Kategoriarkiv: Tankefärdigheter och problemlösning

Struktur: Frågerundan

Strukturen Frågerundan är en övning där eleverna i grupp slumpar fram en fråga och kommer fram till svaret tillsammans. Denna struktur går att förändra och anpassa utifrån vad man vill uppnå. På korten kan du välja att ha öppna frågor för att utveckla elevernas tankeprocesser eller stängda frågor för att befästa kunskaper. Strukturen går att använda i alla ämnen – i matematik kan du ha mattetal, i svenska kan du träna på ordförståelse, i samhällskunskap kan man använda det för att diskutera ett visst ämne.

Läs mer

Struktur: Rondellen

I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna. Strukturen bibehåller ett positivt ömsesidigt beroende inom gruppen och allas tankar är lika viktiga. Läs mer

Struktur: Brainstorm

Brainstorm kan användas tillsammans med andra strukturer så som Inspiratören, Karusellen eller vid par-strukuturer som PPT, Turas om eller EPA. Den lämpar sig även väl med delningsstrukturer som Switcheroo då eleverna kan ta med sig sina tankar för redovisning i nya grupper. Brainstorm är med detta en stödstruktur som kan byggas vidare och anpassas för vad målet och syftet är med undervisningen. Läs mer

Struktur: Turas om

Denna struktur kan du använda varje dag i din undervisning! När du använt dig av EPA ett tag eller Par På Tid så är denna ett effektivt sätt att skapa variation så att eleverna alltid är på tårna! Strukturen uppfyller alla förutsättningar och grundprinciperna inom KL. Struktur: Turas om används vid mer fördjupade samtal eller uppgifter där du kan växla roller i ett par flera gånger. En kombination av EPA, Par På Tid, Turas om och Fråga, pausa, nedslag & studs ger en större bredd när du ställer intressanta frågor eller arbetar med paruppgifter och gör dig till en samtalsledare på hög nivå!

Läs mer

Struktur: Mina ord, dina ord

Strukturen Mina ord, dina ord är en utmärkt övning för att påbörja kunskapsdelning i en grupp. Den är enkel att följa och planera, alla eleverna är delaktiga i samtal och lär sig av varandra. Strukturen använder sig av alla de förutsättningar som behövs vid Kooperativt Lärande och tränar på att hålla mångsidig och öppen interaktion mellan elever. Strukturen kan användas i alla ämnen och lämpar sig utmärkt som brainstorming, för att skapa gemensamma begreppskartor, utvärdera förförståelsen inför nytt arbetsområde, ge ord till berättande texter och mycket annat! Läs mer

Struktur: PPT – Par På Tid

Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal. Par på tid passar väl när du vill ha fokus i samtalen och där eleverna ska berätta om sina tankar för varandra om ett innehåll. Att samtalen är på tid kan leda till att eleverna blir engagerade och tränar dem att hålla en röd tråd i sina samtal. De vet vad de ska prata om, när de ska börja och när de ska sluta.

Läs mer

Struktur: Inspireras

Har du elever som fastnar och låser sig i sina tankar? Kanske behöver dina elever inspireras och se olika typer av lösningsförslag? Vill du arbeta formativt i praktiken? För alla dessa frågor kan Sturktur: Inspireras användas för att utveckla elevernas tankar. I struktren ska eleverna påbörja en kreativ process, skapa, skriva ekller formulera tankar. Nästa steg är att synliggör det eleverna har gjort eller päbrjat för varandra – de ska inspireras. Eleverna får se olika elevers tankar, aspekter och lösningar. De blir inspirerade till nya tankar. Strukturen skapar en förståelse för att det inte alltid finns bara ett rätt svar och eleverna lär sig att förtydliga sina tankar inför andra. Eleverna utvecklar även en förtrogenhet för att dokumentera sina tankar, de får en mottagare vilket kan leda till motivation och meningsskapande. Strukturen bidrar till att lära eleverna hur de redovisar en egen lösning för en mottagare. Detta är en enormt viktig förmåga både i skolan och i livet!

  1. Läraren förser eleverna med lektionsinnehåll där det finns möjlighet för visuell representation eller produktion.
  2. Grupperna planerar sitt arbete och påbörjar uppgiften. Vid lämplig tid stoppar läraren arbetet.
  3. Grupperna går tillsammans runt i rummet och inspireras av de andra gruppernas påbörjade arbeten.
  4. Grupperna går tillbaka till sin plats. De diskuterar vad de inspirerats av och hur de ska fortsätta med sitt gemensamma arbete.

