Struktur – Bordet runt

Jag heter Helena Makkonen Schöndell och arbetar på Kronaskolan i Älvängen, Ale kommun. När mina elever i åk 5 ska träna på problemlösning arbetar de inte själva, utan i axelpar (två och två) eller i lärgrupper (fyra och fyra). Detta för att det är lättare att lösa och förstå problem om de får diskutera och använda varandra som hjälpmedel.

Eftersom min ena 5:a börjat arbeta i lärgrupp så fick vi möjlighet att testa en ny struktur från Niclas Fohlin. Strukturen är tänkt att träna gemensam problemlösning i grupp. Så här gjorde vi och så här gick det!

Bordet runt

Förberedelser

  • Eleverna ska jobba i sina lärgrupper. Finns det inga fasta lärgrupper så dela in dem fyra och fyra. Har de aldrig arbetat ihop förut, gör en aktivitet så de lär känna varandra lite närmare. De kan intervjua varandra eller hitta på ett gemensamt gruppnamn.
  • Beroende på klass så kan det vara en bra idé att träna strukturen någon gång innan det är dags för att använda den med problemlösning. Gör det med meningar som: ”Jag har glömt min gympapåse i omklädningsrummet. Vad ska jag göra?”
  • Plocka fram fyra problemlösningsuppgifter. Jag valde ut fyra från vår mattebok. Anledningen till att det är fyra uppgifter beror på att det finns fyra roller som roteras efter varje uppgift. Då får alla eleverna göra varje roll varsin gång.
  • Var tydlig med det gemensamma målet innan strukturen startar och att gruppen inte får gå vidare med nästa uppgift förrän alla har förstått och skrivit ner svar.

Utförande

  1. Person 1 läser frågan.
  2. Person 2 läser frågan.
  3. Person 3 ger förslag på hur uppgiften kan lösas, var man kan starta eller vilken lösningsstrategi som kan väljas.
  4. Person 4 säger: Jag håller med för att… eller jag håller inte med för att…
  5. Gruppen visar med tumme upp eller stopp om de håller med eller inte håller med person 4.
  6. Den som håller upp stopp förklarar varför den inte håller med.
  7. Alla skriver ner den gemensamma lösningen som gruppen kom fram till.
  8. Rollerna byts genom att de flyttas ett steg medsols.
  9. När tiden är ute så utvärderar lärgrupperna målet på en post it lapp som lämnas in.

Vidareutvecklingbild2

  • När eleverna kan strukturen går det att vidareutveckla den. Det egna ansvaret kan utökas genom att de kontrollerar varandras svar och skriver sin namnteckning på kompisens papper eller whiteboard.
  • Läraren kan använda sig av slumpa frågan, alltså välja ut någon slumpvis som ska berätta hur gruppen tänkte.

Reflektion

Jag valde att inte träna på själva strukturen med eleverna innan jag startade problemlösningen, utan modellerade istället strukturen noga med hjälp av mig själv samt med bilder. Eleverna löste övningen, men nästa gång jag gör den med en ny klass så kommer jag att träna på själva strukturen innan. Detta för att få ett bättre flyt i själva problemlösningen och att elevernas fokus läggs där och inte på att lära sig strukturen.

Strukturen gjordes vid två olika tillfällen. Första gången valde jag uppgifter som repeterade tre olika problemlösningsstrategier som eleverna jobbat med tidigare, rita en bild, hitta mönster och gissa, pröva. Andra gången fick eleverna arbeta med uppgifter som enbart tränade strategin steg för steg. Jag upplevde ingen skillnad, utan eleverna arbetade lika bra båda gångerna.

Valet av problemlösningsuppgifter gjorde att person 3:s uppgift, att ge en lösning påbild1 problemet, kunde upplevas som övermäktig av flera elever. Därför lade jag till att person 3 också kunde komma med förslag på strategi eller en början på problemlösningen. Då hade person 4 och resten av lärgruppen ändå något att förhålla sig till och diskutera. Arbetet fortsatte i en gruppdiskussion för att hitta hela lösningen.

