrets, area och geometriska former

I denna veckan testade vi i klassen en ny struktur. Vi hade sedan tidigare genomfört ett förtest av arbetsområdet geometri i matematiken, och då sett vad vi behövde lägga vårt fokus på. Vi började med en genomgång av omkrets och area på tavlan för att få igång vår tankeverksamhet inom dessa områden. Som stöd under själva KL-arbetet lät vi grundprinciperna för hur man ska tänka vid användning av omkrets och area stå kvar på tavlan under aktiviteten. Eleverna har vid flera utvärderingar uttryckt att de känner en styrka och trygghet i att samarbete i grupper vid nya arbetsområden. Därför bestämde jag att vi skulle hitta en struktur som gjorde det möjligt för eleverna att träna och stötta varandra, så att de sedan klarar att lösa liknade uppgifter på egen hand.  Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Att arbeta mot ett gemensamt mål i matematik

Idag har vi introducerat omkrets för våra tvåor. Eleverna fick fundera kring vad ordet omkrets betyder och de fick prata med sina klasskompisar om vad de tänkte om begreppet. Jag hade en kort genomgång och eleverna fick därefter sitta 2 och 2 på mattan medans jag visade upp olika figurer de skulle räkna ut omkretsen på. Jag gjorde detta i halvklass så jag kunde direkt se vilka elever som greppat begreppet och vilka som behövde mer stöd.

Läs mer

Luktsinnet i lär-par

I årskurs 2 arbetar vi med kroppen och våra sinnen. Idag kom vi fram till luktsinnet. Lektionen började med att jag hade en kort genomgång av vad luktsinnet är för något och hur vi känner lukt. Eleverna fick i par göra en EPA där de fick fundera över varför vi människor behöver luktsinnet. De fick diskutera och flera bra exempel kom upp! Efter denna genomgång fick eleverna göra luktexperiment med en variant av Karusellen.

Läs mer

Lärpar: Multiplikation

I matematiken arbetar vi mycket med att kunna förklara hur man resonerar och tänker. Vi märker att strategier sätter sig mycket bättre när eleverna både får höra och ge förklaringar flera gånger.

Just nu arbetar vi med multiplikation. Eleverna har förstått grunden och vi tränar nu på att sätta ord på och befästa förståelsen. Jag skrev ett matteproblem på tavlan. Istället för att eleverna skulle lösa talet skrev jag fem möjliga uträkningar. Deras uppgift var att identifiera vilka lösningar som passade till problemet. Läs mer

Konkreta exempel på användbara karuseller för äldre elever

En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.

Hur gör jag och vad ger det?

När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer

Positivt ömsesidigt beroende: Matematik

I matematik har vi arbetat med olika räknestrategier. Vi har haft genomgångar och provat strategierna tillsammans. När eleverna sedan ska få träna dessa strategier får de göra det tillsammans i par. För att säkerställa att båda eleverna verkligen får ut något av detta använder vi grundprinciperna positivt ömsesidigt beroende och eget ansvar. Eleverna är positivt ömsesidigt beroende av varandra då bådas bidrag behövs för att kunna slutföra uppgiften. Eleverna måste ta eget ansvar då du som lärare kommer att kontrollera att de kan använda sig av strategierna när de räknar. Läs mer

Hör vi ihop? och Visa!: Matematik

Matematik för mig och min klass är ett aktivt ämne med mycket samtal och interaktioner. De har roligt och jag märker att de lär sig mer på detta sätt. Den här veckan arbetade vi med strategier för addition och subtraktion. Vi började med att med en EPA fundera på vad addition är. Läs mer

Hitta en kompis: Matematik

Strukturen Hitta en kompis är väldigt tacksam att använda i matematik. Den gör att eleverna måste visa och förklara hur de tänker. De tar på ett naturligt sätt hjälp av varandra och löser uppgifterna tillsammans. Kunskapsmålet var att båda skulle veta hur de hade löst talet. Samarbetsfärdigheten vi tränade på var att lyssna på varandra. Läs mer

Struktur: Visa! 

I strukturen Visa! ska varje enskild medlem generera en idé eller förslag på en uppgift och visa den likt multisvar, fast för sin grupp. Varje elev tänker enskilt, skriver eller ritar ett svar och redovisar kort hur de gjort för varandra. Strukturen är bra för att förstärka det egna ansvaret i en grupp och för att träna på att förklara sina tankar i ett litet sammanhang. I denna övning kan du med fördel välja frågor av stängd karaktär eller som enkelt kan beskrivas eller förklaras med en snabb uträkning eller bild.

Läs mer

Struktur: Skriv, byt, matcha

I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga.

Läs mer

Struktur: Två löser problem

Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra. De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diskussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Läs mer

Struktur: Sanningsjakten

Om du vill få elever engagerade i undervisningen behövs ofta elevaktiviteter som gör att eleverna får en relation till undervisningen. Med Struktur: Sanningsjakten får eleverna skapa eget innehåll till varandra som utvecklar resonemang och tankar i flera steg. Du börjar med att se till att de flesta elever förstått eller bemästrat ett innehåll eller kunskapsområde. Sedan följer en jakt på sanningen… för vad är egentligen sant eller falskt?

Läs mer

Struktur: En för alla, alla för en!

En av flera frågor vi fått från lärare är hur man får en elevgrupp att förstå vinsten med Kooperativt Lärande och att se varandra som läranderesurser i klassrummet. Vi har tidigare rekommenderat strukturer som Mina ord, Dina ord eller EPA för att börja vänja en klass att samtala, samarbeta och få idéer från andra. En struktur som på ett mycket visuellt sätt visar för eleverna hur de kan få hjälp av sina kompisar och se klassen som en inspirationskälla är strukturen En för alla, alla för en! I denna struktur får eleverna steg för steg hjälp att utveckla ett koncept i flera steg där eleverna får ett visuellt bevis på att klassen är en positiv kraft för lärandet. Eleverna tränas även att samtala och tänka tillsammans vilket bidrar till att utveckla tankefärdigheter.

Läs mer

Struktur: APE – Alla, par, enskilt

Strukturen APE – Alla, par, enskilt eller omvänd EPA är en struktur där du som lärare bygger upp en modell eller ramverk och för en helklassdiskussion där du steg för steg lägger över arbetet till den enskilde eleven. Strukturen kallas ibland för ”Jag gör, vi gör, du gör!” för att sin enkelhet visa hur strukturen är konstruerad. Läs mer

Struktur: Par-pussel

Denna struktur liknar strukturen Pussel men utförs i par där de istället för att bygga upp en helhet jämför hur de löst en uppgift. Den tränar problemlösning, samarbete samt att förklara för andra hur man tänkt. Par-pussel går att använda för olika innehåll och kan anpassas till olika åldrar. Vid situationer där det är bättre för eleverna att vara i par och du vill begränsa hur du delar upp en uppgift fungerar denna struktur utmärkt! I par kan eleverna stötta varandra mer och vid situationer där gruppen är mycket heterogen i språklig förmåga eller kunskaper fungerar par-strukturer bättre! Läs mer

Struktur: Frågerundan

Strukturen Frågerundan är en övning där eleverna i grupp slumpar fram en fråga och kommer fram till svaret tillsammans. Denna struktur går att förändra och anpassa utifrån vad man vill uppnå. På korten kan du välja att ha öppna frågor för att utveckla elevernas tankeprocesser eller stängda frågor för att befästa kunskaper. Strukturen går att använda i alla ämnen – i matematik kan du ha mattetal, i svenska kan du träna på ordförståelse, i samhällskunskap kan man använda det för att diskutera ett visst ämne.

Läs mer

« Äldre poster