Kraften i samarbete

Det finns en enorm kraft i gemenskaper. Det är tillsammans med andra vi delar vår glädje och våra motgångar. Det är med andra vi hittar mening med våra liv. Vi har skrivit flera inlägg om just hur samarbete kan vara ett av de främsta stöden vi kan ge våra elever i skolan. Exempelvis berättar vi här om skillnaden mellan ett klassrum som utgår från konkurrens mot samarbete. Jennie delade även med sig vad hennes elever i årskurs 1 berättar om vad samarbete ger dem här. Niclas berättade även sin resa mot att arbeta kooperativt här. Under är en text skriven av bröderna Johnson som har arbetat med att få hela skolvärlden att se kraften i samarbete och gemenskaper inom skolan sedan 1960-talet. Det är ett citat från boken The Nuts and Bolts of Cooperative Learning från 2007. En bok av flera om KL som vi rekommenderar!

Läs mer

Stödjande interaktion – en grundprincip!

Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar. När elever ska stödja, hjälpa och berömma varandra kan de inte vänta på sin tur att få prata utan denna interaktion behöver ske direkt mellan elever. Genom grundprincipen samtidig stödjande interaktion får de chans att diskutera innehållet i undervisningen, sätta ord på sina egna kunskaper och pröva sina tankar gentemot andra samtidigt som andra elever hjälper, ger beröm och uppmuntrar varandra till att lära sig kunskaper.

Läs mer

Gemenskapsorienterad inkludering

När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem. I detta inlägg ska jag beskriva ett exempel på hur du kan använda Kooperativt Lärande och gemenskapsorienterad inkludering för att möta olika elevers behov av stöd med ett kort exempel.

Läs mer

Kollaborativt och Kooperativt Lärande – vad är skillnaden?

I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande. Detta begrepp associeras även till James Nottinghams undervisningsfilosofi ”The learning pit”. Både James och Dylan har under senaste 5 åren blivit omåttligt populära i Sverige och de båda har haft flertalet föreläsningar på olika ställen. Är då dessa undervisningsfilosofier som beskrivs av Dylan Wiliam och James Nottingham även de versioner av Kooperativt Lärande? Läs mer

Kamratrespons i åk 1

Kooperativt Lärande innebär att eleverna arbetar tillsammans och lär av varandra. De behöver därför få verktyg och tillfällen att träna på hur de kan stötta varandra i lärandet. Ett sätt att göra detta är genom att ge respons utifrån 3F – feedback, feedup och feedforward. Vi har den här veckan introducerat en modell för kamratrespons med vår årskurs 1 och beskriver i detta inlägg hur vi gjorde detta. Att träna på kamratrespons är enkelt att anpassa till alla åldrar, det är aldrig för sent eller för tidigt att börja!

Läs mer

Kooperativt Lärande – en sammanställning

Vi har med glädje sett att många nya läsare hittat till vår blogg och tänkte därför ta tillfället i akt att hälsa er alla välkomna!

Något som vi upptäckt är att det ibland uppstår missuppfattningar kring Kooperativt Lärande, så låt oss räta ut de frågetecken som vi uppmärksammat.

Snabba fakta

  • KL är lärarstyrt och elevcentrerat.
  • Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.
  • KL gör alla elever aktiva under lektionen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete

KL är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det Kooperativa Lärandet har Läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv; ett förhållningssätt och en metodik.

Med en mening kan KL sammanfattas: Ett lärande som utgår från samarbete

Läs mer

Ömsesidigt beroende i grupper

I inlägget om grundprinciper för Kooperativt Lärande beskriver vi de olika sätt du kan arbeta kooperativt i en grupp. I inlägget om varför KL fungerar diskuterar vi vad det är som gör att individuella mål kan kombineras med gemensamma mål och hur detta leder till att gruppmedlemmar investerar i lärandet av andra inom sin grupp. I detta inlägg beskriver vi mer om hur teorin om ömsesidigt beroende skapar förutsättningar för en social sammanhållning inom en lärande grupp så att alla gruppmedlemmar investerar sina resurser mot att nå gruppens mål. Läs mer

Vi måste prata om skolan

Under de senaste åren har det pågått en debatt som åter blommat upp i skolvärlden och i media där en väldigt polariserad bild av skolan och lärare framställs. Politiker, lekmän och akademiker vill alla vara med och tycka om skolan. Bilden av lärare verkar vara att vi antingen står framme i klassrummet och förmedlar kunskap som eleverna tar emot, eller att vi släpper eleverna vind för våg i eget arbete där de själva ska hitta sin kunskap. Läs mer

Konsten att konstruera frågor

I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Frågorna behöver ofta vara öppna och ha möjligheter för flera svar eller vara produktiva och leda till nya idéer eller tankegångar. En fråga som jag ofta hört från lärare är just ”hur?”. Hur skapar vi dessa frågor? Här ger vi flera förslag på olika frågor som utvecklar och stimulerar eleverna till lärande.

Läs gärna detta inlägg om olika alternativ till handuppräckning och hur du med enkla metoder kan göra frågesituationen så mycket mer lärorik och spännande både för dig som lärare och för dina elever.

Läs mer

Strategi: Lär-par

– träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och samtidigt befästa kunskaper!

Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur ska detta på ett strukturerat sätt tränas? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par! Internationellt kallas metoden Collaborative Pairs eller Pair Learning och återfinns i Palinscar & Browns forskning kring reciprok undervisning. Vi beskrev den kort i inlägget om grupper. Här får du en mer detaljerad beskrivning med mer tips och idéer! Läs mer

Vad är det som gör att Kooperativt lärande fungerar?

