Search Results for: mötas på mitten

Kooperativt föräldramöte

Vi har nog alla hållit i de där föräldramötena med oändligt mycket information som ska förmedlas till en passiv föräldragrupp som förväntas ta emot det som sägs. Ikväll var det dags att genomföra ett annorlunda föräldramöte på högstadiet.

Inbjudan till föräldramötet lät såhär: Vårt föräldramöte kommer att fyllas av samtal på samma sätt som jag fyller lektionerna med samtal mellan eleverna. Tänk er att formen kommer att vara som att ha lektion i 8A men med ett innehåll som berör er vuxna. Jag hoppas på många givande samtal under kvällen. Välkomna! Läs mer

Basgrupper i åk 2: Uppstart

Nu har vi startat upp arbetet med basgrupper i min åk 2. Basgrupper är långvariga grupper som håller ihop i ett år eller mer, där fokus ligger på att ge emotionellt och kunskapsmässigt stöd över tid. Syftet ligger alltså över specifika kunskapsmål och handlar om att bygga starka relationer där eleverna stöttar och hjälper varandra samt om att skapa en positiv anknytning till skolan. Läs mer

Kooperativt lärande ger mervärde på högstadiet

Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.

Karusellen – ett sätt att få överblick

Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer

Kooperativt lärande i företag

Kooperativt lärande är ett sätt att organisera grupper att samarbeta. Denna blogg har varit väldigt inriktad på skola, detta eftersom vi själva är verksamma inom skolan. Men förhållningssättet vi använder oss av går att anpassa till mängder av situationer. Detta innebär att man kan använda KL även utanför skolans värld och på alla platser människor ska samverka, diskutera och lära sig. Kanske brukar du vara den som oftast leder möten på ditt företag och känner att du vill få ut mer av dessa? Använd då samarbetets kraft för att skapa mer aktiva mötesformer som dina medarbetare får ut mer av. Här nedan presenterar vi några övningar som du kan använda med vuxna som vi själva provat. Men det finns, precis som inom KL, oändligt många fler sätt att arbeta processinriktat genom samarbete mellan människor. Läs mer

Kooperativa lekar och aktiviteter

När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland!

Kom ihåg att alltid ge ett gemensamt mål för grupperna även i dessa övningar som ”Ni är klara när alla kan…” eller ”Ni är klara då alla kan förklara…” så att målet ger ett positivt ömsesidigt beroende i grupperna.

Läs mer

Basgrupper i åk 1: Gruppidentitet

Ett sätt att skapa ett positivt ömsesidigt beroende är att skapa en gemensam gruppidentitet. Denna gemensamma identitet ger gruppen en känsla av autonomi och engagemang, då det är deras. Det kan göras praktiskt genom ett gruppnamn, en logotyp, en ramsa eller liknande. För att hjälpa mina elever skapa en gruppidentitet i sina nya basgrupper fick de i uppdrag att hitta på ett lagnamn. De skulle ta hjälp av strukturen Mötas på mitten. Läs mer

Struktur: Par-pussel

Denna struktur liknar strukturen Pussel men utförs i par där de istället för att bygga upp en helhet jämför hur de löst en uppgift. Den tränar problemlösning, samarbete samt att förklara för andra hur man tänkt. Par-pussel går att använda för olika innehåll och kan anpassas till olika åldrar. Vid situationer där det är bättre för eleverna att vara i par och du vill begränsa hur du delar upp en uppgift fungerar denna struktur utmärkt! I par kan eleverna stötta varandra mer och vid situationer där gruppen är mycket heterogen i språklig förmåga eller kunskaper fungerar par-strukturer bättre! Läs mer

Skolstart och Kooperativt lärande

Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. De lär då känna varandra, tränar på samarbetsfärdigheter och ni lägger grunden för att kunna arbeta med kooperativa strukturer på ett effektivt sätt. Läs mer

Struktur: Rondellen

I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna. Strukturen bibehåller ett positivt ömsesidigt beroende inom gruppen och allas tankar är lika viktiga. Läs mer

Kooperativt Lärande i cirkelmodellen

Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Läs mer

Struktur: Switcheroo!

