Category Archives: Teoretiskt perspektiv

Återkoppling och reflektion

En grundprincip för kooperativt lärande är att det ska ske återkoppling och reflektion kring grupp-processen när elever samarbetar. Det betyder att man reflekterar och får feedback på hur både kunskapsinlärning och samarbete har fungerat. Eleverna ska ge och få tips för sina nutida och framtida samarbeten. I denna process är det viktigt att läraren ger bra återkoppling kring det som sker så att eleverna kan effektivisera sina samarbeten. Lärare vi observerat som givit snabb och god återkoppling till sina elever har ofta lyckats bättre med samarbete i sina klasser. I de klasserna har lärarna även beskrivit ökade kunskaper och förbättrat socialt klimat mellan eleverna. Vad är då bra feedback? Hur kan man göra det i praktiken? Det ska detta inlägg lägga en grund för. I inlägget om lärarens roll i kooperativt lärande beskriver vi mer i detalj hur läraren kan arbeta i klassrummet.

Läs mer

Kooperativt lärande för elever med särskilda behov

En fråga vi ofta får är hur vi gör med de elever som är i behov av särskilt stöd eller insatser – och om och hur kooperativt lärande fungerar för en elev med NPF (t.ex. ADHD, språkstörning, ASD) selektiv mutism, en elev som har stora samarbetssvårigheter eller för nyanlända? Det finns inte bara ett svar på en sådan fråga utan vi måste alltid utgå från vilka resurser och styrkor som finns i klassen, hur guppdynamiken och relationerna är mellan elever och den specifika elevens egna behov och förutsättningar. Forskning visar att kooperativt lärande ofta stöttar just de elever som har svårigheter av olika slag, både kunskapsmässiga och sociala. I detta inlägg försöker vi beskriva lite tips och tankar kring hur vi som lärare kan tänka kring de elever som behöver extra stöd för att kunna lära tillsammans med andra.

Läs mer

Vikten av instruktioner

Efter att jag och Jennie besökt hundratals skolor och klassrum där lärare applicerar kooperativt lärande har vi utvecklat en bredare förståelse för när KL fungerar och varför det fungerar. En av flera lärdomar vi gjort är hur viktig pedagogen är för att samarbete ska fungera i en situation. Men vad konkret är det pedagoger gör när det fungerar bra? En tydlig framgångsfaktorer vi sett är hur läraren ger instruktioner kring samarbete och hur läraren förbättrar sina instruktioner över tid.

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner.

Läs mer

Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig?

Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp? Blir det inte kaos? Vad gör jag om de lär varandra fel? Hur vet jag vad de pratar om? Jag vågar inte släppa kontrollen.

Det här hör vi ibland från lärare som är intresserade av att arbeta med kooperativt lärande men fortfarande är lite tveksamma. Jag hade själv dessa funderingar i början. Det var viktigt för mig att känna att jag hade kontroll över det som skedde i mitt klassrum – jag var ju ansvarig både för elevernas välmående och deras lärande. Så vad hände när jag började förändra min undervisning och använda mer samarbete mellan elever? Tappade jag kontrollen?

Läs mer

Utveckla din undervisning genom frågor!

I flera inlägg har vi beskrivit hur lärare kan komma igång med kooperativt lärande i sina klassrum. Läs exempelvis här, här och här. I ett tidigare inlägg har vi beskrivit hur ni kan utvärdera och utveckla arbetet i kollegiet kring kooperativt lärande. Reflektion är en central del i att utvecklas som lärare. I detta inlägg kommer jag beskriva hur utmanande frågor kan vara ett effektivt verktyg att hjälpa er skola (eller enskilda lärare) att utvecklas och tänka i nya banor. Att arbeta med utmanande och undersökande frågor kan hjälpa till att lösa upp knutar, hitta en gemensam riktning och skapa ett ramverk vid planering av lektioner. De kan även användas vid handledning eller vid kollegialt lärande på skolan. Idén vid de exempel på frågor som finns under är att de ska utveckla en förståelse för hur och på vilka sätt samarbete kan stärka lärandet. Svaren på frågorna ska kunna leda till nya aktiviteter och handlande hos de enskilda lärarna i undervisningen. Vid sökandet av svar på frågorna likt de under kan lärare utveckla en mer samarbetande kultur i sin undervisningen. På köpet ska eleverna kunna få en mer inkluderande undervisning och en utökad tillgänglig lärmiljö.

Läs mer

Kollegialt lärande: reflektera och hålla kursen

”Cooperation in the classroom requires cooperation in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom

Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans! Läs mer

Hör Diana, Sara och Anne berätta om KL!

