Hur skapar vi en trygg lärmiljö?

Lärmiljö är något som vi alla har erfarenhet av, oavsett om det är i ett klassrum, på en studieplats, hemma eller på en arbetsplats. För mig är det viktigt att skapa en god fysisk och social lärmiljö som är anpassad till mina elevers behov och förutsättningar. Det handlar om att skapa en kultur av lärande, att använda varierande miljöer och metoder samt att möjliggöra för eleverna att få tillgång till material som de behöver.

Jag tror att det är viktigt att tänka på att det som fungerar för en elev eller grupp kanske inte passar för alla. Därför behöver jag alltid vara öppen för att anpassa min undervisning och skapa en lärmiljö som fungerar för alla elever i klassen. Det är viktigt att ständigt tänka på hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande. Jag försöker alltid att skapa en inbjudande och stimulerande miljö där eleverna känner sig trygga och bekväma. Att möblera rummet på ett sätt som gör det lätt för eleverna att samarbeta och få tillgång till det material som de behöver är det viktigaste. Men sen då? Hur formar vi den bästa lärmiljön för gruppen framför oss?

Läs mer

Varför gör vi såhär?

Jag förundras fortfarande över hur vi i skolan kan göra något som inte fungerar, om och om igen, utan att förändra eller göra något annat istället. Jag har sett förskoleklasslärare sitta i ring med tjugo barn där de låter ett barn i taget säga en tanke och kämpar med att alla i gruppen ska sitta tysta och vänta på sin tur. När jag varit tillbaka flera månader senare gör en frustrerad lärare samma sak och eleverna vrider och vänder på sig för att de inte kan sitta still. Jag har sett lärare som om och om igen ber elever att inte ropa svaret rakt ut i en handuppräckning utan att förändra hur de genomför samtal i klassen. Jag har sett lärare som tjatat på högstadieelever att ha med sig penna på lektionen, där lektionstid försvinner till att gå och hämta i skåpen, utan att ha med sig en klassuppsättning med pennor på lektionen. Jag har sett lärarna skicka ut trettio klasser om 600 elever samtidigt på den korta rasten och förundras över att det blir konflikter och stök i kapprummen. En lärare sa till mig på ett samtal “Detta gör mig galen!” Ja, att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat är galenskap.

Läs mer

En läsande gemenskap

En av skolans uppgifter är att hjälpa människor att hitta läsaren i sig själva. Jag och Niclas har precis skrivit ett helt kapitel om den gemenskapsbildande litteraturen i en ny bok (kommer sommaren 2023). Jag vill dela några av de tankarna här.

Jag har alltid älskat att läsa. För mig var det ett pris, en lycka, att få en stund med en bok. Så var det inte för alla mina klasskamrater när jag gick i skolan. Många kämpade med läsningen, och många fick inte det stöd de behövde för att ens komma över tröskeln in i den litterära världen. En sak som ofta förbryllade mig när jag gick i skolan var att en del lärare använde tyst läsning som ett straff, som en konsekvens när vi inte skötte oss. “Nu är det för stökigt och högljutt, nu slutar vi med den här uppgiften, ta fram bänkböckerna och läs tyst!”. Vad skickar det ut för signaler till eleverna? “Passa er, om ni inte sköter er måste ni läsa!” Skapar det nyfikenhet och läsglädje? Skapar det spännande möten med böcker? Bjuder det in fler elever i böckernas värld? Jag tror inte det.

Hur kan vi då göra för att skapa en läsgemenskap i klassen och tillgängliggöra litteraturen för fler?

Läs mer

Matematisk starter!

Igår hade jag en fördjupningsworkshop i kooperativt lärande i matematikundervisningen för matematiklärare där jag berättade om hur jag startar lektioner. Jag har ofta använt en start-uppgift i matematik som står på tavlan direkt när eleverna kommer in i rummet. Uppgiften ska väcka deras nyfikenhet, vara kreativ och leda till tänkande och resonerande. Jag gillar uppgifter som är öppna och där eleverna kan skapa ny matematik och komma fram till flera olika lösningar. Dessa kan de sedan berätta om eller jämföra med sin bänkkamrat. Jag listar här nedan några av de jag själv använt som du kan använda eller inspireras av för att skapa helt egna uppgifter. Om eleverna sitter i par eller grupper brukar jag låta dem “surra” kring startuppgiften och därefter lyfter vi lösningar eller räknar ihop hur många förslag vi fick i hela klassen. Ibland använder jag mig av “veckans tal” eller “veckans problem” där vi på varje lektion fortsätter att samla nya lösningsförslag. Uppgiften brukar ta mellan 1-6 minuter och är ett utmärkt sätt att starta lektionen trots att alla elever inte ännu kommit in från en rast. Du kan självklart anpassa dessa uppgifter till exakt det område ni arbetar med just nu i matematiken.

