Sökresultat för: epa

Vad undrar jag?: Kooperativt arbete med gemensam bok

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Josefin Spira

I svenska och SVA arbetar vi i årskurs fem just nu med gemensam läsning av boken Den osynliga flickan av Deborah Ellis. Boken handlar om Parvana som är elva år och bor med sin familj i huvudstaden Kabul i Afghanistan. Under den hårda talibanregimen blir livet alltmer ohållbart för Parvana och hennes familj. När pappan blir fängslad beslutar sig Parvana för att göra det enda möjliga: att klä ut sig till pojke och ta arbete på marknaden. Detta är en bok som berör och det finns mycket att diskutera tillsammans med elever, vilket gör att den passar extra bra i ett kooperativt arbete. 

Läs mer

Samarbetsfärdigheter i praktiken

Publicerat den av Lämna en kommentar

“Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Läs mer

När elever förstår vinsten med samarbete

Publicerat den av Lämna en kommentar

Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.

Läs mer

Möjligheterna med EPA

Publicerat den av 4 kommentarer

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Repetition av vad vi lärt oss i religion

Publicerat den av Lämna en kommentar

Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.

Läs mer

EPA i lärpar: Fabler

Publicerat den av 2 kommentarer

I årskurs 2 arbetar vi med olika textgenrer och har nu nått fram till fabler. Vi har arbetat utifrån Cirkelmodellen för att bekanta oss med genren. Vi har gått igenom steg 1 – Bygga upp kunskap om ämnesområdet och är nu inne på steg 2 – Studera texter inom genren. Vi började med att repetera kort vad en fabel är, därefter fick eleverna sätta sig tillsammans med sina lär-kompisar och göra sig redo.  Läs mer

EPA: Vad lärde ni er igår?

Publicerat den av En kommentar

Det här året har jag SO i både min och Lisas klass, och hon har NO i båda klasserna. Dessa lektioner håller vi på tisdagar. På onsdagsmorgonen har därför eleverna ofta mycket det vill berätta om och jag är nyfiken på vad de gjort. Detta blir ett ypperligt tillfälle för strukturen EPA där eleverna får chans att repetera kunskaperna samtidigt som de får utlopp för sin berättarlust. Läs mer

Kooperativ kompetensutveckling för fritidspersonal

Publicerat den av Lämna en kommentar

Igår var det kompetensutvecklingsdag med fokus på digitalisering för personalen i kommunens fritidshem. Gruppen bestod av personal från fyra olika fritidshem där all personal var helt nya bekantskaper för mig. Som ansvarig för dagens innehåll och upplägg hade jag förberett en dag i kooperativ anda för att skapa delaktighet och engagemang i hela gruppen. Läs mer

Sommarläsning

Publicerat den av Lämna en kommentar

Ännu ett läsår går mot sitt slut och både lärare och elever runt om i landet går mot ett välförtjänt sommarlov. I detta inlägg vill vi tipsa om lite läsning för er som är nyfikna på kooperativt lärande, er som kommit igång och vill veta mer, och er som stöttar kollegor att komma igång.

Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara “avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner. HÄR kan du läsa om hur läraren kan stötta samtal mellan elever.

Läs mer

Fyra områden där samarbete stärker lärandet

Publicerat den av Lämna en kommentar

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag fyra områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa fyra  områden återkommer i flera lektioner oavsett innehåll och ämne. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet. När jag som lärare blir mer van vid att strukturera interaktioner mellan elever kan jag anpassa och hitta på egna sätt att skapa dessa möten när det stärker lärandet.

Fyra  områden som gynnas av att lära tillsammans är:

Läs mer

Roller och Karusellen: Valet

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
 Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.

Läs mer

Fråga, fråga, byt: Geometriska former på förskolan

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Monica som arbetar som förskollärare i Härnösand.

