Category Archives: Teoretiskt perspektiv

Strukturer och strategier – vad är det?

Posted on by Lämna en kommentar

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Det multidimensionella klassrummet

Posted on by Lämna en kommentar

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Lärarens roll i kooperativt lärande

Posted on by One comment

Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation. Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. I grunden handlar det om att gå från en roll att peka och bestämma till att utveckla och handleda eleverna.

Läs mer

Ambitionen med kooperativt lärande

Posted on by One comment

På denna blogg har vi skrivit flera inlägg om vinsten med att arbeta utifrån samarbete mellan elever. Men vi kan inte nog trycka på hur kooperativt lärande faktiskt löser flera problem som lärare och skolor kämpar med dagligen. Så varför ska man använda kooperativt lärande? Vad är ambitionen med att arbeta utifrån samarbete och i mindre grupper? Vad är det för svårigheter inom skolan som kooperativt lärande försöker lösa? Här följer några av våra tankar blandade med den forskning som finns inom området.

Läs mer

Eget ansvar: Hur?

Posted on by One comment

När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på. För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter.  Läs mer

Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par

Posted on by One comment

Att börja arbeta med kooperativt lärande är inte alltid så lätt. Det krävs mer än att bara sätta ihop elever i grupper och be dem arbeta tillsammans. Det är så mycket mer än att säga ”Nu ska ni samarbeta”.

Att skapa en lärmiljö där elever lär sig av varandra tar tid, struktur, vilja, kunskap och envishet. Det är en sak att använda en kooperativ struktur då och då för att skapa elevaktivitet. Detta är bra och kan ge glädje och motivation. Det är dock en annan sak att konsekvent arbeta med samarbete och lyckas få eleverna att stötta varandra och verkligen lära sig mer genom samarbetet. Här delar vi med oss lite tankar kring några vanliga fallgropar vi märkt i vårt eget arbete och även sett och hört från lärare som börjat arbeta mer strukturerat med just samarbete i par.

Läs mer

Vikten av uppmuntran

Posted on by One comment

En av de bästa rollerna att använda inom kooperativt lärande är Uppmuntraren. Detta är en oerhört viktig roll. Att uppmuntra varandra och glädjas åt sina egna och andras framgångar skapar ett positivt klassrumsklimat där alla vågar försöka och där alla mår bra och känner sig sedda och viktiga. De senaste veckorna har jag funderat en del på det här med att uppmuntra varandra, både på vilka effekter det ger och på vilket sätt det kan göras bäst. För några veckor sedan diskuterade vi detta på träffen med utvecklingsgruppen i kooperativt lärande på vår skola. I en av uppgifterna hade jag nämligen gett ut rollen Uppmuntraren.

Läs mer

Kooperativt lärande via grundprinciperna

Posted on by 3 kommentarer

Vi har tidigare skrivit om att det främst finns två sätt att arbeta med kooperativt lärande: genom att använda grundprinciperna för att strukturera arbetet i grupper samt genom att använda strukturer. Vi har på flera sätt beskrivit hur man arbetar med strukturer i klassrummet för att använda samarbete som en kraft för lärandet. Här följer ett lektionsexempel där läraren endast använder sig av grundprinciperna. Detta sätt blir till viss del mer kreativt och utvecklande då du direkt jobbar med gemensamma sociala och kunskapsmässiga mål i grupperna. Målen blir en naturlig del av lektionen där istället strukturerna skulle kunna störa. Risken med strukturer är att det bara blir ett ”görande” av samarbete och inte ett förstärkt lärande. Med grundprinciperna tränar du eleverna att veta när de gör rätt och varför de gör som de gör och hur deras samarbete stöttar lärandet.

Läs mer

Kooperativ matematik

Posted on by Lämna en kommentar

Matematik handlar inte om att endast lära in siffror och tabeller utantill, utan det handlar om att förstå varför 1+1 är lika mycket som 2. Att förstå processen bakom och sambandet mellan siffror. Därför är det bra att praktiskt få prova sig fram och diskutera med andra. Det är enormt viktigt för utvecklingen att kunna få sätta ord på sina kunskaper och pröva använda ämnesspecifika ord!

Läs mer

Glassexemplet: skillnaden mellan traditionell undervisning och kooperativt lärande

Posted on by One comment

Det bästa sättet att förstå vad kooperativt lärande är och hur det förändrar undervisningen och elevernas upplevelse av den, är att själv uppleva det. Det är därför bra att observera lärare som undervisar kooperativt eller gå på workshops där du som lärare får testa på hur samarbete kan stärka lärandet. För er som inte har möjlighet till det vill jag här beskriva en klassrumssituation utifrån två olika perspektiv – först utifrån en traditionell skolkultur, sedan utifrån en kooperativ skolkultur.

Läs mer

Kraften i samarbete

Posted on by One comment

Det finns en enorm kraft i gemenskaper. Det är tillsammans med andra vi delar vår glädje och våra motgångar. Det är med andra vi hittar mening med våra liv. Vi har skrivit flera inlägg om just hur samarbete kan vara ett av de främsta stöden vi kan ge våra elever i skolan. Exempelvis berättar vi här om skillnaden mellan ett klassrum som utgår från konkurrens mot samarbete. Jennie delade även med sig vad hennes elever i årskurs 1 berättar om vad samarbete ger dem här. Niclas berättade även sin resa mot att arbeta kooperativt här. Under är en text skriven av bröderna Johnson som har arbetat med att få hela skolvärlden att se kraften i samarbete och gemenskaper inom skolan sedan 1960-talet. Det är ett citat från boken The Nuts and Bolts of Cooperative Learning från 2007. En bok av flera om KL som vi rekommenderar!