Min filosofi i matematiken är att matematiska samtal bör syfta till att utveckla tänkandet till skillnad från att kontrollera att elevernas ska svara rätt.

Läs mer

Berättelsebaserad undervisning

Har du upplevt den där känslan när du precis har avslutat en bok som var så bra att du inte kunde sluta läsa? Den där typen av bok som fick dig att stanna upp halva (hela?) natten och som du nu bara måste berätta om för andra? Det är en känsla vi alla kan känna när vi läser böcker. De får oss att drömma, känna och uppleva saker vi själva inte varit med om. Men vi är där, mitt i sagan. Det magiska med berättelser är att de kan ta oss ut i Saharas öknar eller runt Jupiters månar. Vi kan vandra uppför Everest toppar, ta oss igenom en snöstorm och bli vän med en talande isbjörn. Berättelser kan få oss att förstå oss själva och uppmana oss att tänka i nya banor. Denna kraft behöver användas i klassrummet!

Älskar du eller dina elever också sagor och berättelser? Vill du utveckla din högläsning till något mer? Vill du skapa en mer sammanhängande undervisning med en tydlig röd tråd? Varför inte prova något nytt?

Läs mer

Var nyfiken!

Nyfikenhet föder lärande. När vi blir genuint nyfikna på någonting söker vi svar. Vi undersöker, frågar och försöker förstå. Nyfikenhet driver ofta barn att lära sig nya saker, något vi lärare kan använda i undervisningen. Nyfikenhet värnar också våra relationer. När vi möter någon med genuin nyfikenhet visar vi att vi vill förstå dem och att deras upplevelse är viktig för oss. Vi kan då skapa trygghet och tillit, och minska misstänksamhet och försvar. När vi är nyfikna visar vi också att vi är öppna för nya tankar och lösningar, och att det viktigaste inte är att vi själva har rätt, vilket öppnar upp för delaktighet och lärande. Vi vuxna kan ibland tappa vår nyfikenhet. Förlora den i krav, mål och måsten. Ibland kan det vara bra att aktivt försöka väcka den till liv igen, vårda den och stärka den. Nyfikenheten kan hjälpa oss att utveckla vår undervisning och lägga en god grund för lärande.

Läs mer

Låt dina elever lära känna dig!

Vem du är – ditt verkliga och autentiska jag – är ett av de mest kraftfulla verktyg du har som lärare. Vi människor styrs och påverkas av kognitiva såväl som emotionella upplevelser och färgas av de relationer vi är en del av. Därför behöver du bygga förtroendefulla relationer mellan dig själv och dina elever, särskilt vid skolstarten när ni varit ifrån varandra. Att dela med sig om sig själv, berätta om sitt liv och visa sig sårbar ingjuter förtroende för dig hos eleverna. Att låta eleverna se vem du är och ta del av dina drömmar och rädslor gör att de kan knyta an till dig. Hur privat eller personlig du vill vara med dina elever kan endast du själv svara på. Syftet är inte att bli vän med dina elever, utan att skapa en mänsklig kontakt med dem som du sedan kan använda för att stötta dem att lära sig och utvecklas så långt som möjligt. Det kan även vara värdefullt om du delar med dig av din syn på lärande, skolan och gruppen framför dig. Då kan eleverna få förståelse för det du säger och gör och i vilken anda undervisningen kommer att ske under terminen.

Läs mer

Nytt år och ny termin – vad gör vi nu?!

Efter några år av oro kring kring pandemi och tyngre arbete med förändringar i läroplanen är det nu dags att blicka fram mot terminstarten 2023. Vid varje skolstart brukar jag fundera på vilken lärare jag vill vara och vad jag vill göra annorlunda terminen som kommer. Vad för undervisning ska mina elever ta del av nu? Vad är viktigt för dem att lära sig i den föränderliga värld vi lever i? Idag arbetar jag som pedagogisk utvecklingsledare och leder kollegor i olika utvecklingsprocesser. Efter en stunds tankar under jullovet kom jag fram till att det är lärmagin jag vill hjälpa lärare med 2023.