Eftersom alla elever var tvungna att skriva ner den gemensamma lösningen för att nå målet och få fortsätta med nästa uppgift, var många lärgrupper noga med att fråga varandra om alla förstod. För att förstärka detta och visa övriga elever det goda exemplet stannade jag arbetet för att visa hur just denna grupp arbetade.

Både jag och eleverna tycker att strukturen fungerar bra för problemlösning och jag kommer att använda mig av den igen.

Det multidimensionella klassrummet

En vanlig fråga jag fått på föreläsningar och utbildningar är hur man hanterar att elever har olika kunskapsnivåer och förståelse i ett ämne. Jag brukar ofta svara att det precis är det som är bra med att använda samarbete när man lär sig. När de samarbetar och kan olika mycket skapas en kunskapsklyfta mellan eleverna som skapar en motivation att fylla den för att förstå varandra. Men för att olikheter mellan elever ska vara en positiv kraft i undervisningen är det några principer som läraren behöver förhålla sig till – nämligen att skapa förutsättningar för ett multidimensionellt och kooperativt klassrum med en bredare syn på kunskap och kunskapande. Läs mer

Strategi: Vad vet du?

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för ”Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

  1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan ”Vad vet du?” ovanför.
  2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
  3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.

Kurser i kooperativt lärande

Vill du få inspiration att börja/fortsätta att jobba med kooperativt lärande, få nya kunskaper och idéer till övningar samt nycklar till implementering av arbetssättet i din klass? Gå en tvådagarskurs i kooperativt lärande!

Alla kurser under våren är fullbokade sedan en tid tillbaka. De som är inlagda efter sommaren börjar redan bokas upp. Är du intresserad så rekommenderas att boka en plats redan nu.

Umeå
2018-09-10/11

Göteborg
2018-09-24/25

Stockholm
2018-10-01/02

Malmö
2018-10-15/16

Länk för anmälan:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123349/Kooperativt+l%C3%A4rande+(Workshop)

Föreläsning i Falun

Efter önskemål bokade jag in en föreläsning om kooperativt lärande i Falun på Tisdagen efter lovet 2018-03-06, 17.30 – 20.00. Det är nu 20st anmälda och det behövs 25 för att gå runt. Nu behöver jag hjälp att fylla den! Känner du en lärare i Falun, Malung, Borlänge, Säter, Gagnef med omnejd som behöver lite inspiration? Dela denna eller anmäl dig nu!

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

”Skapa en fråga” på engelska

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen.

Innehållet

Under några veckor har vi sett på avsnitt av serien “Holly’s heroes” (UR Skola) och vi har gjort uppgifter av skiftande karaktär till de olika avsnitten, både diskussioner och kortskrivande. Jag bestämde mig för att göra strukturen “Skapa en fråga” till det femte och för oss avslutande avsnittet. Vi hade två lektioner kvar innan sportlovet så jag var säker på att vi skulle hinna göra färdigt strukturen. Klassen har aldrig jobbat med KL tidigare men är nyfiken och intresserad så jag hade en föraning om att det skulle fungera bra. Jag berättade att jag hade fått en utmaning av en lärare från en annan stad att testa det här arbetssättet och eleverna verkade tycka att det var lite spännande. Jag förberedde eleverna på strukturens första fyra steg och sedan tittade vi gemensamt på avsnitt fem av “Holly’s heroes”.

Gruppindelning 1 – skapa en fråga

Efter att vi hade sett färdigt avsnittet fick eleverna se de fyra arbetsgrupperna på tavlan. Framför varje elevs namn fanns en siffra och jag passade på att berätta att alla ettor senare skulle samarbeta som en ny grupp. När eleverna hade placerat sig gruppvis var det dags att skapa en öppen fråga till avsnittet vi just sett. Jag skrev exempel-börjorna på engelska på tavlan och eleverna såg lite fundersamma ut. Vi hade redan jobbat med att svara på både öppna och stängda frågor kring serien vi såg, så efter lite förklaring och exempel på olika frågor kom eleverna igång med att skapa en egen fråga. Eftersom vi inte hade tillräckligt mycket tid kvar på lektionen för att gå vidare till nästa steg, men ändå för mycket tid kvar för att sluta, så började några av grupperna att diskutera sin fråga och skriva ner ett enskilt svar i en enkel tabell som jag hade satt ihop under lektionens gång. Vi arbetar i G Suite och Classroom så jag delade ut tabellen som en uppgift där.

