Reflektera över läsåret

Publicerat den av Lämna en kommentar

Runt om i landet börjar vi runda av läsåret. Studenter springer ut, sånger sjungs, betyg sätts, stolar ställs upp, vi gråter en skvätt och kramas en massa. Fantastiskt bra jobbat alla kollegor! När klassrummet ekar tomt sitter vi där och andas ut en stund. Så mycket har skett under läsåret. Vi har byggt relationer, samtalat, haft möten, ringt föräldrar, tröstat, lyssnat, skrattat och gråtit. Och så har vi lärt oss en hel massa saker. Eleverna har lärt sig, men vi lärare har också lärt oss. Vi har testat nya pedagogiska grepp, vi har ställts mot nya utmaningar, hanterat händelser i omvärlden och stöttat elever genom deras vardag. Nu är det vår tid att ta ett djupt andetag, fira våra ansträngningar och lyfta fram allt bra vi har gjort. Sätt dig gärna ner en stund och reflektera, enskilt först, men också med dina närmaste kollegor. Skriv ner lite tankar så att du kan ta med dig det du lärt dig in i det nya läsåret i höst. Använd frågorna nedan eller egna frågor. Sätt ord på det som skett och fira ditt arbete!

Läs mer

Vi lärare bygger framtiden

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det är mycket som jag tycker går åt fel håll kring skolan. Ekonomiskt, politiskt och pedagogiskt. Vi har stramare budget, en avprofessionalisering av vår yrkeskår och krav på tidigare betyg och hårdare tag i en allt mer resultat- och målstyrd skola. 1000 skolhuvudmän ska leka skola på en öppen skolmarknad som försöker tjäna pengar på undervisning. Samtidigt finns det knappt ekonomi att fylla skolbiblioteket med böcker och fler elevassistenter sägs upp inför hösten. Jag undrar ofta hur jag själv, vi lärare, kan hitta styrkan att orka kämpa i sådana här utmanande tider. När nu det börjar närma sig sommarlovet har jag funderat och tänkt en hel del på vad det är som gör att vi lärare går upp varje morgon och gör jobbet när det finns så mycket som är emot oss att göra det bra.

Det finns få yrken som lämnar ett obestridligt avtryck på individer och samhället i stort. Ett sådant yrke är att vara lärare. Lärarens roll är speciell då den formar framtiden. Vi är med och formar framtidens drömmare, innovatörer, ledare och samhällsförändrare. Som lärare är vi ofta så upptagna med våra dagliga uppgifter att vi glömmer att reflektera över hur djupgående inverkan vi har på våra elever. Vi planerar och genomför lektioner. Men vårt yrke slutar inte där. Vi samtalar och vägleder våra elever, stöttar dem i deras lärande, mående och liv. Det arbetet innefattar såväl ett socialt arbete som ett akademiskt yrke.

Varje lektion vi förbereder, varje extra minut vi spenderar med att ge återkoppling, varje gång vi hjälper en elev att lösa ett problem eller förstå något nytt, sår vi ett frö som kan gro till något nytt och vackert. Tyvärr får vi inte alltid se frukten av vårt arbete på en gång – ibland tar det år för dessa frön att blomstra – men varje sådan insats bidrar till att forma våra elevers framtida liv och drömmar. Det är något underbart och mäktigt med att vara lärare, med förmågan att påverka och förändra, och att få vara en del av våra elevers resa genom livet.

Det är nu snart dags att klappa oss själva på axeln. Titta tillbaka på året som har gått och för oss själva erkänna de otaliga prestationer vi har gjort. Att se alla de sätt på vilka vi har gjort en skillnad – stora som små. Att vara lärare är mer än ett yrke, det är ett ansvar och en myndighetsutövning såklart, men kanske mest av allt, en ära. Jag tycker vi borde vara mer stolta över oss själva än vad vi är.

Att vara lärare är ett av världens svåraste yrken. Vi står inför många utmaningar – stramare budgetar, nedskärningar, och den ständiga kampen att balansera elevernas behov mot de resurser vi har tillgängliga. Men i detta inlägg vill jag inte bara diskutera dessa utmaningar, utan också belysa hur vi, trots alla svårigheter, fortsätter att göra en skillnad. Hur vi, som lärare, står i frontlinjen för att kämpa för våra elevers bästa. Låt oss nu ta en stund att verkligen uppskatta det arbete vi gör och de framsteg vi har gjort. För det är vi som bygger framtiden, en elev och ett klassrum i taget. Vem skulle annars göra det?

Läs mer

Avsluta terminen positivt!