Pedagogen kan börja med att dela in eleverna i par om 2 eller grupper om ca 4 elever. Varje par/grupp kan få en egen whiteboard eller papper/uppgift (1 mini-wb per par). Berätta för eleverna att de kommer att ha begränsad tid på sig att arbeta med uppgiften. Målet är inte att de ska hinna klart på den korta tiden, utan att de ska påbörja en lösning eller text. Pedagogen förser eleverna med uppgiften som de ska arbeta med. Om pedagogen vill kan en timer användas. Bestäm en lämplig tid där minst 4-5 grupper har påbörjat uppgiften och hunnit ritat eller skriva något. Eleverna påbörjar uppgiften med stöd av varandra. Du kan använda dig av strukturer eller att de tillsammans ska lösa uppgiften i sin grupp. Efter lämplig tid stoppar pedagogen eleverna arbete. Eleverna kan lägga ifrån sig pennor och ställa sig upp bakom stolarna. Syftet är nu att de tillsammans med sin grupp ska gå runt i klassrummet och titta på de andra gruppernas lösningar och påbörjade uppgifter (matematik, texter, ord, bilder). De diskuterar vad som är bra med andras lösningar och får nya tips för sin egen lösning. Pedagogen kan fråga eleverna vilken lösning de förstod bäst, exempelvis genom att be dem att på 1-2-3 peka på den gruppen där lösningen var ”tydlig” eller som de förstod bra. Några elever kan även få förklara varför de förstod just den lösningen. Slutligen får grupperna fortsätta med sin egen lösning med inspiration av andra. Du kan avsluta med att grupperna får dela med sig av sina lösningar efter övningen. Du kan även stärka lusten att sprida kunskaper inom grupperna med att använda dig av ”no-hands-up” och slumpa ut frågor till de olika grupperna under diskussionerna. Du kan även använda dig av digitala verktyg som whiteboard.fi eller padlet.com tillsammans med en smartboard för att synliggöra elevernas olika lösningsförslag

Exempel: En klass arbetar med en gemensam problemlösning där de kan rita olika lösningsförslag på en miniwhiteboard. Pedagogen: ”Ni får först i tystnad tänka kring problemet på tavlan. När jag säger till kan ni börja diskutera. Den som sitter närmast dörren är sekreterare i varje grupp”. Efter en stund börjar eleverna diskutera och sekreteraren skriver ner sin grupps lösning med tips från sin grupp. Pedagogen: ”Stopp! Lägg ner pennorna! Nu ser jag att alla är igång. Jag vill att ni tittar igenom olika lösningsförslag i rummet och diskuterar vad som är lika eller olika mot er lösning. Se om ni kan inspireras av andra!” Grupperna går tillsammans runt i rummet och tittar på andra gruppers lösningsförslag. Vissa grupper är halvvägs kvar och vissa har påbörjat. Pedagogen: ”Gå till er plats och diskutera vad ni lärt er av andra.” Grupperna diskuterar och funderar tillsammans. Pedagogen: ”Fortsätt nu och ta inspiration av andra om ni vill. Ni har 10 minuter på er att vara klara!”

Untitled design

Klassexempel



Struktur: EPA – enskilt, par, alla

Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. Den vanligaste metoden lärare i Sverige använder är IRE (initiering – läraren ställer en fråga, respons – eleverna räcker upp handen och någon får svara, evaluering – läraren bedömmer svaret), eller handuppräckning som det också kallas. IRE kan vara ett bra sätt att se till att eleverna hänger med. Dock blir det ofta så att samma elever räcker upp handen, några säger svaret rakt ut och några tycker det är jobbigt att svara inför hela klassen så de räcker aldrig upp handen. Ett sätt att enkelt variera handuppräckningssituationen och öka delaktigheten är att använda den kooperativa strukturen EPA. EPA kommer från början från en forskare i USA där det kallas listen-think-pair-share. Genom EPA får alla chans att fundera kring vad de tycker, säga sin tanke och få sin röst hörd i frågan. I paret vågar fler uttrycka sig och de får chans att pröva sina tankar med en kompis innan de delar dem i helgrupp. De kan då hjälpa varandra att förstå och utveckla sina tankar.

Läs mer
Senaste inläggen »