Strukturen Switcheroo! gör det enkelt för eleverna att dela med sig av sina gruppdiskussioner till andra grupper. Den kan användas efter en annan struktur för att dela med sig av kunskaperna och tankarna mellan de olika grupperna utan att lyfta allting i helklass eller mitt under en övning för att få inspiration. Eleverna får först arbeta tillsammans för att komma fram till något gemensamt svar. Varje enskild elev har ett ansvar att se till att en själv förstår, men även ett ansvar för att de andra i gruppen förstår, då de sedan ska få förklara för andra grupper. Ett individuellt och personligt ansvar är en av förutsättningarna för KL. Läs mer

Struktur: Kooperativ fyrfältare

I vår undervisning ställs vi ständigt inför utmaningen att lära ut nya ord på ett effektivt och engagerande sätt. Att introducera ord genom att läsa upp ordet, skriva upp ordet och försöka att förklara på bästa sätt vad ordet betyder, blir lätt tjatigt när det är många ord att ta sig igenom. Att visa bilder till underlättar, men finns det inget bättre sätt som gör eleverna mer delaktiga? Jo, med hjälp av en kooperativ fyrfältare! Med en kooperativ fyrfältare får eleverna själva en chans att utveckla språket och sitt ordförråd, i samverkan med sina klasskompisar. Vi har provat denna övning i årskurs 3 med andraspråkselever med utmärkt resultat. Läs mer

Roller: Läsförståelse

Jag  använder ofta de läsförståelsestrategier som finns på enläsandeklass blogg. Dessa är Spågumman, Reportern, Detektiven, Konstnären och Cowboyen. Jag delar ut dessa ”karaktärer” till var sin elev så får eleverna fokusera på en del för att sedan ge en helhet till en saga via en kombination av strukturen Pussel (eng: jigsaw) samt Mötas på mitten (eng: placemat concensus) i KL. Läs mer

Perspektiv på lärande

Efter att ha arbetat som specialpedagog och handledare med flera hundra lektionsobservationer kan jag konstatera att sk. IRE-undervisning fortfarande är den form av undervisning som är vanligast i svenska klassrum. Med detta menas att undervisningen drivs av att läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen och ger sitt svar och att läraren sedan bedömer svaret (Initiering, Respons, Evaluering = IRE). Vi har i flera inlägg på denna blogg beskrivit varför denna form av undervisning omöjliggör en dialogisk undervisning där språk och kunskapsutveckling står i centrum. Se exempelvis här, här och här. Både läraren och eleverna vänjer sig snabbt hur IRE-undervisningen ser ut och förväntningarna blir därmed att alla lektioner ska vara uppbyggda så, både hos läraren och eleverna. En stor del av kooperativt lärande är att utmana denna form av undervisning och erbjuda flera andra sätt att strukturera interaktioner i klassrummet. Läs mer

Lär-par: i Förskolan

Fsk-Lisa berättar om hur hon jobbat med Kooperativt Lärande i förskolan!

På min avdelning med barn 3-5 år har vi nu i 8 veckor haft ”veckokompisar” (motsvarande lärpar). Veckokompisar håller ihop en vecka och sedan byts de ut till nya (i vår tänker jag byta till ”superkompisar” som håller i två veckor!). Dessa veckokompisar har suttit bredvid varandra på samlingen, samtalat kring teman, gått med varandra på utflykter, genomfört korta uppgifter tillsammans samt haft en förmiddag per vecka med gemensam fri lek. Lär-par i förskola är ett fantastiskt verktyg för att stärka relationer i gruppen, utveckla språk och kommunikativa förmågor samt träna på samarbetsfärdigheter.

Läs mer

Gruppstärkande övningar

Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Nedan följer exempel på hur du kan använda vissa strukturer för att stärka gruppkänslan, hjälpa eleverna att lära känna varandra och skapa ett tryggt och tillåtande klimat i klassen, för att sedan därifrån kunna arbeta med kooperativt lärande i lärande grupper så effektiv som möjligt. För mer exempel på gruppstärkande och kooperativa aktiviteter se detta inläggLäs mer

Kooperativt lärande och läsförståelsestrategier

På vår skola har vi de senaste åren satsat extra mycket på läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi har bland annat använt oss av Läsfixarna från En läsande klass för att dyka in i texter från olika vinklar. Dessa 5 figurer är väldigt tacksamma att använda sig av, de är enkla för små barn att förstå och läraren kan använda praktiskt material för att förstärka figurerna. Ju äldre barnen blir desto mindre visuellt stöd behövs och vi kan koppla loss strategin förutspå från figuren Spågumman. Hela tiden är det strategierna som är i fokus. Kooperativa strukturer fungerar väldigt bra att använda i arbetet med läsförståelse. Här nedan finns tips på några strukturer som kan användas.

Läs mer

Struktur: Trestegsintervju

I strukturen: Trestegsintervju deltar elever i varje grupp i tre separata diskussioner eller intervjuer. Eleverna tränar på sin kommunikativa förmåga och lär sig intervjuknep för att få mer utförliga svar på sina frågor. Eleverna är engagerade och intresserade av vad deras klasskamrater vet eller kan kring ett ämne. Strukturen lär eleverna att samverka för att få fram en lösning på ett problem via samtal. De måste även sedan analysera svaren och tillsammans välja ut de mest relevanta svaren. En självklar struktur för de som gillar ”The big five!”. Läs mer

Recent Entries »