Publicerat den av Lämna en kommentar

Terminen går mot sitt slut och både lärare och elever börjar räkna ner mot ledighet. Ett helt läsår av lärande och ansträngning har vi bakom oss. En del får sina första betyg, en del ska byta stadie, en del byter skola. Vi utvärderar, reflekterar, firar, tackar, rundar av och samlar ihop. I detta inlägg finns några tips på aktiviteter för att runda av läsåret tillsammans, bygga gemenskap, visa uppskattning och skapa ett positivt avslut. Använd, inspireras, anpassa. Flera av övningarna går också at använda under andra delar av året.

Läs mer

Samtal som stöd kring rasten

Publicerat den av Lämna en kommentar

En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.

Stödjande samtal

För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:

  • Vad vill du göra på rasten?
  • Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
  • Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
  • Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
Läs mer

Struktur: 5-3-1

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns många varianter av 5-3-1 och du kan med fördel skapa egna varianter. Metodmässigt är det en strukturerad enskilt-par-kvadrat där elever får en uppgift individuellt, i par och slutligen i grupp.

  1. Låt eleverna individuellt skriva ner 5 ord eller korta meningar för att sammanfatta en text, film eller händelse.
  2. Para ihop eleverna och låt dem dela sina 5 ord och välja de 3 bästa idéerna.
  3. Låt varje par ansluta sig till ett annat par och bilda en grupp, låt paren dela sina 3 idéer och i gruppen välja den bästa idén för att presentera för klassen.

Idén med 5-3-1-strukturen är att engagera eleverna i en stegvis process där de först reflekterar individuellt över ett innehåll, sedan samarbetar i par för att välja de bästa idéerna och slutligen i en större grupp för att välja ut den bästa idén att presentera för klassen. Syftet är att främja kritiskt tänkande, samarbete och kommunikation bland eleverna och stödja varandra att göra val kring ett innehåll.

Exempel på hur 5-3-1-strukturen kan användas:

  1. Efter att ha läst en faktatext om miljöproblem kan eleverna sammanfatta texten med fem ord eller korta meningar, diskutera i par och välja de bästa idéerna för att sedan i en större grupp bestämma vilka åtgärder som är mest effektiva för att lösa problemet.
  2. Efter att ha studerat en historisk händelse kan eleverna använda 5-3-1-strukturen för att reflektera över dess betydelse och påverkan. Eleverna kan börja med att skriva ner fem korta meningar om händelsen, diskutera i par och sedan i en större grupp för att välja den mest betydelsefulla aspekten att presentera för klassen.
  3. När eleverna studerar en litterär text kan de använda 5-3-1-strukturen för att analysera och tolka texten. Eleverna kan börja med att skriva ner fem ord eller korta meningar om textens tema, karaktärer eller budskap. De diskuterar sedan sina tankar i par och väljer de bästa idéerna för att slutligen i en större grupp bestämma den mest insiktsfulla tolkningen att presentera för klassen.
Läs mer

Debattinlägg: Skolan behöver bli mer meningsfull och autentisk

Publicerat den av Lämna en kommentar

DEBATT. Svar på debattinlägg “Skolan behöver bli tråkig och mer krävande“.

Det är sant att digitaliseringen innebär utmaningar för skolan, men att göra skolan tråkig och krävande bara för att är inte lösningen. Istället bör vi fokusera på att göra skolan mer meningsfull och autentisk, där elever blir motiverade och engagerade i sitt lärande. Detta kan göras oavsett om digitala eller analoga verktyg används.

För vad är meningen med skolan? Detta är en viktig fråga för alla oss som arbetar i skolan, men kanske än viktigare för eleverna. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan eller den här texten? Varför är det viktigt för mig? Vad är meningen med det? Elever kan ibland känna att skolan är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har någon mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller lärarens ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening med det de gör. Känslan av meningslöshet hos elever kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Är detta något vi känner igen från våra unga?

Ofta reagerar vi vuxna på sådana beteenden med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och att de saknar uthållighet. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans för meningslösa uppgifter och aktiviteter?

God undervisning bör snarare satsa på att förändra eleverna på djupet och hjälpa dem att förstå varför världen ser ut som den gör. God undervisning bör lära eleverna att ifrågasätta det som ses som självklart och förse dem med en kritisk medvetenhet. Skolan ska även bygga gemenskap i samhället och hjälpa till att forma eleverna till empatiska och medvetna samhällsmedborgare. Undervisning bör därför hjälpa eleverna att hitta sin egen unika röst så de kan färga världen med sina tankar och hjälpa dem att göra medvetna val för sitt och andras bästa.

