Sökresultat för: y kort

Det viktiga tacket

Små saker kan göra stor skillnad. En sådan sak är ordet tack. På alla våra workshops och kurser ber vi deltagarna tacka varandra ofta. Efter varje samtal, varje interaktion, uppmanar vi dem att säga tack. Tack för samtalet. Tack för att du delade med dig av dina tankar. Tack för att du lyssnade på mig. Jag gör likadant med elever – ber dem ofta säga tack till varandra. Det kan vara efter en kort interkation, efter att de suttit bredvid varandra under en lektion eller vid slutat av veckan. När jag ber människor tacka varandra efter en interaktion skickar jag ut signaler som säger att det de gör för varandra är viktigt. Redan när jag säger något till personen bredvid spelar det roll. Det jag tycker, tänker, kan och funderar över kan ha ett värde för personen bredvid, inte bara när läraren hör och bekräftar. Vi tränar eleverna i att visa uppskattning för varandra.

Läs mer

Material för det kooperativa klassrummet

Vill du arbeta mer med kooperativt lärande och funderar på om det är något särskilt material du behöver? I de kurser vi bedriver säger vi ofta att det främst är kunskap om hur man strukturerar samarbete som gör att man lyckas med KL. Det stämmer! Om du vill arbeta konsekvent med kooperativt lärande finns det dock material som kan göra det lättare att lyckas skapa ett aktivt och lärande klassrum. Här finns några förslag.

Läs mer

Uppdrag 2: Samarbetsfärdigheter

Detta är uppdrag 2 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. Uppdrag 1, Uppdrag 3.

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda enkla trix eller strukturer såsom EPA i undervisningen. Det räcker inte för att skapa ett effektivt lärande. Du behöver skapa en samarbetande kultur där eleverna är en resurs för varandra. För att kunna maximera lärandet behöver eleverna utveckla en social kompetens när de lär sig kunskaper och färdigheter. En grundprincip för kooperativt lärande är därför att arbeta med samarbetsfärdigheter integrerat i undervisningen. Det innebär att läraren tar ett ansvar att utveckla elevernas sociala kompetens, stödja elevernas att föra lärande samtal och ge feedback till eleverna så att de utvecklas. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor och prata om vad din grupp behöver utveckla för samarbetsfärdigheter. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).

Läs mer

Samarbetsfärdigheter i praktiken

“Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”

Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.

Läs mer

Strategi: T-kort & Y-kort

När du arbetar med samarbete mellan eleverna är det viktigt att du som lärare lär eleverna hur man samarbetar så att lärandet stärks. Det räcker inte med att du säger “varsågod nu ska ni samarbeta” och tro att det löser sig av sig självt. Samarbete kan tränas genom att synliggöra de samarbetsfärdigheter som behövs. Du behöver definiera färdigheten, du och eleverna behöver diskutera färdigheten, eleverna behöver därefter träna och utvärdera färdigheten för att slutligen befästa den. Läs här om hur du går tillväga i dessa steg. I detta inlägg visar vi vad ett T-kort och ett Y-kort är och hur de används i arbetet för att träna samarbetsfärdigheter.

Läs mer

SFI: Andraspråksinlärning i basgrupper

Jag har under senaste tiden provat på att arbeta med mer långvariga grupper av elever under mina SFI-lektioner. Jag kallar dem basgrupper där samma elever håller ihop kursen ut för att skapa trygghet och tillit till varandra. Mål och syfte med basgrupperna är att det skapas gemenskap och samarbete mellan eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas tillsammans inom ett visst område. Det som var viktigt för mig när jag började jobba med basgrupper i min undervisning var att konstellation av basgrupper passar till alla typer av uppgifter, det vill säga att eleverna får en vanlig introduktion av ämnet och sedan gör sina övningar i basgrupperna.

Läs mer

Att arbeta i par

När vi börjar arbeta med samarbete börjar vi ofta i paret. I ett par är det bara en person att förhålla sig till och tal- och handlingsutrymmet blir stort för båda. I paret är det därför sällan någon som blir utanför utan båda behövs och eleverna kan fokusera på att stötta och hjälpa varandra. Syftet är att båda ska lära sig så mycket som möjligt kring innehållet och komma ut som en vinnare ur samarbetet. I detta inlägg beskriver vi några enkla sätt att komma igång med paruppgifter där elever ska stötta varandra, diskutera frågor eller lösa uppgifter tillsammans. Paren kan användas tillfälligt där de arbetar under en lektion eller mer långvarigt som lär-par eller axelkompis (se lär-par).

I korthet behöver läraren:

  • Utgå från innehållet som ska behandlas och lärandet som är i fokus
  • Fundera på när kring detta innehåll samarbete skulle kunna stärka lärandet (för tankar kring detta läs HÄR).
  • Fundera på hur eleverna ska stötta varandra, exempelvis:
  • tänka tillsammans
  • berätta
  • redovisa
  • sammanfatta
  • jämföra
  • intervjua varandra
  • diskutera
  • samla idéer
  • ställa frågor
  • sortera
  • lösa ett problem
  • förklara
  • uppmuntra

Viktigt att tänka på:

  • Skapa par som du tror på
  • Börja med korta, spännande uppgifter där eleverna får en positiv upplevelse av varandra
  • Modellera tydligt hur du vill att samarbetet ska gå till
  • Ge gärna gemensamma mål att uppnå i paret
  • Lyft fram det positiva du ser att de gör mot varandra
Läs mer