För visst är lärande och undervisning magiskt!? Undervisning kan få oss att tänka på nya sätt, lära oss mer om världen och ge oss insikter om oss själva. Undervisning har kraften att förändra oss på djupet som människor. Ny kunskap kan få oss att se på världen med helt andra ögon. Den kan väcka nyfikenhet för det omkring oss och ge oss insikter om vår egen potential. Lärande inom skolan kan leda till en djupare mening med våra liv och skapa förståelse för egna, såväl som samhällets, möjligheter och utmaningar. Undervisning kan även hjälpa oss att utveckla empati och relationer med andra människor. Genom att lära oss i en gemenskap som berikas av olika kulturer och annorlunda sätt att tänka kan vi få en ökad förståelse för hur vi människor fungerar i ett mångkulturellt samhälle. God undervisning har möjligheten att förändra oss på djupet och genom det skapa en ny och bättre värld för oss att leva i. 

Läs mer

Vårtermin 2023

Vi går mot ljusare tider och en ny vårtermin drar snart igång. Spännande, utmanande, roligt! Här nedan finns lite tips och stöd för att få med det kooperativa tänket redan från början. Utgå från där du är och hitta de verktyg som du tror kan gynna dig och dina elever. Fundera på hur du kan göra för att skapa ett mer samarbetande klassrum där eleverna lär av och med varandra. Kom ihåg: våga testa, börja smått och ta stöd av varandra!

Läs mer

God jul och gott nytt 2023!

Terminen närmar sig sitt slut och vi har ännu ett år bakom oss. Ett år av utmaningar och lärande. Vi ser tillbaka på alla de samtal och möten vi haft med pedagoger undet året och är tacksamma över att få vara en del av skolsverige. Vi ser också fram mot nya utmaningar och äventyr under 2023.

En höjdpunkt under året var vår digitala konferens den 5 april. Under en dag fick lärare och pedagoger från hela Sverige dela med sig av lärdomar och insikter från sitt kooperativa arbete. En dag full av inspiration och glädje! Det är fantastiskt att få ta del av allt spännande som sker runt om i landet. Vi hoppas på fler liknande tillfällen i framtiden! Tre av presentationerna från i våras kan ni se här nedan – tack Peggy, Ellinor och Annelie!

Läs mer

Ny fortsättningskurs i kooperativt lärande!

Vi är stolta över att presentera en nyhet för er: en nyutvecklad KL-kurs! Vi har fått flera frågor från er när nästa fortsättningskurs i kooperativt lärande kommer vara och har därför lagt ut den för bokning redan nu. Kursen är den 14-15 september 2023 i Stockholm. Från och med nu kommer denna kurs se annorlunda ut mot tidigare år, med ny forskning om KL, nya praktiska övningar och ett större fokus på att utveckla ditt eget ledarskap. Vi har därmed utvecklat steg 2-kursen för din egen utveckling som lärare. Den nya fortsättningskursen är gjord för att ge dig bästa förutsättningar att ta ett nya kliv i ditt ledarskap och skapa ett samarbetande klassrum. Om du främst vill ha stöd för hur du kan implementera KL har vi andra kurser, t ex kurs för förstelärare “Att leda lärande för lärare” som du hittar under kurser. Här nedan beskrivs innehållet för den nya fortsättningskursen samt de alternativ som finns om du vill ha stöd kring implementeringsarbete. Hoppas vi ses! Maila kooperativt@gmail.com om du har några frågor!

Läs mer

Vårens kurser och utbildningar

Året närmar sig sitt slut och vi blickar framåt. Förutom tvådagarskurser kommer vi att fortsätta med de populära digitala fördjupningsworkshoparna. I vår kommer flera nya spännande teman! Det blir också kurser för rektorer och förstelärare. Från och med nu kommer bokningar till kurser och workshops ske direkt här på bloggen. Fokus för alla utbildningar är på lärares utveckling och elevers lärande. Praktik och teori varvas i aktiva workshops där du utmanas att ta nya steg. Här nedan läser du hur du anmäler dig. Hoppas vi ses!

Läs mer

Arbetsro – vad är det egentligen?

Efter att ha sett fredagens regeringsförklaring där “arbetsro” användes som ett politiskt mål för skolan började jag fundera. Vad är arbetsro… egentligen?