I en värld som förändras i en rasande takt är inte lösningen på skolans alla utmaningar att göra den tråkig och tvinga elever att läsa och arbeta utan mening eller syfte. Det är bara att utgå från dig själv. När senast satte du dig i soffan och tränade på att läsa en text någon annan sagt att du ska läsa eller skriva meningar om och om igen för att förbättra din handstil? Känns det meningsfullt? Nej. Det finns bättre och mer evidensbaserade sätt att undervisa på.

Ett autentiskt lärande handlar om att koppla samman undervisningen med världen runt omkring. Lärandet behöver inte bara ske inom klassrummets väggar kring ett tillrättalagt innehåll som är gjort för undervisning. Lärandet behöver också ske kring faktiska händelser och situationer som finns runt omkring oss – i elevernas liv, i närområdet, i landet och i världen. Genom att ta in omvärlden i klassrummet – och ta ut eleverna i världen – kan vi skapa en känsla av mening och en förståelse för hur de passar in i den. Att skapa autentiskt lärande innebär därför att designa ett lärande som är verkligt och på riktigt där eleverna får använda sina kunskaper för att påverka världen omkring dem. Genom att elever får skapa något genuint och nytt av värde för andra än dem själva kan känslan av sammanhang och meningsfullhet öka. Eleverna behöver därför få använda sina kunskaper i verkliga situationer.

Om det är något vi lärt oss av att undervisa och arbeta med lärande är det att utveckling sker bäst när vi känner mening med det vi gör – när vi lär oss någonting som gör att vi växer och ser på världen med nya ögon och när vi får påverka andra med våra egna tankar och frågor.

För att åstadkomma detta behöver skolan arbeta på sätt som ökar elevernas engagemang och lärande. Tvärt emot att göra skolan tråkig behöver skolan bli mer meningsfull och relevant för eleverna, bygga på deras inneboende lust att lära och stödja dem att upptäcka vår fantastiska värld. En skola som erbjuder eleverna ett meningsfullt lärande kommer att förbereda dem för livet och ge dem förmågan att möta framtidens utmaningar med kreativitet, kritiskt tänkande och empati.

Att begränsa teknikanvändning kan vara nödvändigt i vissa sammanhang, men det är viktigt att vi inte kastar ut barnet med badvattnet. Tekniken erbjuder många möjligheter för att stödja och berika lärandet, och vi bör använda ny teknik klokt för att förbättra undervisningen och elevernas lärande.

Självklart behöver elever utveckla uthållighet och kunna hålla fokus för att slutföra ett arbete. Men det är inte genom att göra skolan tråkig och krävande som vi bäst förbereder våra elever för framtiden. Istället bör vi sträva efter att skapa en mer meningsfull och autentisk skola där eleverna är motiverade och engagerade i sitt lärande, med en undervisning som tar elevernas lärande på allra största allvar.

Niclas Fohlin, speciallärare, föreläsare och författare

Jennie Wilson, lärare, föreläsare och författare

Struktur: Läs-rita-redovisa

Publicerat den av Lämna en kommentar

Läs-rita-redovisa är en struktur där elever får läsa och samtala om texter i grupper, sammanfatta textens budskap tillsammans och redovisa sina tankar för varandra.

  1. Fördela eleverna i grupper om 2-4 elever per grupp.
  2. Tilldela varje grupp en egen unik text (1 ex per elev).
  3. Dela upp alla gruppernas texter i två till fyra stycken.
  4. Elever läser stycke 1 av sin grupps text.
  5. Eleverna diskuterar stycket och dess budskap tillsammans.
  6. Eleverna ritar bilder och skriver ord som representerar stycke 1 på en gemensam plansch, mindmap eller karta i gruppen.
  7. Fortsätt processen att läsa ett stycke, diskutera i grupp och rita innehållet tills alla stycken har behandlats.
  8. Som avslutning sker en redovisning av varje grupps text, tex kooperativ redovisning, galleriredovisning eller i tvärgrupper.

Idén är att varje grupp får en egen text kopplat till ett område eller tema, t ex kan det vara olika faktatexter i SO-ämnen (olika energityper, flora och fauna, olika texter om stenåldern), varsin skönlitterär text med ett tydligt budskap eller varsitt textstycke i ett läromedel. Varje text delas upp i två till fyra stycken där varje elev inom gruppen läser stycket, antecknar någon tanke och väntar in de andra. När alla läst stycket samtalar gruppen och ritar sina tankar på en gemensam karta. De läser sedan stycke två och gör samma sak; samtalar först om innehållet och ritar sina tankar. När alla grupper har sammanställt sitt innehåll på en gemensam plansch, kan grupperna träffas och redovisa sin grupps text för varandra grupp-till-grupp, i tvärgrupper eller genom en galleriredovisning. Övningen kan även avslutas med ett gemensamt samtal i klassen kring de olika texternas innehåll och vad eleverna har lärt sig.

