Etikettarkiv: Språk

Berättelsebaserad undervisning

Publicerat den av Lämna en kommentar

Har du upplevt den där känslan när du precis har avslutat en bok som var så bra att du inte kunde sluta läsa? Den där typen av bok som fick dig att stanna upp halva (hela?) natten och som du nu bara måste berätta om för andra? Det är en känsla vi alla kan känna när vi läser böcker. De får oss att drömma, känna och uppleva saker vi själva inte varit med om. Men vi är där, mitt i sagan. Det magiska med berättelser är att de kan ta oss ut i Saharas öknar eller runt Jupiters månar. Vi kan vandra uppför Everest toppar, ta oss igenom en snöstorm och bli vän med en talande isbjörn. Berättelser kan få oss att förstå oss själva och uppmana oss att tänka i nya banor. Denna kraft behöver användas i klassrummet!

Älskar du eller dina elever också sagor och berättelser? Vill du utveckla din högläsning till något mer? Vill du skapa en mer sammanhängande undervisning med en tydlig röd tråd? Varför inte prova något nytt?

Läs mer

Sant eller falskt: Bokcirkel

Publicerat den av Lämna en kommentar

Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola

Under hösten har vi ett tema kring andra världskriget där vi jobbar i åldersblandade grupper åk 4-5-6. I dessa grupper bearbetar vi skönlitteratur kring temat genom att ha bokcirklar. Lärgrupperna fick sina namn utifrån läsfixarna och de hittade på en gemensam rörelse. Det var så härligt att se hur snabbt en vi-känsla skapades, glada leenden, huvuden ihop, nyfikna ögon och öron som lyssnade.

Ett sätt att bearbeta vår bok ”En ö i havet” på, var med strukturen Sant eller falskt där eleverna tränade på att framföra sina åsikter, motivera sina inlägg och ställa frågor som leder samtalet vidare. Denna struktur gör att eleverna måste motivera varför de tycker på ett visst sätt. Detta utvecklar deras sätt att uttrycka sig på vilket var anledningen till att denna struktur var lämplig. Alla i gruppen tog gemensamt ansvar för att se till att alla var delaktiga i samtalet genom att turas om att tala och bjuda in mer tystlåtna kamrater till samtalet.

Läs mer

Berättande text

Publicerat den av 3 kommentarer

Vi är tre grundskollärare på Stora Hammars skola i Höllviken, Anne, Diana och Sara, som arbetar med kooperativt lärande. Vi arbetar tillsammans i en årskurs 3 med 60 st elever.
Under hösten i år 1 började vi arbeta med kooperativt lärande i ett försök att hitta ett arbetssätt som engagerade alla elever och där vi pedagoger kände att vi hann se alla elever och deras kunskapsutveckling. Vi startade med att prova enstaka kooperativa strukturer och snabbt insåg vi att detta arbetssätt gynnade våra elevers engagemang, ansvarstagande och delaktighet. Vi kände även att detta förhållningssätt skapade trygghet i gruppen och gynnade den sociala utvecklingen, vilket var extra viktigt för oss då vi tog emot en så stor elevgrupp.
Detta ledde till att vi för 1,5 år sedan övergick till att arbeta helt enligt det kooperativa förhållningssättet. Dvs att vår pedagogiska grundplaneringen alltid bygger på det kooperativa tänket.
Möbleringen i klassrummet utgår även den ifrån det kooperativa lärandet där eleverna sitter i grupper om 4-5 st, som vi kallar team. I dessa team sitter eleverna under den period ett tema varar. Tillsammans bildar axelkompisarna ett lärpar. Vid varje nytt tema och när nya team bildas, lägger vi alltid första veckan på teambuilding. Dvs att eleverna lär känna sina nya teamkamrater med syftet att skapa trygghet och en vi-känsla. Läs mer

Inspireras och Hör vi ihop?: Engelska – body parts

Publicerat den av 2 kommentarer

När jag undervisar i engelska vill jag att eleverna ska få flera möjligheter till att samtala. Jag vill att de ska få pröva orden i ett sammanhang för att det verkligen ska sätta sig. Därför valde jag att på min engelskalektion använda mig av två strukturer där eleverna verkligen måste samtala.