Discussion HH

Följande dag fortsatte vi lektionen och då hade jag satt upp våra fyra frågor på väggarna i klassrummet. Efter en kort genomgång av de olika stegen vi skulle jobba med denna lektion kunde vi sätta igång. Vi upptäckte snabbt att det var svårt att ha frågorna på väggarna och samtidigt föra anteckningar på dator. Eleverna upptäckte också att en av de fyra frågorna inte var en öppen fråga, och det borde jag ju ha kollat under tiden de skrev dagen innan. Å andra sidan blev det här ett bra lärtillfälle för eleverna eftersom de själva upptäckte skillnaden mellan öppna och stängda frågor.  

Diskutera frågorna

Eftersom jag ville att eleverna skulle skriva av de olika frågorna i sina dokument kan det vara en fördel att ha frågan liggandes på bordet istället för uppsatt på väggen. Vi upptäckte det när grupperna roterade runt i klassrummet och det blev lite bökigt med var man skulle ha datorn. En av grupperna satte sig hela tiden tillsammans vid ett bord så fort de hade läst frågan och den instruktionen kommer jag att lägga till i fortsättningen. Tiden på 2 minuter för diskussion och 1 minut för eget skrivande fungerade bra då det skapade fokus på uppgiften. Vid de två första frågorna hade vi dock lite längre tid eftersom eleverna inte var vana vid arbetssättet. Jag tog det också lite lugnt och la till tid innan det var dags att flytta till nästa fråga eftersom vi alla skriver olika fort och olika mycket.

Gruppindelning 2 – skapa gemensamt svar

Väl framme vid steg sex, den nya gruppkonstellationen, skrev jag upp grupperna på tavlan och placerade ut dem i klassrummet. Många egna viljor gjorde att det blev lite rörigt här, men till slut kom eleverna igång med att diskutera sig fram till ett gemensamt svar på frågan de hade fått. Efter noggrann förklaring och motiverande samtal med grupperna satte vi igång med att låta datorn välja ut den som skulle redovisa frågan. Eleverna tog uppgiften på stort allvar och lyssnade uppmärksamt på varandra.

Utvärdering

När vi var färdiga med övningen hade vi ungefär en kvart kvar av lektionen och jag slängde ihop en utvärdering av arbetssättet i Google forms. Eleverna satt tålmodigt och väntade och när de sedan skrev i utvärderingen visade det sig att de hade tyckt om övningarna. Majoriteten tyckte om att arbeta i grupperna även om det var svårt att samarbeta med alla eftersom de inte känner varandra så väl. De tyckte om att alla i gruppen skulle vara beredda på att redovisa och att alla var tvungna att ta ansvar. De tyckte också om att lyssna på klasskamraterna som redovisade eftersom de aldrig hade hört vissa av dem prata på engelska och svara högt tidigare. De som presenterade kände att de hade stöd från övriga i gruppen vid redovisningen, även om det inte behövdes vid just detta tillfälle.

Utvärdering HH

I korthet

  1. Ha ett innehåll att arbeta kring, t.ex. en TV-serie
  2. Dela in klassen i grupper om 4
  3. Skapa en öppen fråga i grupp
  4. Gruppen går runt mellan klassens olika frågor: skriv av frågan, diskutera frågan, skriv enskilt svar
  5. Bilda nya grupper: diskutera frågan som gruppen får, skriv ner gemensamt svar
  6. Alla i gruppen förbereder redovisning av gemensamt svar
  7. Redovisning med hjälp av “Random name picker”, stöd från gruppen
  8. Utvärdering

Reflektion

Det gick riktigt bra att testa strukturen med klassen. Jag berättade för eleverna att det var första gången jag testade övningen och var tvungen att läsa om instruktionerna ibland och de accepterade det. Det kändes som att de tyckte det var roligt att få vara med att tycka och tänka så att det skulle bli så bra som möjligt för oss alla. Jag har verkligen fått mersmak av Kooperativt lärande efter dessa två lektioner och ser att mina elever behöver få fler tillfällen att träna samarbete och lära känna varandra under lektionstid. Det blir roligt att utforska övriga KL-strukturer med alla mina elever i framtiden!