Syftet med strukturen är att eleverna ska få stöd att ta till sig en text i grupper och även kunna sammanfatta det viktigaste budskapet tillsammans för att sedan muntligt redovisa sina tankar om texten. Genom att eleverna får stöd att förstå en text, bit för bit tillsammans, kan de lättare ta till sig innehållet. Eleverna får chans att sprida goda läsförståelsestrategier till varandra. De får även skriva och rita sina tankar gemensam vilket kan göra att de hjälper varandra att lyfta ut det viktigaste i en text och möjliggör att de gör fler inferenser och textkopplingar.

Du kan även laborera med grundstrukturen och t ex skapa en debatt mellan eleverna som skapar förståelse för varje stycke. Här är ett exempel:

Läs-debattera-redovisa

  1. Fördela eleverna i grupper om 4 elever per grupp.
  2. Tilldela varje grupp en egen unik text som behandlar en kontroversiell fråga eller ett ämne med olika perspektiv (1 ex per elev).
  3. Dela upp alla gruppernas texter i två till fyra stycken.
  4. Elever läser stycke 1 av sin grupps text.
  5. Eleverna diskuterar stycket och dess budskap tillsammans, samt argument och motargument som presenteras i texten.
  6. Eleverna delar upp sig i par inom gruppen och antar en ståndpunkt var (för eller emot). Paren förbereder argument för deras ståndpunkt baserat på stycke 1.
  7. Paren debatterar ståndpunkterna inom gruppen, med fokus på att använda texten som grund för argumenten.
  8. Fortsätt processen att läsa ett stycke, diskutera i grupp, förbereda argument och debattera tills alla stycken har behandlats.
    Som avslutning sker en redovisning av varje grupps text och debattresultat, t.ex. kooperativ redovisning, galleriredovisning eller i tvärgrupper. Eleverna kan också reflektera över hur deras ståndpunkter och argument förändrades under aktiviteten.

Fler och andra varianter på att läsa och sammanfatta texter tillsammans finns i det här inlägget.

Värdeskapande lärande

Publicerat den av Lämna en kommentar

Vad är meningen med skolan? Vad tänker eleverna kring meningen med skolan? Hur kan vi öka elevernas känsla av mening? En metod för att stärka elevers motivation, lärande och känsla av meningsfullhet är att arbeta med elevernas eget värdeskapande. Värdeskapande lärande syftar till att få större balans mellan eget lärande och att skapa värde för andra, genom att låta eleverna under sin skolgång vid vissa tillfällen använda sina kunskaper för att påverka omvärlden på riktigt. Det kan innebära att eleverna skapar mervärde för lokalsamhället, organisationer och människor i eller utanför skolan. Lärandet blir då relevant här och nu: inte bara för provet eller betygen, utan för andra människor, direkt. I värdeskapande lärande får eleverna och omvärlden mötas. Värdeskapande lärande är ett begrepp som utvecklats ur det fokus som funnits på entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Lackéus (2020) skriver att värdeskapande lärande ger en ny dimension till entreprenörskap som är mer lärandefokuserad och därför passar in bättre i skolvärlden: “Viewing entrepreneurship as new value creation is thus both a broader and more learning-orientated definition of entrepreneurship” (s. 940).

Värdeskapande lärande handlar om att låta eleverna använda sina kunskaper för att skapa värde för andra här och nu. Det kan vara i det lilla, att skapa värde för klasskamraten närmast eller en annan klass på skolan, men kan också vara att skapa värde för människor utanför skolan, i närsamhället och världen. Vem som är mottagaren i ett värdeskapande projekt kan variera. Det kan exempelvis vara parallellklassen, en förskola i grannskapet, föräldrarna, närsamhället, landet eller världen. Vad värdet kan bestå i kan vara så enkelt som att läsa för den yngre årskursen, men också att påverka omvärlden och skapa förändring.

Läs mer

Problemlösning i grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Utveckla elevers kommunikativa förmåga

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.

Skapa en trygg och tillåtande miljö

För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:

  • Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
  • Se till att eleverna lär sig varandras namn.
  • Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
  • Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
  • Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
  • Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som “Vad tycker du?” “Vad var intressant för dig?” “Vad har du lärt dig?” “Vad vill du veta mer om?”

Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.

Läs mer

Fortbildning hösten 2023

Publicerat den av Lämna en kommentar

Att arbeta inom skola innebär att ständigt förändras och utvecklas. Vi behöver undersöka vår egen undervisning, testa nya saker och reflektera tillsammans med kollegor. Ibland kan utomstående stöd behövas för att få ny inspiration och verktyg att testa. Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Hoppas vi ses!

