Etikettarkiv: NO

NO på högstadiet

Här kommer ett gästinlägg från Rebecca Bergelin på Sjöfruskolan i Umeå. Hon beskriver hur hon använde strukturerna kooperativ fyrfältare och hör vi ihop i NO på högstadiet för att stötta förståelse och befästa kunskaper. Läs och inspireras!

***

Vi håller på att arbeta med att lära oss om vad som är skillnaden mellan en atom och en jon av ett visst grundämne samt hur olika joner förenas i jonföreningar.

FYRFÄLTARE
Elevgrupper med tre eller fyra elever i varje grupp får ett papper per grupp med ett grundämne som tema (ord i mitten av pappret, t ex “Natrium”). Första fältet: “Rita atomen”. Andra fältet: “Hur många elektroner finns i atomens yttersta skal?”. Tredje fältet: “Rita jonen”. Fjärde fältet: “Vilken laddning har jonen?”.
Gruppen jobbar gemensamt med uppgifterna i de fyra fälten. De har periodiska systemet till hjälp.

Läs mer

Sant eller falskt: Vatten

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.

Läs mer

Mina ord, dina ord: Kroppen

Under denna termin kommer vi att arbeta med kropp och hälsa under våra NO-lektioner. För att starta upp temat använde vi oss av strukturen Mina ord, dina ord. Denna grupp har inte tidigare provat strukturen, så jag förklarade inte hela strukturen på en gång utan jag började enbart med instruktionen att skriva namnet på några yttre kroppsdelar (kroppsdelar man kan se med eller utan kläder) under rubriken “mina ord”. Läs mer

Kooperativ fyrfältare: Träd

I det centrala innehållet i NO-ämnena i lågstadiet står det att eleverna ska känna till några djur och växter i närmiljön samt hur de kan sorteras och artbestämmas. Tidigare har vi varit ute och gjort fältstudier. Under dagens lektion fokuserade vi på växter i närmiljön, närmare bestämt träd. För att slippa att jag skulle gå igenom olika träd och kännetecken fick eleverna ta reda på fakta om just sin grupps träd och sprida det till klasskamraterna enligt strukturen kooperativ fyrfältare.

Jag delade in eleverna i grupper om ca 4 elever. Totalt hade jag 5 grupper som fick varsitt träd att ta reda på fakta om. Varje grupp fick ett papper med en faktatext om sitt träd, och två papper med bilder kopplade till faktatexten. De fick också varsin fyrfältare.

Läs mer

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2

Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. Utan faktakunskaper kan vi inte analysera och reflektera, men utan att analysera och reflektera kan vi inte lära oss något utav faktakunskaperna. Faktakunskaper och förmågor behöver gå hand i hand redan från början. Att analysera och reflektera kring vad vi vet är något som sker naturligt. Så fort vi inhämtar ny kunskap börjar vi jämföra den med det vi redan känner till.

I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Vi har nu arbetat oss igenom däggdjur, fåglar och fiskar. För alla tre djurgrupperna har vi använt ungefär samma upplägg för att aktivera förförståelse, ta in ny kunskap, bearbeta kunskapen på olika sätt samt jämföra och reflektera med hjälp av den kunskapen.

Läs mer

Ta eget ansvar, vara expert och lära av varandra.

Veckans NO tema är vatten. Vi startade upp med att titta på en film om vattnets kretslopp. Det var en del diskussionsfrågor under filmens gång. Vi stoppade filmen och diskuterade frågorna genom att slå “huvuden ihop” i arbetsteamen och därefter lyfta vi vad vart team hade diskuterat. Här säger jag att t.ex att eleven på stol tre berättar vad gruppen har diskuterat.

Läs mer

Luktsinnet i lär-par

I årskurs 2 arbetar vi med kroppen och våra sinnen. Idag kom vi fram till luktsinnet. Lektionen började med att jag hade en kort genomgång av vad luktsinnet är för något och hur vi känner lukt. Eleverna fick i par göra en EPA där de fick fundera över varför vi människor behöver luktsinnet. De fick diskutera och flera bra exempel kom upp! Efter denna genomgång fick eleverna göra luktexperiment med en variant av Karusellen.