Jag jobbar i en barngrupp där barnen är mellan 4-6 år. Jag har provat att använda ett flertal strukturer och strategier inom kooperativt lärande. Barnen har fått träna på att vända sig knä mot knä när de pratar med varandra, de har arbetat i lär-par och de har fått prova EPA. Detta har varit väldigt givande och barnen utvecklas av och med varandra. Läs mer

De första stegen mot ett kooperativt klassrum

Publicerat den av Lämna en kommentar

När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver vi tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Samtalsmönster 2. Rutinsituationer 3. Strukturer

Läs mer

Förbereda, skriva och bearbeta sin text

Publicerat den av En kommentar

Nu är vi framme vid kapitel 4 i berättelsen “Den magiska dörren”. Det kapitlet ska handla om världen bakom den mystiska dörren. Inför skrivandet tränar vi på att beskriva en miljö på olika sätt. För att beskriva en miljö så har vi tränat på att använda våra sinnen i beskrivandet. Vi arbetar utifrån en kombination av APE och EPA alla-enskilt-par-alla  (AEPA).

Läs mer

Strategi: Vad vet du?

Publicerat den av Lämna en kommentar

Hur kan läraren på ett snabbt sätt få med elevernas förkunskaper kring ett tema eller område i undervisningen? Vid mina klassrumsbesök har detta framstått som ett svårt område. Att aktivera förförståelse är viktigt både för att läraren ska veta vad eleverna redan kan och för att eleverna ska kunna lotsas in i ämnet genom det de redan vet. Av det jag ser är det vanligtvis handuppräckning eller EPA som används för detta. Men det finns så många fler enkla sätt att göra det på som både synliggör förkunskaper för läraren och samtidigt sprider kunskaper mellan elever. En strategi jag ofta använder och rekommenderar kallar jag för “Vad vet du?”. Strategin är effektiv, enkel och kräver näst intill ingen planering för läraren.

  1. Eleverna får ett tema att fundera kring vad de kan och vet. Ofta skriver jag det i mitten på tavlan med frågan “Vad vet du?” ovanför.
  2. Eleverna får skriva allt de tänker på eller vet om temat på tid (1-5 min timer på projektor/smartboard).
  3. När tiden är slut använder jag en struktur för att dela kunskapen mellan eleverna i klassen. Ex Berätta mera, Speed-dating, Inre-yttre cirkel eller Rondellen i grupp. Variera gärna!

Strategin är oerhört bra för att aktivera förförståelse och dela erfarenheter mellan eleverna. Du kan samla in det de skrivit och därefter använda ord eller begrepp de själva kan för att koppla elevernas vardagsspråk till skolspråket.

Strukturer och strategier – vad är det?

Publicerat den av Lämna en kommentar

Inom kooperativt lärande används begreppen struktur och strategi flitigt. Men vad är en struktur egentligen? Och vad skiljer en struktur från en strategi? Det ska vi försöka reda ut i detta inlägg.

Struktur

En struktur kan liknas med ett recept i en kokbok, men utan ingredienser (innehåll). En struktur kan till exempel berätta hur något ska genomföras, hur länge det ska pågå, i vilken ordning uppgifter ska göras och vad som förväntas av eleverna.

Läs mer

Skolutveckling: Fråga/svar-situationen

Publicerat den av 3 kommentarer

I år är jag (Jennie) förstelärare i kooperativt lärande. Målet är att implementera kooperativt lärande på lågstadiet fullt ut för nya såväl som erfarna lärare. Jag tänker under året delge en del av de saker vi gör. Mycket kommer att passa bra att använda i arbetslag och utvecklingsgrupper på er skola om ni är intresserade. På vår skola har vi en utvecklingsgrupp (kallad KL-grupp) bestående av mig och minst en från varje årsarbetslag. Vi träffas en gång ca varannan vecka i 1.5h. Mellan de träffarna har arbetslagen diskussioner och möten för sig utan mig och testar strukturer och strategier i sina klasser. Vi har även gemensamma workshops och observationer i mitt klassrum där alla lärarna ställer sig längs väggarna för att se olika exempel tillsammans. Jag kommer även att gå runt och observera lektioner hos andra lärare.

Under den första delen av höstterminen kommer vi att fokusera på fråga/svar-situationen i klassrummet. Hur ser den ut? Vad har vi för alternativ till vanlig handuppräckning? Hur kan vi förändra för att skapa större elevaktivitet och delaktighet? Hur kan vi göra för att skapa ett demokratiskt klassrum där alla röster blir hörda?

Läs mer

Våga börja!

Publicerat den av 2 kommentarer

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

« Äldre inlägg Senaste inläggen »