Kurser

Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I höst går kursen i Stockholm (25-26 september) och Malmö (17-18 oktober).

Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I höst är vi i Stockholm den 14-15 september.

Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader.

Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete.

Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på kursen Meningsfullt lärande den 19/9.

Mer info om alla kurser och bokning HÄR.

Fördjupningsworkshops

I höst fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.

Inspelade föreläsningar

Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.

Samarbete i par

I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.

Meningsfullt lärande

Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.

Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande

Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.

Skolpaket Kooperativt lärande

Förskolepaket Kooperativt lärande

Böcker

Gillar du att lära dig nytt genom att läsa? Vi har flera olika böcker som kan hjälpa dig att utveckla din undervisning. Läs mer HÄR.

Vad är meningen med skolan?

Publicerat den av Lämna en kommentar

Vad är meningen med skolan? En viktig fråga som det finns många olika svar på. En politiker säger en sak, en förälder en annan. En rektor har en tanke, en pedagog har sin. Det är en viktig fråga att fundera kring och samtala om, så att vi kan försöka dra åt samma håll. Frågan är nog ändå allra viktigast för eleverna. Vad skulle dina elever svara om du frågade dem vad meningen med skolan är? Att få betyg? Att kunna få ett jobb? Att lära sig? Att göra som läraren säger? Att växa som människa? Att må bra och få kompisar?

Vi vuxna fokuserar ofta på elevernas framtid. Du behöver kunna det här för att få betyg, klara skolan, få ett jobb och ha ett bra liv. Ett avlägset sen som sällan motiverar sjuåringen eller trettonåringen som sitter framför oss. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan, den är texten, den här bilden, det här innehållet? Varför är det viktigt för mig? Varför spelar det roll för mig? Vad är meningen med det?

Elever kan ibland känna att skolan här och nu är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller en auktoritets ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening. Känslan av meningslöshet kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Fortgår detta över lång tid kan det påverka hela elevens liv. Ofta reagerar omgivningen på detta beteende med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och saknar grit. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans mot meningslösa aktiviteter?

I skollagen och läroplanen är det tydligt att elevens utveckling som människa ska vara i centrum och att undervisningen ska leda till ett livslångt lärande. Eleverna ska delta i demokratiska processer och få känna att de är aktiva agenter i sina liv. Skolan ska få elever att växa som människor och utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare som mår bra. Detta är en komplicerad uppgift där ingen enstaka metod räcker till. Istället behövs en uppsjö av förhållningssätt, verktyg och praktiskt prövande för att staka ut en väg framåt. Att skapa en meningsfull skola innebär inte att eleverna alltid ska ha roligt eller att de inte behöver kämpa. Det handlar om att designa undervisningen på ett sätt som gör den angelägen för eleven, där de får känna sig viktiga här och nu och inte bara som framtida vuxna. Det är vår uppgift – inte elevens – att designa och iscensätta en meningsfull undervisning. Lyckas vi göra deras dag mer meningsfull kan vi inte bara hjälpa dem att lära mer och nå målen, utan också att växa som människor och må bra i sig själva.

När vi reflekterar kring meningsfullhet behöver vi också ta steg för att omsätta det i praktiken. Det kan vara svårt att veta var man kan börja. Här nedan finns lite olika vägar att ta för att utmanas och utvecklas. Ta stöd av de resurser som finns och av kollegor runtomkring. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra undervisningen för elevernas bästa!

Blogginlägg

Vi har på den här bloggen skrivit en hel del om hur vi kan skapa en meningsfull undervisning. Du kan t.ex. läsa om att bygga en gemenskap, innehållsval, att använda samarbete, att koppla undervisningen till känslor, meningsfullt skrivande, meningsfull läsning, läsgemenskap, berättelsebaserad undervisning, lärmiljön och om elevernas upplevelse av undervisningen.

Bok: Meningsfullt lärande

Vill du läsa ännu mer skrev vi också en hel bok kring detta, full med både teori och praktiska verktyg för att skapa en mer meningsfull och demokratisk undervisning: Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan.

Bok: meningsfull undervisning

I augusti 2023 gav vi ut en ny bok, som en del av vår nya serie Lärarpraxis. Boken heter Meningsfull undervisning och är en av tre böcker i temat “Bygga en undervisningsgemenskap“. I boken får du praktiskt stöd för att skapa en meningsfull undervisning.