Jag har under tidigare pass tränat på vad olika kroppsdelar heter på engelska. Vi har sjungit sånger och lekt lekar.  Läs mer

“Skapa en fråga” på engelska

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag heter Charlotte Marie och arbetar i åk 6-9 på Varagårdsskolan i Bjuv. Jag undervisar i engelska, franska och svenska och är förstelärare. Det har länge lockat mig att få in mer Kooperativt lärande i mina lektioner, men det enda jag hittills har jobbat med är EPA. När jag för ett par veckor sedan såg Niclas Fohlins förfrågan på Facebook om någon ville testa en ny KL-struktur, “Skapa en fråga”, så tänkte jag att det äntligen var dags att komma igång. Mitt val av klass föll på åk 7 i engelska eftersom vi har lektion tisdag och onsdag och det passade väl in i planeringen. Läs mer

Talkort: Klassråd

Publicerat den av 2 kommentarer

Idag var det dags för klassråd i min etta. Jag hade två punkter jag ville att eleverna skulle få vara med och tycka till om samt en övriga frågor där eleverna själva fick komma med idéer och tankar. Jag började lektionen med att samla alla elever på mattan. Vi pratade om att det var dags för klassråd, jag berättade också kort om demokrati och om diktatur. Jag berättade att Sverige är en demokrati och att skolan också ska ses som en demokrati där eleverna får vara med och tycka och tänka.

Läs mer

Att bearbeta en text med frågor

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Först fick eleverna läsa högt för varandra i par. När de flesta var klara samlades vi på mattan tillsammans. Jag läste högt och de följde med i texten. Ibland stannade jag till och bad en elev läsa en mening. När vi läst kapitlet samtalade vi om vad det handlade om för att sammanfatta vår förståelse för texten. Läs mer

Högläsning med kooperativa inslag

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under två veckors tid har jag och mina elever i årskurs 8 ägnat oss åt högläsning av Lena Ollmarks “Lägret”. Boken utspelar sig på ett konfirmationsläger vilket medför många religionsdiskussioner både i boken och bland mina elever. Bokens innehåll gjorde den perfekt för att kunna arbeta med både svenska och religion på samma gång. När jag läser högt lånar jag alltid boken som e-bok så att jag kan ha texten på storbild för att eleverna ska kunna följa med i texten. Jag har arbetat med många högläsningsböcker på samma sätt både på mellanstadiet och högstadiet utan att egentligen reflektera över att jag har jobbat kooperativt. Ibland är det bara så skönt att få sätta ord på saker man gör utan att tänka på det.

Kooperativa inslag

IMG_7325

Eftersom en stor del av syftet med högläsningen var att synliggöra  lässtrategier och hur man använder dem var EPA ett naturligt sätt att arbeta. Under tiden som jag läste stannade jag upp, ställde frågor och lät eleverna fundera enskilt innan de pratade med sin bordsgranne och sedan tillsammans i helklass. Ibland gjorde vi den enskilda reflektionen skriftlig i en läslogg och ibland endasIMG_6962t i huvudet. Några läsloggsreflektioner gjordes enbart i skrift då tankarna kunde vara väldigt personliga. För att hålla tempot uppe i samtalen i paren använde vi oss också av Par på tid och lyfte några svar i helklass. Vid några tillfällen gjorde vi även Mötas på mitten. För att slippa trängas skrev eleverna sina enskilda svar på egna papper och möttes sedan i grupper om fyra för att komma fram till ett gemensamt svar. Det kunde då t ex handla om vad de trodde skulle hända härnäst i boken och de enades om den mest troliga fortsättningen. Med högläsning i kombination med kooperativt lärande blev varje lektion något att längta efter för både mig och eleverna.