I Stora Hammars skola i Höllviken arbetar lärarna Diana, Anne och Sara i årskurs 3. De har under sina tre år provat på och utvecklats inom det kooperativa förhållningssättet tillsammans med sina elever. I inslaget berättar de om flera kloka tankar om att använda kooperativt lärande i undervisningen, framgångar såväl som utmaningar. Särskilt lyfts vikten av ett tydligt ledarskap, gemenskap, sociala mål och formativ återkoppling. De beskriver samtidigt hur deras roll som lärare påverkats till att bli mer av en handledande och observerande roll där de leder klassen framåt både i kunskaper och med det sociala.

Här är en länk till ett avsnitt där de beskriver sitt arbete. Väl värt att lyssna på.

https://player.fm/series/superskolan-2359988/anne-diana-sara-kooperativt-larande

Det finns även ett inlägg om deras arbete i Sydsvenskan att läsa här!

https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/nytt-arbetssatt-gav-tryggare-klass

För att läsa mer om deras arbete kan ni se hur de arbetar via deras instagramkonto. De har även haft workshops om KL så om ni är intresserade är det nog bara att höra av er. Lycka till med elever, att sprida KL i er egen skola och utanför!

https://www.instagram.com/det_kooperativa_klassrummet/

Kooperativt lärande på SFI

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

Den forskande läraren

Jag och Jennie är ute på många skolor och sätter igång processer där lärare ska förena sitt sätt att undervisa med nya verktyg från kooperativt lärande. Något jag själv lärt mig är att man aldrig är ”klar” som lärare. Att vara lärare handlar om att arbeta och leva i en kontinuerlig utveckling. Att utvecklas är även ett av de bästa sätt jag mött för att kunna arbeta proaktivt med elevers olikheter och ha verktyg för framtida utmaningar. Men hur kan man tänka som lärare kring utveckling och lärande?

Många lärare vi pratar med vill ha en mer elevaktiv och samarbetande kultur i sina klassrum, för att främja lärande och elevernas mående samtidigt. De vill ha en förändring och prova något nytt. I våra samtal med lärare lyfter jag och Jennie ofta fram att det inte räcker med att gå på en föreläsning eller läsa en bok för att ta till sig ett nytt sätt att agera och tänka. Det behöver ske i en process där läraren planerar, provar och reflekterar. Denna process får med fördel ske gemensamt på skolor för att ge större effekt. Jag har själv i min praktik varit med om att rektorer, som i all välvilja, köpt in föreläsare eller material för att hjälpa lärare i sin vardag för att sedan utbrista ”Nu är det bara att köra på i klassrummen – nu vet ni ju hur… eller hur?!”. Men en föreläsning på någon timma eller en bok i handen till en lärare räcker inte. Frågan är, vad behövs då?

Läs mer

Strukturer och strategier – vad är det?

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Det multidimensionella klassrummet

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Lärarens roll i kooperativt lärande

Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation. Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. I grunden handlar det om att gå från en roll att peka och bestämma till att utveckla och handleda eleverna.

Läs mer

Ambitionen med kooperativt lärande

På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området.

Läs mer

Eget ansvar: Hur?

När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på. För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter.  Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par

Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”.

Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Detta är bra och kan ge glädje och motivation. Det är dock en annan sak att konsekvent arbeta med samarbete och lyckas få eleverna att stötta varandra och verkligen lära sig mer genom samarbetet. Här delar vi med oss lite tankar kring några vanliga fallgropar vi märkt i vårt eget arbete och även sett och hört från lärare som börjat arbeta mer strukturerat med just samarbete i par.

Läs mer

Vikten av uppmuntran

En spännande roll inom kooperativt lärande är Uppmuntraren. Detta är en oerhört viktig roll. Att uppmuntra varandra och glädjas åt sina egna och andras framgångar skapar ett positivt klassrumsklimat där alla vågar försöka och där alla mår bra och känner sig sedda och viktiga. De senaste veckorna har jag funderat en del på det här med att uppmuntra varandra, både på vilka effekter det ger och på vilket sätt det kan göras bäst. För några veckor sedan diskuterade vi detta på träffen med utvecklingsgruppen i kooperativt lärande på vår skola. I en av uppgifterna hade jag nämligen gett ut rollen Uppmuntraren.

Läs mer

Kooperativt lärande via grundprinciperna

Vi har tidigare skrivit om att det främst finns två sätt att arbeta med kooperativt lärande: genom att använda grundprinciperna för att strukturera arbetet i grupper samt genom att använda strukturer. Vi har på flera sätt beskrivit hur man arbetar med strukturer i klassrummet för att använda samarbete som en kraft för lärandet. Här följer ett lektionsexempel där läraren endast använder sig av grundprinciperna. Detta sätt blir till viss del mer kreativt och utvecklande då du direkt jobbar med gemensamma sociala och kunskapsmässiga mål i grupperna. Målen blir en naturlig del av lektionen där istället strukturerna skulle kunna störa. Risken med strukturer är att det bara blir ett ”görande” av samarbete och inte ett förstärkt lärande. Med grundprinciperna tränar du eleverna att veta när de gör rätt och varför de gör som de gör och hur deras samarbete stöttar lärandet.

Läs mer

« Äldre poster