Sökresultat för: mötas på mitten

Högläsning med kooperativa inslag

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks ”Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Möjligheterna med EPA

EPA är nog den kooperativa struktur som spridit sig längst och som väldigt många lärare nu testat i sina klassrum. Ibland kan det fungera bra, ibland är det svårt att få eleverna att prata, ibland blir det rörigt. I detta inlägg finns dels tips på hur du kan få EPA att fungera, dels en hel massa olika varianter av EPA. Möjligheterna med EPA är nämligen större än bara tänk själv, prata med en kompis och dela med alla.

Läs mer

Kooperativt föräldramöte

Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.

Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer

Basgrupper i åk 2: Uppstart

Nu har vi startat upp arbetet med basgrupper i min åk 2. Basgrupper är långvariga grupper som håller ihop i ett år eller mer, där fokus ligger på att ge emotionellt och kunskapsmässigt stöd över tid. Syftet ligger alltså över specifika kunskapsmål och handlar om att bygga starka relationer där eleverna stöttar och hjälper varandra samt om att skapa en positiv anknytning till skolan. Läs mer

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer

Kooperativt lärande i företag

Kooperativt lärande är ett sätt att organisera grupper att samarbeta. Denna blogg har varit väldigt inriktad på skola, detta eftersom vi själva är verksamma inom skolan. Men förhållningssättet vi använder oss av går att anpassa till mängder av situationer. Detta innebär att man kan använda KL även utanför skolans värld och på alla platser människor ska samverka, diskutera och lära sig. Kanske brukar du vara den som oftast leder möten på ditt företag och känner att du vill få ut mer av dessa? Använd då samarbetets kraft för att skapa mer aktiva mötesformer som dina medarbetare får ut mer av. Här nedan presenterar vi några övningar som du kan använda med vuxna som vi själva provat. Men det finns, precis som inom KL, oändligt många fler sätt att arbeta processinriktat genom samarbete mellan människor. Läs mer

Kooperativa lekar och aktiviteter

När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland!

Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna.

Läs mer

Basgrupper i åk 1: Gruppidentitet

Ett sätt att skapa ett positivt ömsesidigt beroende är att skapa en gemensam gruppidentitet. Denna gemensamma identitet ger gruppen en känsla av autonomi och engagemang, då det är deras. Det kan göras praktiskt genom ett gruppnamn, en logotyp, en ramsa eller liknande. För att hjälpa mina elever skapa en gruppidentitet i sina nya basgrupper fick de i uppdrag att hitta på ett lagnamn. De skulle ta hjälp av strukturen Mötas på mitten. Läs mer

Att kombinera strukturer: Klassexempel

Mitt bästa recept för en lyckad lektion? Höga förväntningar, effektiv stöttning och elever som hjälper varandra i positivt ömsesidigt beroende. Den här veckan satte jag detta på prov. Den planerade lektionen kan tyckas svår för en åk 1 i oktober, men då min grupp är så pass välfungerande ville jag pusha dem och se hur det gick.  Läs mer

Struktur: Par-pussel

Denna struktur liknar strukturen Pussel men utförs i par där de istället för att bygga upp en helhet jämför hur de löst en uppgift. Den tränar problemlösning, samarbete samt att förklara för andra hur man tänkt. Par-pussel går att använda för olika innehåll och kan anpassas till olika åldrar. Vid situationer där det är bättre för eleverna att vara i par och du vill begränsa hur du delar upp en uppgift fungerar denna struktur utmärkt! I par kan eleverna stötta varandra mer och vid situationer där gruppen är mycket heterogen i språklig förmåga eller kunskaper fungerar par-strukturer bättre! Läs mer

Skolstart och Kooperativt lärande

Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. De lär då känna varandra, tränar på samarbetsfärdigheter och ni lägger grunden för att kunna arbeta med kooperativa strukturer på ett effektivt sätt. Läs mer

Struktur: Rondellen

I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna. Strukturen bibehåller ett positivt ömsesidigt beroende inom gruppen och allas tankar är lika viktiga. Läs mer

Kooperativt Lärande i cirkelmodellen

Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Läs mer

Struktur: Switcheroo!

Strukturen Switcheroo! gör det enkelt för eleverna att dela med sig av sina gruppdiskussioner till andra grupper. Den kan användas efter en annan struktur för att dela med sig av kunskaperna och tankarna mellan de olika grupperna utan att lyfta allting i helklass eller mitt under en övning för att få inspiration. Eleverna får först arbeta tillsammans för att komma fram till något gemensamt svar. Varje enskild elev har ett ansvar att se till att en själv förstår, men även ett ansvar för att de andra i gruppen förstår, då de sedan ska få förklara för andra grupper. Ett individuellt och personligt ansvar är en av förutsättningarna för KL. Läs mer

Struktur: Kooperativ fyrfältare

I vår undervisning ställs vi ständigt inför utmaningen att lära ut nya ord på ett effektivt och engagerande sätt. Att introducera ord genom att läsa upp ordet, skriva upp ordet och försöka att förklara på bästa sätt vad ordet betyder, blir lätt tjatigt när det är många ord att ta sig igenom. Att visa bilder till underlättar, men finns det inget bättre sätt som gör eleverna mer delaktiga? Jo, med hjälp av en kooperativ fyrfältare! Med en kooperativ fyrfältare får eleverna själva en chans att utveckla språket och sitt ordförråd, i samverkan med sina klasskompisar. Vi har provat denna övning i årskurs 3 med andraspråkselever med utmärkt resultat. Läs mer

Roller: Läsförståelse

Jag  använder ofta de läsförståelsestrategier som finns på enläsandeklass blogg. Dessa är Spågumman, Reportern, Detektiven, Konstnären och Cowboyen. Jag delar ut dessa ”karaktärer” till var sin elev så får eleverna fokusera på en del för att sedan ge en helhet till en saga via en kombination av strukturen Pussel (eng: jigsaw) samt Mötas på mitten (eng: placemat concensus) i KL. Läs mer

Perspektiv på lärande

Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. En stor del av kooperativt lärande är att utmana denna form av undervisning och erbjuda flera andra sätt att strukturera interaktioner i klassrummet. Läs mer

Lär-par: i Förskolan

Fsk-Lisa berättar om hur hon jobbat med Kooperativt Lärande i förskolan!

På min avdelning med barn 3-5 år har vi nu i 8 veckor haft ”veckokompisar” (motsvarande lärpar). Veckokompisar håller ihop en vecka och sedan byts de ut till nya (i vår tänker jag byta till ”superkompisar” som håller i två veckor!). Dessa veckokompisar har suttit bredvid varandra på samlingen, samtalat kring teman, gått med varandra på utflykter, genomfört korta uppgifter tillsammans samt haft en förmiddag per vecka med gemensam fri lek. Lär-par i förskola är ett fantastiskt verktyg för att stärka relationer i gruppen, utveckla språk och kommunikativa förmågor samt träna på samarbetsfärdigheter.

Läs mer

« Äldre inlägg Senaste inläggen »