Sökresultat för: mötas på mitten

Berättande text

Publicerat den av 3 kommentarer

Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande. Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever.
Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp.
Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet. Dvs att vår pedagogiska grundplaneringen alltid bygger på det kooperativa tänket.
Möbleringen i klassrummet utgår även den ifrån det kooperativa lärandet där eleverna sitter i grupper om 4-5 st, som vi kallar team. I dessa team sitter eleverna under den period ett tema varar. Tillsammans bildar axelkompisarna ett lärpar. Vid varje nytt tema och när nya team bildas, lägger vi alltid första veckan på teambuilding. Dvs att eleverna lär känna sina nya teamkamrater med syftet att skapa trygghet och en vi-känsla. Läs mer

Fyra områden där samarbete stärker lärandet

Publicerat den av Lämna en kommentar

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag fyra områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa fyra  områden återkommer i flera lektioner oavsett innehåll och ämne. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet. När jag som lärare blir mer van vid att strukturera interaktioner mellan elever kan jag anpassa och hitta på egna sätt att skapa dessa möten när det stärker lärandet.

Fyra  områden som gynnas av att lära tillsammans är:

Läs mer

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Publicerat den av 5 kommentarer

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Kooperativt föräldramöte

Publicerat den av 6 kommentarer

Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.

Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer

De första stegen mot ett kooperativt klassrum

Publicerat den av Lämna en kommentar

När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver vi tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Samtalsmönster 2. Rutinsituationer 3. Strukturer

Läs mer

Struktur: Skicka ett problem

Publicerat den av 2 kommentarer

Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer. Den fungerar lika bra på lågstadiet som på gymnasiet och på arbetslagsmötet. Det är ett fantastiskt sätt att skapa elevaktivitet och sätter elevernas egna lösningar i centrum hela vägen samt synliggör det sociokulturella lärandet där eleverna utvecklas av varandras tankar.

Steg 1:

  • Dela in eleverna i grupper om 4.
  • Berätta temat för uppgiften (ett tema eleverna har arbetat med).
  • Eleverna skriver ner en fråga kring temat på ett kort.
  • Eleverna går varvet runt och läser sin fråga. Gruppen diskuterar fram ett svar på frågan. Om de är överens skriver de ner svaret på baksidan. Om de inte kan komma fram till ett svar formulerar de om frågan tills de kan svara på den.
  • Gruppen skriver ett F på den sidan av korten frågan står på och ett S på den sidan svaret står på.

Läs mer

Lika delaktighet och stödjande interaktion

Publicerat den av Lämna en kommentar

I detta inlägg ges tips kring grundprincipen lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion. På engelska kallas denna promotive face-to-face interaction. Denna grundprincip handlar om att möjliggöra för eleverna att delta i samarbeten där de får mötas ansikte mot ansikte och stötta varandra. Det handlar om att göra lärandet tillgänligt genom att aktivera eleverna kring innehållet och se till att de får stöd av varandra. Lärandet sker i små sammanhang hela tiden utan att eleverna behöver spendera mycket tid med att vänta. I grunden handlar det om att få elever att förstå att de är på en gemensam resa tillsammans där de ska stödja och möjliggöra för varandras lärande. Om jag hjälper dig hjälper jag även mig själv!

Läs mer

Positivt ömesidigt beroende

Publicerat den av Lämna en kommentar

I tidigare inlägg om kooperativa grundprinciper och om olika sätt att uppnå positivt ömsesidigt beroende har vi beskrivit hur man kan sammanlänka elever med varandra – dvs göra dem beroende av varandras bidrag för att lyckas. I detta inlägg går vi djupare in på denna viktiga grundprincip – som är en pusselbit för att få samarbete i en situation att lyckas. Grunden är att föra samman elever och ”klistra” ihop dem i en situation med ett ämnesinnehåll så de blir beroende av varandra. De ska få upplevelsen att de står och faller med varandra. Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

Publicerat den av En kommentar

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Högläsning med kooperativa inslag

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks ”Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Publicerat den av En kommentar

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer

Hur börjar jag med Kooperativt lärande?

Publicerat den av En kommentar

Här på bloggen finns en hel del inlägg om olika klassexempel, länkar till forskning och olika strategier och strukturer. I vår facebook-grupp finns också massa tips från andra lärare och hur de arbetar. Om du är sugen på att börja med kooperativt lärande men inte vet riktigt var du ska börja är detta inlägg för dig! Här kommer tips på hur du kan göra för att introducera kooperativt lärande i din grupp.

Läs mer

Struktur: Mötas på mitten

Publicerat den av 29 kommentarer

Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Den är enkel att modifierat för att anpassa den till just din klass och innehållet ni arbetar med, vilket är ett bra knep att lära sig när man arbetar med kooperativt lärande. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält för att sedan föra ihop sina enskilda tankar till en gemensam lösning i mitten. Eleverna får chans att bearbeta innehållet genom att lyssna på varandras tankar och hitta gemensamma punkter. Med Mötas på mitten kan eleverna tillsammans komma fram till ett bättre svar och en mer utvecklad förklaring genom att slå ihop sina enskilda svar. Strukturen kan också användas för att skapa en syntes kring någonting.

Läs mer

Kooperativt lärande i företag

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande är ett sätt att organisera grupper att samarbeta. Denna blogg har varit väldigt inriktad på skola, detta eftersom vi själva är verksamma inom skolan. Men förhållningssättet vi använder oss av går att anpassa till mängder av situationer. Detta innebär att man kan använda KL även utanför skolans värld och på alla platser människor ska samverka, diskutera och lära sig. Kanske brukar du vara den som oftast leder möten på ditt företag och känner att du vill få ut mer av dessa? Använd då samarbetets kraft för att skapa mer aktiva mötesformer som dina medarbetare får ut mer av. Här nedan presenterar vi några övningar som du kan använda med vuxna som vi själva provat. Men det finns, precis som inom KL, oändligt många fler sätt att arbeta processinriktat genom samarbete mellan människor. Läs mer

Möjligheterna med EPA

Publicerat den av 4 kommentarer

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Att kombinera strukturer: Klassexempel

Publicerat den av En kommentar

Mitt bästa recept för en lyckad lektion? Höga förväntningar, effektiv stöttning och elever som hjälper varandra i positivt ömsesidigt beroende. Den här veckan satte jag detta på prov. Den planerade lektionen kan tyckas svår för en åk 1 i oktober, men då min grupp är så pass välfungerande ville jag pusha dem och se hur det gick.  Läs mer

Basgrupper i åk 2: Uppstart

Publicerat den av En kommentar

Nu har vi startat upp arbetet med basgrupper i min åk 2. Basgrupper är långvariga grupper som håller ihop i ett år eller mer, där fokus ligger på att ge emotionellt och kunskapsmässigt stöd över tid. Syftet ligger alltså över specifika kunskapsmål och handlar om att bygga starka relationer där eleverna stöttar och hjälper varandra samt om att skapa en positiv anknytning till skolan. Läs mer

« Äldre inlägg Senaste inläggen »