Kurs: Meningsfullt lärande

Vill du förutom att läsa också få möjlighet att lyssna på oss och diskutera med andra pedagoger är du välkommen på digital kurs i Meningsfullt lärande. Under en dag gräver vi djupare kring innehållsval, motivation och hur vi ökar elevernas känsla av meningsfullhet. Boken Meningsfullt lärande ingår. Läs mer om uppkommande datum och boka HÄR.

Preparus: Inspelad föreläsning

Vill du hellre se en förinspelad föreläsning när det passar just dig? Kolla in vår föreläsning om Meningsfullt lärande hos Preparus HÄR. Text och uppdrag finns med som stöd.

Pusselmetoden: Hem- och expertgrupper

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag har länge funderat på hur man kan skapa en gemenskap i klassrummet där eleverna stöttar och hjälper varandra i sitt lärande. Det är ofta en utmaning att undervisa elever som har olika kunskapsnivåer, men jag tror att vi kan använda dessa skillnader till vår fördel. Istället för att se det som ett problem, kan det till och med vara en fördel att eleverna kan olika saker och ligger på olika nivåer?

En metod som jag har använt med stor framgång är Pusselmetoden, eller hem- och expertgrupper (eng. Jigsaw). I denna metod sätter vi eleverna i grupper där varje elev har en unik bit av pusslet som ingen annan har. Detta skapar ett ömsesidig beroende av varandra, där eleverna inser att de behöver varandra för att lyckas. De har ett gemensamt mål, att alla i gruppen ska förstå eller klara av en viss färdighet, och de är inte klara förrän alla i gruppen kan det.

Jag har märkt att när eleverna behöver varandra på detta sätt så blir de öppnare för att hjälpa varandra och se varandra som en resurs för lärande. De samtalar mer med varandra och vill att alla i gruppen bidrar. Alla eleverna känner sig viktiga och behövda i gruppen, vilket skapar en positiv och trygg stämning i klassrummet. Metoden även bra för lärare att prova på då den ofta leder till nya insikter kring andra sätt att lära elever ett innehåll. Om du arbetat med KL ett tag rekommenderar jag starkt att prova någon version av den när det är lämpligt för elevernas lärande. Du kommer inte ångra dig!

Läs mer

Elevernas lärande i fokus

Publicerat den av Lämna en kommentar

Innehållet påverkar upplevelsen, meningsfullheten och elevernas engagemang när de lär sig. Att välja ett relevant och meningsfullt innehåll är därför ett av lärarens främsta uppdrag när undervisning designas.”

Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan (2021, s. 113)

Var börjar vi när vi designar vår undervisning? För mig är svaret självklart: Vi börjar i VAD och VARFÖR. Vad är det eleverna ska lära sig om? Varför ska de lära sig om det? Varför är det relevant och viktigt för dem? När innehållsvalet är gjort funderar jag på HUR lärandet ska gå till och hur eleverna ska få ta till sig, bearbeta och förstå innehållet. De arbetsmetoder vi använder färgar elevernas syn på sin egen och varandras roll i undervisningen. Vid val av metoder kan jag därför förverkliga skolans demokratiska uppdrag och bygga en god lärgemenskap där elever vill varandra väl.

En kritik som ibland riktas mot kooperativt lärande är att fokus ligger enbart på HUR, på metoden, och att innehållet och lärandet glöms bort. Det finns många forskningsbaserade tips och verktyg inom kooperativt lärande, och hur vi konkret stöttar elever att ta till sig innehållet och bearbeta det tillsammans är en viktig del. Syftet är dock aldrig att detta ska ske på bekostnad av VAD och VARFÖR. VAD och VARFÖR behöver väljas först, sen kan vi ta tag i HUR och fundera på hur eleverna bäst lär sig och utvecklar nya kunskaper. Kooperativt lärande handlar om att skapa en lärande gemenskap där elever vill varandra väl och stöttar varandra att utvecklas så långt som möjligt. Men metoden är aldrig målet i sig. Målet är god undervisning med bra kvalitét.

Läs mer

Konflikthantering: hur lär vi ut det?

Publicerat den av En kommentar

I en klass skulle eleverna arbeta i grupper om fyra. Varje grupp skulle diskutera en fråga och en i varje grupp skulle skriva vad gruppen kom fram till. Om de behövde hjälp skulle de först fråga varandra. Efter någon minut kommer tre elever fram till mig, de säger: “Niclas, Alex vägrar lyssna. Du får säga till honom!” Jag tittar bort mot gruppens bord. Alex sitter demonstrativt under bordet med armarna i kors.