Läs mer

Hösten och våra sinnen

I årskurs 2 arbetar vi nu med kroppen. Vi började med att prata om kroppens utsida, om kroppsdelar och hud. Vi har sedan gått in på våra sinnen. Här har vi läst texter, ställt hypoteser och testat de olika sinnena på olika sätt. För att avsluta arbetet med sinnena för att sedan kunna gå vidare med kroppens insida valde jag att arbeta med lär-par och lär-grupper. Jag började lektionen utomhus. Eleverna fick ställa upp på led med sina lär-kompisar. Därefter började vi gå en promenad kring skolans område och ut i skogen.

Läs mer

Utvärdering med hjälp av APE

Varje vecka utvärderar och reflekterar eleverna i åk 5 över veckan som har gått. Det får  reflektera över hur veckan har varit och vad de har lärt sig, vad som har varit roligast och varför. Det blir också en naturlig del i elevernas lärandeprocess eftersom de får reflektera över sina veckomål och därigenom bli medvetna sitt eget lärande. I korthet såg det ut såhär:

Läs mer

Karusellen i förskoleklass

I förra veckan höll jag en lektion i en förskoleklass. Klassen har arbetat en del med paruppgifter i EPA och multisvar och läraren ville få lite mer inspiration. Vi planerade att använda strukturen karusellen. När man introducerar en ny struktur i en grupp elever är det bra att börja med socialt innehåll så att eleverna vänjer sig vid strukturen innan innehållet blir mer kognitivt krävande. Vi valde fyra olika teman att ha vid borden: Saker jag gillar, Leksaker, Frukt (då de arbetat om frukt tidigare) och Vad jag kan se i skogen (då de varit ute i skogen lektionen innan). Läs mer

En för alla alla för en – Fysik

Veckans fysiktema handlar om luft. Först fick de fundera på “Vad kan man använda luft till?” Vi använde då oss av strukturen “En för alla, alla för en” Först tänkte de själva och skrev i den inre ringen. Därefter jämförde de med en kamrat och fyllde på i nästa ring de tankar som kamraten hade och som man själv inte hade.

 

Läs mer

En för alla, alla för en: hållfasta och stabila konstruktioner

Inlägg av Agneta Isaksson som är lärare i Nyköping

I ämnet teknik arbetar vi just nu med siktet inställt på att kunna:

  • bygga ett torn så högt som möjligt
  • bygga en mast som är så stabil som möjligt
  • bygga en valfri konstruktion så stabil och hållfast som möjligt

Jag kommer här att visa hur jag använder strukturen ”En för alla, alla för en” för att sammanfatta och synliggöra vad man ska beakta för att bygga en hög konstruktion i form av ett torn.

Läs mer

Rondellen med roller: Vatten

Tidigare i veckan provade jag att använda mig av strukturen Rondellen med hjälp av olika roller. Jag började lektionen med att berätta att vi skulle arbeta vidare med NO och vatten. Vi har tidigare pratat om vattnets former och vattnets kretslopp. Jag berättade även att vi skulle använda oss av olika sorters roller. Jag visade ett rollkort i taget (Rollkort går att hitta HÄR.) och frågade:

– Vad tror ni att denna person gör som har denna rollen? (berättare, sekreterare, hjälpare och uppmuntrare)

Läs mer

Pussel med helklass: Faktatexter

Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Vi har diskuterat skillnaden på fakta och åsikt, kommit på faktameningar tillsammans, lyssnat på fakta (film och berättande) och skrivit enkla faktameningar. Den här veckan var planen att skriva en längre faktatext om räven med olika underrubriker. Hur gör man då detta med en åk 1 där de flesta precis lärt sig skriva? Jo, man gör det tillsammans! Med hjälp av flera kooperativa strukturer kan vi tillsammans skriva en text som den starkaste eleven i klassen inte hade klarat av att skriva själv. Grundstrukturen är en variant av pussel där hela klassen är hemgruppen. I en äldre elevgrupp kan Pussel användas fullt ut. Då detta är åk 1 i oktober och uppgiften ganska stor valde jag att göra sista steget gemensamt med klassen som hemgrupp. Vi använder oss hela tiden av modellering med stegen AP i APE där jag som lärare först modellerar hur eleverna ska göra. Vi växlar mellan att jobba alla tillsammans och jobba i grupper. Läs mer

« Äldre inlägg