Har ni arbetsro på lektionerna? Frågan kan synas enkel, men vet eleverna vad vi efterfrågar egentligen? Vet vi ens själva vad det är vi efterfrågar? Menar jag samma sak som eleverna när jag säger “arbetsro”? Menar jag samma sak som min kollega? Menar jag samma sak som skaparen av skolans trygghetsenkät? Som politikerna? På en skola stod en klass ut i statistiken. Enligt data från enkäten var arbetsron dålig. Men hur såg det ut i verkligheten? Klassen hade nyligen börjat jobba mer elevaktivt för att skapa ett mer samarbetande och demokratiskt klassrum. Eleverna var klart mer aktiva och pratade mer om innehållet på lektionerna än tidigare. Var det tyst hela tiden i den klassen? Nej. Var det fokus på lärandet? Ja. Att bara ställa frågan “Har ni arbetsro på lektionerna?” räcker inte. Ofta tror eleverna att vi frågar “Är det tyst på lektionerna?”. Men vad är arbetsro egentligen? Vad är det vi egentligen vill ha?

Läs mer

Leda skolutveckling och utvecklingsprocesser

Om du tänker att ett klassrum där elever känner glädje och lust att lära, där de ivrigt öppnar upp sitt läromedel för att ta reda på nästa fakta och där de ber om att få ta hem boken de läst för att fortsätta lära sig mer är en dröm som aldrig kan bli sann; då är denna text inte skriven för dig. Men om du tror att utveckling av undervisning är möjligt, att ni kan nå er vision om den goda undervisningen tillsammans genom att utveckla undervisningen; då ska du läsa vidare.

Att arbeta med skolutveckling och utvecklingsprocesser kring lärares klassrumspraktik är komplext. Skolan som organisation och lärares undervisningspraktik kan sägas vara vaccinerad mot förändring. De finns flera anledningar till att förändring av undervisning är utmanande. Alla som jobbar i skolan har själva gått i den. Att göra förändringar i ett system med lång tradition och historia kräver ansträngning. Vidare är skolan utsatt för påtryckningar från flera håll, från politiker, styrdokument och samhället, vilket kan störa skolutveckling och hindra innovation. Skolan har även en “kostym” som få förändringar passar i. Kostymen består till exempel av homogena åldersgrupper, scheman och klassrum som ofta är givna med yrkesroller som är någorlunda låsta i sitt sätt att agera. Det gör att få saker “passar” kostymen vilket kan hämma utveckling och leda till att förändringar i klassrummet snabbt kan gå tillbaka till “business as usual”. Samtidigt finns det en stor misstro hos oss lärare mot utveckling av undervisning som inte är byggd på lång ackumulerad erfarenhet. Det leder till en paradox där skolan ibland kan behöva innovation inom flera områden men där de innovationer som finns, även de med god evidens, inte blir implementerade. Att utveckla och förändra sin egen undervisning är svårt nog. Att lyckas initiera förändring i andras undervisning är svårare. Att förändra andra i ett system som inte vill förändras kräver stort tålamod och hårt arbete.

Läs mer

Roller för att stärka lärandet

Roller kan användas för att effektivisera samarbete och stötta lärandet i gruppen. Det finns inget egenvärde i att använda roller utan jag gör det för att stärka båda samarbetet och lärandet. Jag behöver därför fundera på syftet med rollen, varför den behövs, vad den ska bidra med och hur jag kan stötta eleverna i användandet av rollen så att det leder dit vi vill. Beroende på uppgiften kan jag använda en roll per grupp eller flera; i strukturen Mötas på mitten till exempel kan det ibland vara bra med en sekreterare. I vissa uppgifter kan varje gruppmedlem få en roll. Om eleverna exempelvis ska lösa ett matteproblem kan vi ha en uppläsare som läser problemet högt och ser till att alla förstår vad som efterfrågas, en tidtagare som håller koll på tiden, en sekreterare som skriver/ritar gruppens lösning och en redovisare som redovisar lösningen inför klassen. Om jag märker att det blir för många roller och att eleverna blir förvirrade får jag ta ett steg tillbaka och förtydliga. Jag kan rotera rollerna efter varje uppgift eller låta rollerna vara kvar under hela lektionen. Vissa roller kan bytas efter en dag eller en vecka, exempelvis materialförvaltare. Beroende på situationen kan eleverna få ett rollkort, rollerna kan skrivas på tavlan eller ges muntligt – alltid med lärandet i fokus.