Tärningsspel: Omkrets, area och geometriska former

I denna veckan testade vi i klassen en ny struktur. Vi hade sedan tidigare genomfört ett förtest av arbetsområdet geometri i matematiken, och då sett vad vi behövde lägga vårt fokus på. Vi började med en genomgång av omkrets och area på tavlan för att få igång vår tankeverksamhet inom dessa områden. Som stöd under själva KL-arbetet lät vi grundprinciperna för hur man ska tänka vid användning av omkrets och area stå kvar på tavlan under aktiviteten. Eleverna har vid flera utvärderingar uttryckt att de känner en styrka och trygghet i att samarbete i grupper vid nya arbetsområden. Därför bestämde jag att vi skulle hitta en struktur som gjorde det möjligt för eleverna att träna och stötta varandra, så att de sedan klarar att lösa liknade uppgifter på egen hand.  Läs mer

Skolutveckling: Samarbetsfärdigheter

Nu har vi haft vår andra träff i vår utvecklingsgrupp i kooperativt lärande på skolan. Sist fokuserade vi på fråga/svar-situationen i undervisningen. Sen dess har arbetslagen träffats och tagit fram några frågor som alla klasserna skulle testa med hjälp av EPA och Multisvar. De har börjat testa dessa i klassrummen och kommer att fortsätta med det framöver för en utvärdering kring hur det gått inför nästa träff i KL-gruppen. Läs mer

Våga börja!

Är du nyfiken på att börja med kooperativt lärande, men osäker på hur? Det här inlägget är till dig! Vi är så glada att vi har börjat och vill gärna dela med oss av hur roligt vi och eleverna tycker kooperativt lärande är.

Vi är två lärare som varit nyfikna på kooperativt lärande ett tag, men inte riktigt kommit igång. Vi tyckte nog att vi inte kunde tillräckligt mycket om kooperativt lärande för att våga. Vi hade provat på några strukturer och det funkade bra, men kände att vi inte visste hur vi skulle starta på riktigt. Vi jobbar i en underbar förstaklass där olikheter är vår styrka, och struktur och organisation är viktigt för att alla ska må bra, och för att dagen ska bli bra för alla.

Läs mer

Lärarens roll i kooperativt lärande

Som lärare finns det mycket att tänka på i en undervisningssituation. Ibland kan det vara så att du som lärare inte alltid funderar kring de val du gör och hur det påverkar lärandet. Många val görs per automatik. I detta inlägg samlar vi tips och tankar kring hur din roll som lärare kan se ut när du jobbar med kooperativt lärande; hur du ska observera, stötta och modellera beteenden som stödjer samarbete i gruppen. I grunden handlar det om att gå från en roll att peka och bestämma till att utveckla och handleda eleverna.

Läs mer

Basgrupper i åk 1: Samarbetsfärdigheter

De senaste två veckorna har vi tränat på samarbetsfärdigheten “att hålla sig till gruppen”. Här kan du läsa mer om hur man kan träna på samarbetsfärdigheter genom att definiera, diskutera, träna och utvärdera. Vid ett tidigare tillfälle, när ett par elever inte gick med varandra när de skulle samarbeta utan gick ensamma, diskuterade vi hur det blev då och varför det är viktigt att hålla sig till sin grupp. Nu påminde vi varandra om detta. Vi definierade samarbetsfärdigheten och beskrev vad den innebär. Läs mer

Positivt ömesidigt beroende

I tidigare inlägg om kooperativa grundprinciper och om olika sätt att uppnå positivt ömsesidigt beroende har vi beskrivit hur man kan sammanlänka elever med varandra – dvs göra dem beroende av varandras bidrag för att lyckas. I detta inlägg går vi djupare in på denna viktiga grundprincip – som är en pusselbit för att få samarbete i en situation att lyckas. Grunden är att föra samman elever och “klistra” ihop dem i en situation med ett ämnesinnehåll så de blir beroende av varandra. De ska få upplevelsen att de står och faller med varandra. Läs mer

Hur samarbetsfärdigheter tränas

En av grundprinciperna inom kooperativt lärande är Samarbetsfärdigheter. För att kunna lösa uppgifter tillsammans krävs att eleverna kan samarbeta med varandra. Att kunna samarbeta är inte något vi föds med, utan det är något som vi måste få möjlighet att träna på i livet. I undervisningssituationer behöver man därför synliggöra samarbetsfärdigheterna för eleverna på ett konkret sätt. Det räcker inte att bara berätta för eleverna vad vi vill att de ska göra – vi behöver skapa tydliga modeller som vi kan visa och vi behöver även få prova dessa och förstå hur vi kan lyckas tillsammans. Vi vill här beskriva hur man kan lära ut sociala mål i undervisningen. Läs mer

Röstläge och ljudnivå

När man sätter ihop elever i samarbeten där de ska samtala, stötta och hjälpa varandra kommer ljudnivån att bli högre än när de jobbar enskilt. Att ljudnivån blir högre går inte att komma ifrån, men som lärare kan vi göra flera olika saker för att stötta eleverna i att ha ett lagom röstläge så att ljudnivån ändå blir behaglig och det går att fokusera. Vi lärare behöver ibland också vänja oss vid att det är ett surr i klassrummet, något vi kanske tidigare sett som störande. Ta ett djupt andetag och fråga dig själv: Är de fokuserade och kan arbeta? Då är kanske ljudnivån okej. I annat fall, fundera på om du kan göra något av förslagen nedan. Läs mer