Lektionsförslag: Skapa-en-fråga

Lektionsförslag – Skapa-en-fråga

Denna lektion är en variant av Stationssamtal där eleverna får fundera och skapa frågor utifrån ett tematiskt innehåll, besvara dem och även bedöma sina svar inom mindre grupper. Påbörja övningen genom att ha en genomgång, se en film eller läs en text med ett tydligt innehåll enskilt eller gemensamt. Dela därefter in eleverna i grupper om 4st elever där varje elev har en siffra (1-4) eller använd färdiga grupper du använt tidigare. Fet stil är moment utifrån kooperativa grundprinciper.

  1. Gemensamt mål: Be grupperna skapa en gemensam fråga riktat till innehållet, frågorna ska vara öppna! Skriv gärna upp understående hjälpord som stöd:
    1. Hur skulle …?
    2. Vad har …?
    3. Vad var viktigt med…?
    4. Vilka tankar/känslor väcker…?
    5. Berätta hur…
    6. Beskriv gärna lite hur…
  2. När alla grupperna är klara med sin fråga: Numrera frågorna tydligt och sätt upp frågorna på väggarna i klassrummet med jämna mellanrum.
  3. Eget ansvar: Ge varje elev ett svarspapper med en ruta att skriva korta anteckningar på med samma antal rutor som antal frågor (antal grupper). Säg att de i en ny grupp ska kunna redovisa vad de diskuterat om frågan så de behöver komma ihåg vad de diskuterat och skriva ner det.
  4. Samarbetsfärdighet: Sprid ut grupperna i klassrummet vid frågorna. Ge grupperna 2 minuter per station för diskussion och en minut att skriva ner ett individuellt svar i sitt svarshäfte på frågan under rätt nummer i svarspappret. Påminn om att alla ska vara delaktiga i samtalet.
  5. Rotera tills alla grupper varit vid alla frågor och alla elever skrivit anteckningar på svarspappret på varje fråga.
  6. Skapa nya grupper där alla 1:or, 2:or, 3:or och 4:or är med i ny grupp. Om klasstorleken är större än 20 elever kan du skapa nya grupper med 4st elever från fyra olika grupper.
  7. Gemensamt mål: Dela ut en av frågorna som de diskuterat till varje ny grupp. Be dem diskutera sitt svar en och en ett varv runt, de ska därefter skapa ett gemensamt svar tillsammans på frågan. Ge dem ca 4 minuter för detta.
  8. Stödjande interaktion, Eget ansvar: När alla grupper skrivit ett gemensamt svar på sin fråga, ge instruktionen: “jag kommer slumpa en från er grupp som ska svara det ni kommit fram till, ni får 2 minuter att se till att alla i er grupp kan svara på frågan”.
  9. Ta en grupp i taget och slumpa ett namn från gruppen (glasspinnar, namnlappar eller “Random name picker”. Påminn grupperna att stödja den som redovisar och hjälpa till vid behov då det är deras gemensamma svar.
  10. Redovisa svar i klassen från grupperna.
  11. Gruppreflektion: Utvärdera, vad har vi lärt oss av våra gemensamma diskussioner?

I korthet:

  1. Ha ett innehåll. 2. Skapa en öppen fråga i grupp. 3. Ha diskussion i grupp och svara på frågorna individuellt. 4. Nya grupper, gemensamt svar på en enskild fråga. 5. Redovisa sin fråga slumpmässigt med stöd av den nya gruppen.

Lycka till!