Läs mer

Stödjande interaktion – en grundprincip!

Posted on by Lämna en kommentar

Vid Kooperativt lärande ska elever dela kunskaper med varandra och stödja varandras ansträngningar. När elever ska stödja, hjälpa och berömma varandra kan de inte vänta på sin tur att få prata utan denna interaktion behöver ske direkt mellan elever. Genom grundprincipen samtidig stödjande interaktion får de chans att diskutera innehållet i undervisningen, sätta ord på sina egna kunskaper och pröva sina tankar gentemot andra samtidigt som andra elever hjälper, ger beröm och uppmuntrar varandra till att lära sig kunskaper.

Läs mer

Gemenskapsorienterad inkludering

Posted on by One comment

När en elev av skolan upplevs ha skolsvårigheter och har behov av särskilt stöd finns det flera vägar för skolan att möta detta behov. Ett sätt är det som kallas gemenskapsorinterad inkludering där läraren söker hjälp hos elevgruppen och ser denna som en resurs i klassrummet för elever i behov av stöd. Ann Ahlberg (2015) beskriver olika perspektiv och teoretiska utgångspunkter för hur skolan ser på barn med skolsvårigheter. Dessa benämns som individperspektiv, organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. När blicken lyfts till att studera helheter i en elevs skolsvårigheter öppnas också möjligheter för kreativa lösningar på dessa problem. I detta inlägg ska jag beskriva ett exempel på hur du kan använda Kooperativt Lärande och gemenskapsorienterad inkludering för att möta olika elevers behov av stöd med ett kort exempel.

Läs mer

Kollaborativt och Kooperativt Lärande – vad är skillnaden?

Posted on by 2 kommentarer

I Sverige råder det en viss begreppsförvirring kring vad man ska kalla det internationella begreppet Cooperative Learning. I flera böcker såsom Mikael Jensens – Kommunikation i klassrummet (2012), Anders Gustavsson – Delaktighetens språk (2004), Christer Stensmo – Ledarskap i klassrummet (2008) används begreppet Kooperativt Lärande. I andra böcker används begrepp såsom Samarbetsinlärning, Samarbetsinriktat lärande, Samarbetsorienterat lärande, Samlärande, Kollektivt lärande mm. Dylan Wiliam som är pedagogikprofessor med fokus på formativ bedömning använder i sin svenska översättning av sina böcker begreppet Kollaborativt Lärande. Detta begrepp associeras även till James Nottinghams undervisningsfilosofi ”The learning pit”. Både James och Dylan har under senaste 5 åren blivit omåttligt populära i Sverige och de båda har haft flertalet föreläsningar på olika ställen. Är då dessa undervisningsfilosofier som beskrivs av Dylan Wiliam och James Nottingham även de versioner av Kooperativt Lärande? Läs mer

Kamratrespons i åk 1

Posted on by 4 kommentarer

Kooperativt Lärande innebär att eleverna arbetar tillsammans och lär av varandra. De behöver därför få verktyg och tillfällen att träna på hur de kan stötta varandra i lärandet. Ett sätt att göra detta är genom att ge respons utifrån 3F – feedback, feedup och feedforward. Vi har den här veckan introducerat en modell för kamratrespons med vår årskurs 1 och beskriver i detta inlägg hur vi gjorde detta. Att träna på kamratrespons är enkelt att anpassa till alla åldrar, det är aldrig för sent eller för tidigt att börja!

Läs mer

Kooperativt Lärande – en sammanställning

Posted on by 4 kommentarer

Vi har med glädje sett att många nya läsare hittat till vår blogg och tänkte därför ta tillfället i akt att hälsa er alla välkomna!

Något som vi upptäckt är att det ibland uppstår missuppfattningar kring kooperativt lärande, så låt oss räta ut de frågetecken som vi uppmärksammat.

Snabba fakta

  • KL är lärarstyrt och elevcentrerat.
  • Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet.
  • KL gör alla elever aktiva under lektionen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete

KL är ett sätt att organisera samarbete och lärande mellan elever. I det kooperativa lärandet har läraren en ytterst viktigt och styrande roll. KL kan ses utifrån två perspektiv; ett förhållningssätt och en metodik.

Med en mening kan KL sammanfattas som ett lärande som utgår från samarbete.

Läs mer

Ömsesidigt beroende i grupper

Posted on by 4 kommentarer

I inlägget om grundprinciper för Kooperativt Lärande beskriver vi de olika sätt du kan arbeta kooperativt i en grupp. I inlägget om varför KL fungerar diskuterar vi vad det är som gör att individuella mål kan kombineras med gemensamma mål och hur detta leder till att gruppmedlemmar investerar i lärandet av andra inom sin grupp. I detta inlägg beskriver vi mer om hur teorin om ömsesidigt beroende skapar förutsättningar för en social sammanhållning inom en lärande grupp så att alla gruppmedlemmar investerar sina resurser mot att nå gruppens mål. Läs mer

« Äldre poster