Läs mer

Lärdomar från forskning om kooperativt lärande

Forskning om kooperativt lärande sträcker sig från 1960-talet fram till idag med mer än 700 individuella studier och 27 metastuder som försöker beskriva, definiera, mäta effekt, observera, jämföra, intervjua elever och lärare, utveckla, implementera och problematisera kooperativt lärande. Varje vecka publiceras det ca 1-3 nya studier om KL i världen. Forskning finns på alla stora språk och kommer främst från länder som USA, Israel, Kanada, Sydkorea, Holland och Japan. I norden återfinns forskning främst från Finland och Danmark med ett tiotal studier gjorda i Sverige och Norge. Att samla hela forskningsfältet är en uppgift som skulle ta flera år att genomföra. I detta inlägg försöker jag istället beskriva vad forskningen kommit fram till som har direkt påverkan på dig som lärare när du använder eller lär dig om KL.

Läs mer

Det viktiga tacket

Små saker kan göra stor skillnad. En sådan sak är ordet tack. På alla våra workshops och kurser ber vi deltagarna tacka varandra ofta. Efter varje samtal, varje interaktion, uppmanar vi dem att säga tack. Tack för samtalet. Tack för att du delade med dig av dina tankar. Tack för att du lyssnade på mig. Jag gör likadant med elever – ber dem ofta säga tack till varandra. Det kan vara efter en kort interkation, efter att de suttit bredvid varandra under en lektion eller vid slutat av veckan. När jag ber människor tacka varandra efter en interaktion skickar jag ut signaler som säger att det de gör för varandra är viktigt. Redan när jag säger något till personen bredvid spelar det roll. Det jag tycker, tänker, kan och funderar över kan ha ett värde för personen bredvid, inte bara när läraren hör och bekräftar. Vi tränar eleverna i att visa uppskattning för varandra.

Läs mer

Att variera och anpassa efter din grupp: ett exempel med “Hör vi ihop?”

Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?

Läs mer

Hur blir jag ett proffs på samarbete i klassrummet?

En lärare frågade sina kollegor på en utvecklingsträff hur man blir ett proffs på att leda elever när de samarbetar. Till att börja med är samarbete som arbetsform är ingen quick fix. Det kräver långsiktigt och medvetet arbete där elever utvecklar sin förmåga att samverka med varandra över tid. Det innebär att eleverna behöver gå från att enbart dela tankar med varandra till att utmana, ifrågasätta, utveckla och fördjupa lärandet tillsammans. Vi lärare kan möjliggöra denna resa genom vårt sätt att leda eleverna. Det innebär att vi behöver identifiera utvecklingsområden och därefter lära elever hur de kan stödja, uppmuntra och bereda väg för varandra så att de lär sig så mycket som möjligt. Syftet för en lärares instruktioner och återkoppling till sin grupp bör därmed vara att de ska nå längre i sina resonemang och därmed lära sig mer kunskaper och färdigheter än vad de skulle klarat av om de var ensamma. Varje elev ska gå ur ett möte med andra med mer kunskaper och ökad förståelse för innehållet de arbetar med.

Läs mer

Orden vi väljer

Ibland kan små saker göra stor skillnad. Orden vi väljer kan påverka hur eleverna agerar och upplever situationen. En del saker säger vi på rutin utan att kanske förstå vilka signaler det skickar ut. Det kan vara bra att då och då fundera på orden vi väljer och om de förmedlar det vi egentligen vill.

ex: “Har ni några frågor?” –> “Vilka frågor har ni?” –> “Kom på två frågor att ställa till mig kring detta.

Det kan vara svårt att visa att man inte förstår eller att ställa frågor inför klassen. Även vi vuxna vill sälln ställa frågor när någon undra “Har ni några frågor?” utan ofta är vi hellre tysta med våra funderingar. Om vi verkligen vill veta vilka frågor och funderingar eleverna har kring ett ämne kan vi behöva ställa frågan på ett annat sätt. Att förvänta sig att eleverna ska ha frågor – att visa att jag vill ha frågor, att frågor är något positivt som jag som lärare uppskattar – kan hjälpa eleverna att våga lyfta funderingar. Om jag frågar “Vilka frågor har ni?” eller till och med ber eleverna i par eller smågrupper fundera ut några frågor kring innehållet skapar jag ett mer öppet och positivt klimat kring frågor.

Läs mer
« Äldre inlägg Senaste inläggen »