I den nya boken Kooperativt lärande i praktiken finns ett avsnitt med lektionsförslag. I vårt arbetsområde med de tre världsreligionerna Judendom, Kristendom och Islam har vi arbetat mycket praktiskt och verkligen försökt befästa ämnesbegreppen och jag kände nu att det var dags att ta det ytterligare ett steg och nu fästa kunskapen på papper. En av lektionsplaneringarna handlade om att bearbeta fakta och skriva en faktatext och den kom väl till pass i min planering.
Innan jullovet började vi i vår klass arbeta med Religion. I detta arbetsområdet ska vi lära oss om de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Före lovet hann vi gå igenom judendom och kristendom och nu när vi kom tillbaka efter lovet behövde vi fräscha upp våra kunskaper och repetera det vi lärt oss innan vi gick vidare. För att göra detta använde vi oss av flera olika strukturer: EPA, Sant eller falskt och Hör vi ihop.
So-ämnena innehåller en stor mängd begrepp som eleverna ska förstå och kunna använda. Genom att variera undervisningen så att de får träna på begreppen på många olika sätt blir det här arbetet mer lustfyllt, och då är kooperativt lärande en guldgruva!
I vår 4-6:a läser vi nu om kristendomen. En del begrepp som hör till kyrkan och dess ceremonier är ganska svåra. Dopet, till exempel, det är ju egentligen inte till för att man ska få sitt namn, även om många tror det. För att få kläm på begreppens innebörd, och göra träningen lite roligare, spelade vi bingo med de aktuella begreppen i förra veckan. Läs mer
Hej på er! Mitt namn är Anette Larsson Hammarberg och jag arbetar just nu som förstelärare i årskurs 5 tillsammans med min lärarkollega, Sara. Vår klass består av 21 stycken fantastiska elever! Jag har arbetat som lärare sedan 2010, och jag älskar verkligen mitt jobb! Det var först i våras jag startade upp arbetet med Kooperativt lärande på riktigt, och jag kan bara konstatera att vi ser ett fantastiskt resultat! Eleverna tycker att det är ett roligt och givande arbetssätt där de har tydliga mål. Jämförelsen med ett ”vanligt” grupparbete och detta är stor, alla vet sina roller och känner sig betydelsefulla. Samarbetet i lär-grupper och lär-par har också blivit mycket bättre, ja vinsterna är många! Läs mer
Jag har arbetat som lärare i ca 15 år. De senaste 6 åren har jag arbetat på en mångkulturell skola med många nyanlända elever. Jag har just nu en klass 3 och har jobbat med Kooperativt Lärande i klassen i 1 ½ år. Vi är tre stycken treor på skolan och vi jobbar tätt ihop.
Efter diskussioner i arbetslaget om hur vi skulle ta upp Valet 2018 och vad vi skulle fokusera på, valde vi att utgå från elevernas nyfikenhet och vad de ville lära sig om valet. Fokus blev därför på hur demokrati och fria val fungerar och eleverna fick skapa partier utifrån superkrafter.
Att bygga tidslinjer i par eller mindre grupper ger eleverna ett utmärkt tillfälle till att få argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (ur kursplan i SV – LGR11). Eleverna får också arbeta praktiskt kring begreppen dåtid, nutid och framtid. Du som lärare kan gå runt i klassrummet och lyssna på diskussionerna och höra hur eleverna argumenterar för det som de tror på.
Vi har arbetat med forntiden ett tag. Då har vi använt oss av strukturen pussel. De arbetar i sina hemgrupper och tar reda på olika fakta om t.ex Bronsåldern.
Under dagens lektion med mina 8:or jobbade vi med att resonera kring vems historia vi egentligen lär oss i skolan. Utgångspunkten var det amerikanska frihetskriget och det faktum att många som slogs för självständighet från Storbritannien i själva verket blev missnöjda i slutändan då de missgynnades efter kriget. När man tittar på historiska händelser finns det alltid olika perspektiv att se saker ur och eleverna fick i uppgift att fundera på ur vilka perspektiv den historia vi lär oss idag egentligen speglas.
Eleverna slumpades i grupper och fick 15 begrepp att utgå ifrån: rika-fattiga, män-kvinnor, vita-färgade, barn-medelålders-gamla, kristna-judar-muslimer osv. Vems historia
speglas i våra historieböcker och i vår undervisning? För att lösa uppgiften användes strukturen Att bygga en triangel där det viktigaste/mest väsentliga svaret skulle stå överst och där bottnen skulle bestå av de fem perspektiv som eleverna upplevde sig lära sig minst om. Livliga diskussioner utbröt och begreppen flyttades runt. Eleverna tvingades att motivera varför man ville ha begreppen i en viss ordning inför varandra i grupperna. När grupperna var överens fotograferade de sina trianglar och laddade upp bilderna på en Padlet-vägg så att hela klassen kunde ta del av samtliga trianglar. Grupperna fick sedan presentera sina tankar genom att respektive grupps presentatör slumpades fram. Resten av gruppen fick fylla på med tankar och övriga grupper fick ställa klargörande frågor.
