Kooperativt Lärande

Det bästa sättet att förstå vad kooperativt lärande är och hur det förändrar undervisningen och elevernas upplevelse av den, är att själv uppleva det. Det är därför bra att observera lärare som undervisar kooperativt eller gå på workshops där du som lärare får testa på hur samarbete kan stärka lärandet. För er som inte har möjlighet till det vill jag här beskriva en klassrumssituation utifrån två olika perspektiv – först utifrån en traditionell skolkultur, sedan utifrån en kooperativ skolkultur.

Läs mer

Hur många gånger satt jag och höll armen för pappret när jag arbetade i skolan? Hur ofta ropade jag till kompisen på andra sidan klassrummet vilken sida jag var på i matteboken för att se om jag var först? Hur ofta avstod jag från att hjälpa en klasskamrat i fruktan att hen då skulle hinna ifatt mig eller kunna mer och få mer beröm från läraren? Läs mer

Inom kooperativt lärande finns det olika sorters grupper som bildas för olika syften och mål. Dessa grupper kan användas om vartannat i klassen. Fler tankar kring grupper finns i inlägget Skapa grupper. I detta inlägg beskrivs tillfälliga grupper, formella grupper och basgrupper. Läs mer

Det finns en enorm kraft i gemenskaper. Det är tillsammans med andra vi delar vår glädje och våra motgångar. Det är med andra vi hittar mening med våra liv. Vi har skrivit flera inlägg om just hur samarbete kan vara ett av de främsta stöden vi kan ge våra elever i skolan. Exempelvis berättar vi här om skillnaden mellan ett klassrum som utgår från konkurrens mot samarbete. Jennie delade även med sig vad hennes elever i årskurs 1 berättar om vad samarbete ger dem här. Niclas berättade även sin resa mot att arbeta kooperativt här. Under är en text skriven av bröderna Johnson som har arbetat med att få hela skolvärlden att se kraften i samarbete och gemenskaper inom skolan sedan 1960-talet. Det är ett citat från boken The Nuts and Bolts of Cooperative Learning från 2007. En bok av flera om KL som vi rekommenderar!

Läs mer

Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar. När elever ska stödja, hjälpa och berömma varandra kan de inte vänta på sin tur att få prata utan denna interaktion behöver ske direkt mellan elever. Genom grundprincipen samtidig stödjande interaktion får de chans att diskutera innehållet i undervisningen, sätta ord på sina egna kunskaper och pröva sina tankar gentemot andra samtidigt som andra elever hjälper, ger beröm och uppmuntrar varandra till att lära sig kunskaper.

Läs mer

I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande. Detta begrepp associeras även till James Nottinghams undervisningsfilosofi ”The learning pit”. Både James och Dylan har under senaste 5 åren blivit omåttligt populära i Sverige och de båda har haft flertalet föreläsningar på olika ställen. Är då dessa undervisningsfilosofier som beskrivs av Dylan Wiliam och James Nottingham även de versioner av Kooperativt Lärande? Läs mer

Vi har med glädje sett att många nya läsare hittat till vår blogg och tänkte därför ta tillfället i akt att hälsa er alla välkomna!

Något som vi upptäckt är att det ibland uppstår missuppfattningar kring kooperativt lärande, så låt oss räta ut de frågetecken som vi uppmärksammat.

Snabba fakta

• KL är lärarstyrt och elevcentrerat.
• Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.
• KL gör alla elever aktiva under lektionen.
• Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
• Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete

KL är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv; ett förhållningssätt och en metodik.

Med en mening kan KL sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete.

Läs mer

Under de senaste åren har det pågått en debatt som åter blommat upp i skolvärlden och i media där en väldigt polariserad bild av skolan och lärare framställs. Politiker, lekmän och akademiker vill alla vara med och tycka om skolan. Bilden av lärare verkar vara att vi antingen står framme i klassrummet och förmedlar kunskap som eleverna tar emot, eller att vi släpper eleverna vind för våg i eget arbete där de själva ska hitta sin kunskap. Läs mer

Vilket tankegods kommer Kooperativt lärande ifrån? Vilka modeller och mekanismer är det som gör att lärande sker via sociala processer? Varför kan vi tro att inlärning sker mer effektivt när vi diskuterar och funderar tillsammans? Nedan presenterar vi några av de teoretiska modellerna kring varför lärande sker i ett socialt sammanhang och varför just Kooperativt lärande är att föredra som arbetsmetod när lärande ska ske i en grupp. Läs mer

 

Under mina tio år som lärare har jag stött på många olika undervisningstraditioner. Jag har sett lärare som utbildats via seminarier på 60-talet bemästrat den sk. förmedlingspedagogiken till en nivå jag aldrig trodde var möjlig. Jag har sett lärare använda sig av olika former av grupparbete, allt från ostrukturerat samarbete och med mer målstyrda aktiviteter; hopplöst misslyckat eller med framgång. Länge undrade jag om inte det fanns ett bättre sätt. Vad fick vissa lektioner jag besökte att fungera så bra och andra inte alls? Jag såg ibland enskilda lärare ha magiskt strukturerade lektioner framför tavlan men trots det var jag inte nöjd. Detta var inte det jag letade efter. Läs mer

Få metoder inom utbildning har forskats på så mycket som Kooperativt Lärande (KL). Det finns så överväldigande mycket bevis för hur och varför KL ger goda resultat att det inte längre anses kontroversiellt på något sätt att använda Kooperativt Lärande; det anses evidensbaserat och beprövat. Under tidigt 70-tal fram till 2000-talet var det några framträdande forskare så som prof. Yael och Shlomo Sharan vid universitetet i Tel Aviv, prof. Elizabeth Cohen vid universitetet i Stanford, dr. Robert E. Slavin vid John Hopkins, prof. Roger & David Johnson vid universitetet i Minnesota och prof. Spencer Kagan vid Berkley som ledde forskningen inom Cooperative Learning. 1979 bildades internationella förbundet för KL; IASCE (med bland annat alla ovan nämnda i styrelsen) för att sprida forskningsresultat och stödja utvecklandet av metoder och strukturer för KL inom utbildning. Idag anses effekten med Koopeativt Lärande i undervisningssituationer vara bevisat vilket senare meta-studier av bl.a John Hattie och Charles C. Igel stödjer och bekräftar (Hattie 2014) (Igel 2010).
Läs mer

På Lärarutbildningen här i Sverige har vi alla läst om Vygotsky och den proximala utvecklingszonen. Vi har också mött texter kring det sociokulturella perspektivet och vikten av samarbete och samtal. Det är just detta som Kooperativt Lärande handlar om; hur eleverna genom samtal med varandra skapar både kunskaper och goda relationer.
Läs mer

Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning.  Läs mer