Jag funderade en stund och sa sedan till de tre eleverna: “Oj, vilken spännande utmaning. Ni ska ju se till att alla är med. Men hur kan ni lösa det här problemet? Tänk en stund, viska till varandra och testa en lösning”. Eleverna tittade först stint på mig. Men efter en stund började de viska med varandra. Jag gick vidare till en annan grupp som behövde min hjälp. Efter några minuter tittade jag bort mot gruppens bord. Nu såg jag ingen i gruppen. Har de sprungit ut? Oj. Men titta. Under deras bord sticker det ut flera ben. Jag böjer mig ner och ser att Alex håller i pennan och skriver. Hela lektionen jobbar gruppen under bordet. På slutet kommer de ut och visar det de gjort. Jag berömmer gruppen och särskilt Alex som antecknat vad gruppen pratat om. Alex fick sedan ta hem det han skrivit. Någon vecka senare fick jag ett mail från hans mamma. Med i mailet fanns en blid på deras kylskåp hemma med ett papper på. Hans mamma skrev: “Han har aldrig varit så stolt över något han gjort i skolan förut. Jag fattar inte riktigt varför. Det är ju bara ett papper med några meningar på.”

Jag vill prata om konflikter som uppstår i skolan. Som du säkert redan vet är det oundvikligt att det kommer ske konflikter mellan eleverna. Men som vuxna vill vi naturligtvis minimera antalet konflikter och det kan ibland leda till att vi som lärare kliver in med vår lösning för tidigt. Men jag har insett att när vi gör det här, så tar vi bort möjligheten för eleverna att träna upp sin konfliktlösningsförmåga. Vi tar bort möjligheten för dem att lära sig själva att lösa problemet och hitta en väg framåt. Istället för att alltid säga “Gå till en vuxen” som första steg, kan vi istället hjälpa eleverna att lära sig olika strategier som de kan använda för att själva prova att lösa sina egna konflikter.

Läs mer

Hur ser framtidens lärande ut?

Publicerat den av En kommentar

Jag har tänkt en hel del på hur jag tror undervisning kommer att förändras i framtiden. Det finns flera utmaningar både i och utanför klassrummet som på något sätt kommer att påverka vad undervisning är och hur vi ser på elever, lärande och oss lärare. Senast i raden är introduktionen av AI som exploderat detta år med konst, dikter, sånger och texter som helt eller delvis görs av en AI. Vi lämnar heller inte över en perfekt värld till våra barn. Konflikter och krig i världen, klimatförändringar och ekonomisk orättvisa är olösta problem som behöver åtgärdas. Troligtvis kommer vi att lämna över dessa problem till våra barn att lösa. Vad för kunskaper och förmågor kommer detta kräva att de har och hur kommer det påverka undervisningen i framtiden?

För 10 år sedan (2013) var jag på en föreläsning med Jackie Gerstein som pratade om framtidens lärande och hur hon trodde undervisningen skulle förändras. Titeln på föreläsningen var: Schools are doing Education 1.0; talking about doing Education 2.0; when they should be planning and implementing Education 3.0.

Läs mer

Samarbete som norm

Publicerat den av Lämna en kommentar

För mer än fem år sedan kom vår första bok om kooperativt lärande ut: Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Som alltid när man läser gamla texter ser jag hur vi kunde skriva det tydligare och bättre språkmässigt (jag ber om ursäkt för stavfel och syftningsfel 🙂 ), men jag ser också nya perspektiv och lärdomar som har vuxit fram sedan texten skrevs. Jag bläddrade lite i boken nu i veckan och fastnade vid ett stycke som nu betyder ännu mer för mig än när vi skrev det.

“Ogden (2003) påpekar att socialt lärande är ett område som det ofta förväntas mycket av, men undervisas lite i. Han poängterar att en social läroplan som syftar till samarbetsträning är av begränsat värde om miljön i skolan eller klassen präglas av konkurrens. Den måste därför kompletteras med en kompetensfrämjande miljö. När detta väl tas upp i skolan är det ofta under specifika EQ-lektioner någon eller några gånger per termin, vilket inte är tillräckligt för att utveckla eleverna och påverka deras psykosociala miljö.”

Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, s24-25
Läs mer

Varför skriver eleverna?

Publicerat den av Lämna en kommentar

Varför skriver människor? Vi skriver för att förmedla något. Vi skriver för att förstå. Vi skriver för att bli förstådda. Vi skriver för att komma ihåg. Vi skriver för att reflektera. Vi skriver för att utforska. Vi skriver för att vara kreativa. Vi skriver för att utvecklas. Vi skriver för att uttrycka oss själva. Varför skriver elever? För dem känns det nog ofta som att de skriver för att träna på att skriva. Att de skriver för att läraren säger det. Att de skriver för att visa vad de kan så att de får bra betyg. Varför skriver dina elever?