Vilket tankegods kommer Kooperativt lärande ifrån? Vilka modeller och mekanismer är det som gör att lärande sker via sociala processer? Varför kan vi tro att inlärning sker mer effektivt när vi diskuterar och funderar tillsammans? Nedan presenterar vi några av de teoretiska modellerna kring varför lärande sker i ett socialt sammanhang och varför just Kooperativt lärande är att föredra som arbetsmetod när lärande ska ske i en grupp. Läs mer

Klassrumsdesign

Efter att ha arbetat med Kooperativt lärande har vår syn på klassrummet och användningen av dess utrymmen förändrats. Ju mer du som lärare använder de kooperativa strukturerna desto mindre kommer du att använda den traditionella klassrumsmöbleringen. Kooperativt lärande ställer andra krav på klassrumsdesignen än vad traditionell undervisning gör. Ibland behövs flera olika möbleringar i en och samma lektion, och ibland behövs mer fritt utrymme än vad som vanligtvis finns tillgängligt. I exempelvis Jennies klassrum fanns det 22 elever som haft 22 bord och 22 stolar. Dessa har stått placerade på flera olika sätt – ibland i par, ibland i grupper och ibland i rader. Ofta blir det trångt och svårt att ta sig fram. Det är också svårt att snabbt förändra vid behov. Ofta är vi lärare begränsade av klassrummets storlek och en begränsad budget. Kanske får vi inte ens själva bestämma vad som ska köpas in eller vilka möbler som ska användas inom vår verksamhet. Så vad kan vi göra med det vi har? Hur kan vi möblera för optimal inlärning?

Läs mer

Min resa till ett Kooperativt Lärande

 

Under mina tio år som lärare har jag stött på många olika undervisningstraditioner. Jag har sett lärare som utbildats via seminarier på 60-talet bemästrat den sk. förmedlingspedagogiken till en nivå jag aldrig trodde var möjlig. Jag har sett lärare använda sig av olika former av grupparbete, allt från ostrukturerat samarbete och med mer målstyrda aktiviteter; hopplöst misslyckat eller med framgång. Länge undrade jag om inte det fanns ett bättre sätt. Vad fick vissa lektioner jag besökte att fungera så bra och andra inte alls? Jag såg ibland enskilda lärare ha magiskt strukturerade lektioner framför tavlan men trots det var jag inte nöjd. Detta var inte det jag letade efter. Läs mer

Strategi: Roller i Kooperativ Lärande

I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Genom att läraren lägger över några av de uppgifterna som traditionellt varit lärarens på eleverna visar vi på ett tydligt och pedagogiskt sätt att det är just eleverna som är i fokus och att det är deras insats som är viktig.
Läs mer

Är Kooperativt Lärande evidensbaserat?

Få metoder inom utbildning har forskats på så mycket som Kooperativt Lärande (KL). Det finns så överväldigande mycket bevis för hur och varför KL ger goda resultat att det inte längre anses kontroversiellt på något sätt att använda Kooperativt Lärande; det anses evidensbaserat och beprövat. Under tidigt 70-tal fram till 2000-talet var det några framträdande forskare så som prof. Yael och Shlomo Sharan vid universitetet i Tel Aviv, prof. Elizabeth Cohen vid universitetet i Stanford, dr. Robert E. Slavin vid John Hopkins, prof. Roger & David Johnson vid universitetet i Minnesota och prof. Spencer Kagan vid Berkley som ledde forskningen inom Cooperative Learning. 1979 bildades internationella förbundet för KL; IASCE (med bland annat alla ovan nämnda i styrelsen) för att sprida forskningsresultat och stödja utvecklandet av metoder och strukturer för KL inom utbildning. Idag anses effekten med Koopeativt Lärande i undervisningssituationer vara bevisat vilket senare meta-studier av bl.a John Hattie och Charles C. Igel stödjer och bekräftar (Hattie 2014) (Igel 2010).
Läs mer

Vad vi inspireras av: David & Roger Johnson

Bröderna David & Roger Johnson har varit med ända sedan 1970-talet som framstående forskare inom Cooperative Learning, mellan dem finns hundratals studier och metastudier (bl.a denna!) om effekterna av KL. Inte nog med det, de har skrivit flertal böcker som blivit klassiker med åren (vissa av dem är inne på åttonde upplagan eller högre!)

David W. Johnson är professor i Utbildningspsykologi och hans bror Roger T. Johnson är professor i Utbildningsvetenskap med fokus på läroplaner vid universitetet i Minnesota.

Tillsammans driver de ”Cooperative learning Center” som verkar för att lära ut och sprida Kooperativt Lärande till alla som vill lyssna. De har årligen seminarier och workshops för lärare och kollegor.

I videon under berättar David & Roger om hur de ser på Kooperativt Lärande och funderar kring hur det kan vara så att forskning visar så tydligt att KL ger större effekt så går skolan åt andra hållet med mer individuellt arbete och tystare klassrum. Vi på kooperativt.com frågar oss samma sak!

 

Skapa grupper

Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning.  Läs mer

Kooperativt Lärande i cirkelmodellen

Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Läs mer

Handuppräckning inom Kooperativt Lärande

På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. Det finns flertalet anledningar till varför vi är kritiska till den traditionella metoden att räcka upp handen inom förmedlingspedagogiken. Vi kommer att beskriva varför vi ställer oss frågande till detta som grundläggande undervisningsmetod mer i detalj framöver vad gäller både praktik och forskning. Här samlar vi de strukturer ni kan prova som alternativ till handuppräckning!
Läs mer