 

 

Basgrupper i åk 2: Skriva på bloggen

Publicerat den av Lämna en kommentar

Vi har en klassblogg med våra elever i åk 2. Där skriver vi vad vi jobbar med i skolan så att föräldrar och släktingar kan se. Nu till åk 2 ska eleverna få ta över mer av ansvaret för skrivandet på bloggen. Vi gjorde en Hör vi ihop? med några av ämnena vi jobbat med (verb, adjektiv, sinnen, matematik och vår högläsningsbok) för att påminnas om lite vad vi gjort. Läs mer

Att bearbeta en bok kooperativt

Publicerat den av Lämna en kommentar

Idag läste vi i klassen klart en högläsningsbok. Fokus under läsningen har varit läsupplevelse, och det har blivit många bra diskussioner, tankar och spontana textkopplingar. Innan varje kapitel har jag tagit fram några få ord på smartboarden som kunde vara nya för eleverna (med bilder när det gick) och en mening från kapitlet (inspirerat av Körling). Dessa ord och meningar sätter igång elevernas tankar kring vad som kommer i kapitlet. Under läsningen stannar jag ibland upp och ställer frågor eller förklarar något. Ofta får eleverna tankar och vill berätta om vad de tror ska hända eller göra någon textkoppling till något annat vi läst. När vi nu läst ut boken bearbetar vi den på lite olika sätt.

Läs mer

Utvärdering med hjälp av APE

Publicerat den av Lämna en kommentar

Varje vecka utvärderar och reflekterar eleverna i åk 5 över veckan som har gått. Det får  reflektera över hur veckan har varit och vad de har lärt sig, vad som har varit roligast och varför. Det blir också en naturlig del i elevernas lärandeprocess eftersom de får reflektera över sina veckomål och därigenom bli medvetna sitt eget lärande. I korthet såg det ut såhär:

Läs mer

Förbereda, skriva och bearbeta sin text

Publicerat den av En kommentar

Nu är vi framme vid kapitel 4 i berättelsen “Den magiska dörren”. Det kapitlet ska handla om världen bakom den mystiska dörren. Inför skrivandet tränar vi på att beskriva en miljö på olika sätt. För att beskriva en miljö så har vi tränat på att använda våra sinnen i beskrivandet. Vi arbetar utifrån en kombination av APE och EPA alla-enskilt-par-alla  (AEPA).

Läs mer

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Publicerat den av 5 kommentarer

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Kamratfeedback genom multisvar

Publicerat den av Lämna en kommentar

I geografi åk 5 arbetar vi med Europa. Eleverna har fått skriva egna presentationer och redovisningar om länder i Europa. Vi ville utveckla vårt sätt att ge kamratrespons på dessa så att alla blev delaktiga och därför valde vi att testa att använda strategin Multisvar så att alla kunde ge respons direkt. I korthet gjorde vi såhär:

  1. Eleverna redovisade om sitt land.
  2. Vi använde Multisvar för att ge kamratfeedback.
  3. Vi använde Par på tid som reflektion om sin presentation.
  4. Vi gjorde exit ticket. Vad tyckte eleverna om multisvar? Läs mer

Basgrupper i åk 2: Läsning

Publicerat den av Lämna en kommentar

Just nu jobbar vi mycket med att utveckla elevernas läsning, både när det gäller läsflyt och läsförståelse. Ett steg i detta är att göra eleverna medvetna om vad de behöver bli bättre på för att bli bättre läsare.

Del 1: Vad vill du bli bättre på?

I våra basgrupper satt vi och funderade på vilka saker man behöver kunna för att vara en bra läsare. Grupperna funderade själva och pratade ihop sig. Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

Publicerat den av En kommentar

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer

Karusellen i förskoleklass

Publicerat den av Lämna en kommentar

I förra veckan höll jag en lektion i en förskoleklass. Klassen har arbetat en del med paruppgifter i EPA och multisvar och läraren ville få lite mer inspiration. Vi planerade att använda strukturen karusellen. När man introducerar en ny struktur i en grupp elever är det bra att börja med socialt innehåll så att eleverna vänjer sig vid strukturen innan innehållet blir mer kognitivt krävande. Vi valde fyra olika teman att ha vid borden: Saker jag gillar, Leksaker, Frukt (då de arbetat om frukt tidigare) och Vad jag kan se i skogen (då de varit ute i skogen lektionen innan). Läs mer

« Äldre inlägg