Efter avslutad övning fick eleverna fundera på varför vi hade gjort övningen och vad de hade lärt sig:
vi har fått upp ögonen för att det vi lär oss inte måste vara hela sanningenStrålande sammanfattning och ett bra samarbete mellan historia och svenska enligt mig!
Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Vi har diskuterat, lyssnat, sett film, läst, skrivit och målat. De senaste veckorna har vi fokuserat på de tre abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam. Efter att ha hämtat in information på olika sätt gjorde vi en lektion med strukturen Sortering. För att ytterligare befästa begreppen använde vi strukturen Fråga, fråga, byt!. Läs mer
På SO-lektionerna har vi de senaste veckorna arbetat med de tre stora abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Vi har hört berättelser, sett film, läst, skrivit och diskuterat. För att repetera och befästa några av begreppen vi lärt oss använde vi en variant av strukturen sortering. Läs mer
I årskurs 2 arbetar vi nu med kroppen. Vi började med att prata om kroppens utsida, om kroppsdelar och hud. Vi har sedan gått in på våra sinnen. Här har vi läst texter, ställt hypoteser och testat de olika sinnena på olika sätt. För att avsluta arbetet med sinnena för att sedan kunna gå vidare med kroppens insida valde jag att arbeta med lär-par och lär-grupper. Jag började lektionen utomhus. Eleverna fick ställa upp på led med sina lär-kompisar. Därefter började vi gå en promenad kring skolans område och ut i skogen.
Varje vecka utvärderar och reflekterar eleverna i åk 5 över veckan som har gått. Det får reflektera över hur veckan har varit och vad de har lärt sig, vad som har varit roligast och varför. Det blir också en naturlig del i elevernas lärandeprocess eftersom de får reflektera över sina veckomål och därigenom bli medvetna sitt eget lärande. I korthet såg det ut såhär:
Varje år har vi på vår skola en temavecka om barns rättigheter. Vi arbetar med rättigheterna i klasserna och har även tvärgrupps-arbeten där vi blandar årskurserna. Detta år provade jag något nytt i min grupp. Vi provade att använda strukturen Bygga en triangel när vi arbetade med rättigheterna. Läs mer
Vi jobbar mycket med ordklasserna verb, substantiv och adjektiv. Vi tränar på att komparera adjektiv, på att få rätt tempus och på bestämd och obestämd form. För att kontrollera att alla elever vet vilket ord som hör till vilken ordklass så valde jag att använda strukturen fråga, fråga, byt. Läs mer
När mina elever på högstadiet ska skriva en längre examinationsuppgift i SO är jag sällan intresserad av att de ska lära sig specifika årtal eller detaljer utantill utan vill istället att de ska förstå och kunna förklara helheten. Många elever kan ha svårt att komma igång och att komma på vad de ska skriva i större och friare uppgifter vilket gör att en uppsättning stödord kan tillföra mycket. Läs mer
I geografi åk 5 arbetar vi med Europa. Eleverna har fått skriva egna presentationer och redovisningar om länder i Europa. Vi ville utveckla vårt sätt att ge kamratrespons på dessa så att alla blev delaktiga och därför valde vi att testa att använda strategin Multisvar så att alla kunde ge respons direkt. I korthet gjorde vi såhär:
En av mina absoluta favoriter bland de kooperativa strukturerna är Karusellen. Den funkar i så många olika sammanhang och till olika målgrupper. Jag har använt den på både mellanstadiet, högstadiet och med föräldrar på föräldramöte.
När jag använder karusellen skriver respektive grupp alltid med en egen färg för att jag ska kunna följa deras tankegångar genom hela rundan. Jag skriver mina frågor på A3-papper som sprids ut på borden i salen. Läs mer
I förra veckan höll jag en lektion i en förskoleklass. Klassen har arbetat en del med paruppgifter i EPA och multisvar och läraren ville få lite mer inspiration. Vi planerade att använda strukturen karusellen. När man introducerar en ny struktur i en grupp elever är det bra att börja med socialt innehåll så att eleverna vänjer sig vid strukturen innan innehållet blir mer kognitivt krävande. Vi valde fyra olika teman att ha vid borden: Saker jag gillar, Leksaker, Frukt (då de arbetat om frukt tidigare) och Vad jag kan se i skogen (då de varit ute i skogen lektionen innan). Läs mer
Jag och mina elever i årskurs 8 har under en period arbetat intensivt med kristendomen. Vi startade upp arbetsområdet med att kolla av vilka kunskaper som fanns kvar i minnet från mellanstadiet för att jag skulle kunna utgå från det i min planering.
Ett perfekt sätt att få en snabb överblick av klassens gemensamma kunskaper är att genomföra Karusellen utifrån några väl valda frågor. Läs mer