Att lära sig skriva är viktigt. Elever behöver få skriva mycket i skolan, i olika ämnen och på olika sätt. En hel del av texterna elever får skriva under sin skoldag skrivs för skrivandets skull. De skriver för att träna på att skriva. Den som läser texten är läraren. Ibland lämnas texten tillbaka med kommentarer, ibland hamnar den på hög i en skrivbordslåda. Elever behöver få träna på skrivandets form. Men om för många av texterna skrivs utan ett syfte annat än att “träna skrivande” – vad gör det med skrivglädje och motivation? Vad tänker eleven när hen, för femtioelfte gången, skriver en text som enbart läraren ska läsa? Hur länge orkar de fortsätta med den enda motivationen att “de lär sig skriva bättre”? Att möta för mycket meningslöst skrivande kommer påverka både elevernas motivation och lärande. Kanske behöver vi fundera på frågan: Varför skriver eleverna? – och hitta ett bättre svar än för att träna skrivande.

Läs mer

Kurs i kooperativt lärande!

Publicerat den av Lämna en kommentar

Att gå kurs är ett fantasiskt sätt att utvecklas och växa som lärare. I vår har vi två kurstillfällen där deltagarna kommer att få möjlighet att lära sig mer om kooperativt lärande. Nya verktyg, spännande samtal, inspiration och många skratt utlovas! Det finns fortfarande platser kvar i både Stockholm och Göteborg. BOKA HÄR!

Grundkurs i kooperativt lärande

Stockholm 13-14 mars: Kom Hotell

Göteborg 18-19 april: Lilla Bommen konferens

Kooperativt lärande är en metodik och ett pedagogiskt förhållningssätt som utifrån forskning och beprövad erfarenhet leder till inkludering, elevaktivitet, engagemang, social utveckling och lärande. Genom att eleverna arbetar utifrån strukturerat samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar deras måluppfyllelsen och sociala sammanhållning. Arbetssättet utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som stärker läraren som ledare i klassrummet. I workshopen får du uppleva kooperativt lärande och får stöd att omvandla detta till din egen verksamhet. Du får konkreta övningar som är enkla att använda med elever samt kunskap kring var som krävs av dig som ledare för att utveckla elever över tid.

Genomförande: Tvådagarsworkshop, Dag 1: 09.30 – 17.00, Dag 2: 08.00 – 16.00 

Mål:

  • Kunskap om grunderna i kooperativt lärande
  • Kunskap om olika sätt att skapa effektiva samarbeten mellan elever
  • Kunskap för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning
  • Kunskap kring lärarens roll för att utveckla elevers samarbete över tid

Målgrupp: Alla lärare och pedagoger i grundskolan och gymnasiet.

Boken Kooperativt lärande i praktiken (2018) ingår i priset.

Pris: 4495 kr exkl moms

Hur får du en läsande klass?

Publicerat den av Lämna en kommentar

För fler år sedan bytte jag arbetsplats och började på en ny skola. När det sker ser man sådant som är bra i det nya och sådant man kanske aldrig såg som var bra med sin förra skola. I den här nya skolan märkte jag direkt att eleverna knappt kunde läsa. De var flera år efter mina tidigare elever på min förra skola. Inte nog med det. De hade inga bänkböcker de läste, ingen elev satt extra kvar och läste på fritids, inga elever pratade om böcker de gillade och i de olika klassrummen arbetade de främst med uppgifter och arbetsblad. Under mina fyra första veckor på skolan såg jag inte en enda elev läsa något annat än instruktioner på tavlan eller sporadiska faktatexter i NO. Inte konstigt att de var efter?! Jag lyfte denna fråga med kollegorna under ett krismöte om elevernas läsning och fick många anledningar till att det var så här. Eleverna gillar inte att läsa. De kan inte läsa. De har inga böcker hemma. Vi har inga böcker i skolan. Eleverna är från kulturer där böcker inte är viktiga. “Jaja… men vad kan vi göra åt detta då?” frågade jag. Det blev helt tyst i lärarrummet. Efter mötet pratade en lärare med mig. “Det är faktiskt aldrig någon som sagt så innan, ja alltså… vad kan vi göra? I alla fall inte på riktigt.” Jag frågade läraren om vi skulle samarbeta kring något. “Visst! Jag är på!”, svarade hon. Det blev startskottet kring ett läsprojekt som varade i flera år på skolan. För visst fanns det massor vi kunde göra. Vi lärare måste våga prova och försöka, i stället för att hamna i ursäkter och klagomål. Det krävs en kollektiv ansträngning för att förbättra något och det är inte lätt. Men vi måste försöka göra det bättre! Vem ska annars göra det?

Läs mer
« Äldre inlägg Senaste inläggen »