Perspektiv på lärande

Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. En stor del av kooperativt lärande är att utmana denna form av undervisning och erbjuda flera andra sätt att strukturera interaktioner i klassrummet. Läs mer

Talkort: Klassråd

Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.

Läs mer

Två löser problem

Idag har mina 8:or tittat på ett klipp från OS-invigningen i London 2012 där man gestaltade industrialiseringen i Storbritannien. Syftet med klippet var att komma in på hur man använder historia i för att uppnå olika syften. Efter att vi hade sett klippet delade jag in eleverna i par som skulle svara på två frågor genom att använda sig av strukturen Två löser problem.

fullsizeoutput_1bef.jpeg

Varje elevpar fick två frågor och uppmanades att ta en fråga var. De fick sedan 5 minuter på sig att svara på frågan. Därefter bytte de frågor med varandra och fick ytterligare fem minuter på sig att besvara fråga 2. När paren besvarat båda frågorna enskilt fick paren 5 minuter på sig att resonera muntligt kring svaren och jämföra sina svar. Kunde de lära sig något av varandra? Hur hade den ena tänkt och hur hade den andra utvecklat sina resonemang. Efter 15 minuter hade alltså alla tänkt enskilt kring de två frågorna och resonerat med sin arbetskamrat. Ytterligare 5 minuter ägnades åt att samtala med de andra paren runt samma bord innan vi lyfte exempel från varje bord gemensamt i hela klassen.

 

 

IMG_8283

Intensivt, effektivt, kul och utvecklande!

Föreläsning i Stockholm – 19 februari

Hej alla trogna bloggföljare! Måndagen den 19 februari (2018-02-19) ska Jennie och Lisa hålla en kvällsworkshop (17:30-20:00) i Stockholm. Det blir inspiration, diskussion, glädje och engagemang där ni får testa på strukturer och känna på kooperativt lärande i praktiken. Det är fortfarande inte så många bokade (ca 20st) så för att den ska bli av behövs det fler! Befinner du dig i närheten av Stockholm och behöver en kick för att komma igång med KL? Vill du träffa andra som också jobbar med KL för att bolla idéer och utbyta tankar? Kom och häng med oss i så fall! Mer info och bokning i länken:

https://www.studentlitteratur.se/#9789144123493/Kooperativt+l%C3%A4rande+(F%C3%B6rel%C3%A4sning)

Vi ses väl där!?!

Jennie Wilson och Lisa Westman

JennieLisa

Trianglar som struktur i historia

Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.

Tillvägagångssätt

Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historiaIMG_8239 speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.Skärmavbild 2018-01-30 kl. 21.23.26

Syfte?

Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:

  • IMG_8238vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningen
  • vi har tvingats motivera våra åsikter
  • vi har tränat på att argumentera
  • vi har lyssnat på varandra

Strålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!

Sortering: Vintern

Vi har med våra ettor arbetat med vintern. Vi har pratat om vad som händer i naturen och om vad djuren gör. För att knyta ihop området valde jag att använda mig av strukturen Sortering  för att se vad eleverna fått med sig i arbetet. Då eleverna inte provat denna struktur visade jag tydligt hur den gick till med hjälp av 2 andra elever.

Läs mer

Struktur: Stationssamtal

Många strukturer inom kooperativt lärande är baserade på diskussioner och kunskapsdelning mellan elever, likaså i denna struktur. Struktur: Stationssamtal är ett enkelt sätt att skapa diskussioner kring ett samtalsämne. Strukturen är en samtalsvariant av Karusellen med mer fokus på själva diskussionen och att skapa bra samtalsfrågor. Precis som andra strukturer kan det anpassas, läggas till roller eller behandlas på olika sätt när strukturen är över. Läraren har även flera möjligheter att använda elevernas diskussioner till vidare uppgifter eller dela upp dem i nya grupper efter stationssamtalen så att alla elever i en grupp varit i olika samtalsgrupper och diskuterat frågan genom att använda ex. strukturen Rondellen och hem- och expertgrupper likt Pussel.

Läs mer

« Äldre poster Recent Entries »