Strategi : Lär-par – träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och utveckla kunskaper!

Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur kan detta tränas på ett strukturerat sätt? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par! Internationellt kallas metoden Collaborative Pairs eller Pair Learning och återfinns i Palinscar & Browns forskning kring reciprok undervisning. Vi beskrev den kort i inlägget om grupper. Här får du en mer detaljerad beskrivning med fler tips och idéer.

VARFÖR använda sig av lär-par?

Kärt barn har många namn!
Lärpar – Axelkompis – Lärkompis – Nyckelkompis – Superkompis – Veckokompis – Arbetskompis

Att använda sig av lär-par är ett arbetssätt som på ett strukturerat sätt tränar och utvecklar elevernas samarbetsfärdigheter där de över tid bygger upp en relation till alla i klassen. Forskning stödjer att samarbete i par är den relation där vi utvecklas som mest från tidig ålder upp till vi är tonåringar. I ett par tappas ingen bort och ingen kan dölja sig bakom någon annan. Båda i paret behövs för att samverkan ska ske. Därav är samarbete i just par även en grundform till samarbete i andra gruppkonstellationer. Om du har fasta lärgrupper om fyra elever kan du kalla lärpar i gruppen för axelkompisar och motstående för ögonkompisar. För äldre elever har lärare använt sig av begreppet arbetskamrat, axelkamrat eller lärpar. Läs mer här om olika begrepp som kan användas!

I all typ av samspel är det viktigt att gruppen upprätthåller ett ömsesidigt beroende av varandra. Ett positivt ömsesidigt beroende kan definieras som när vi människor behöver varandra för att nå egna och gemensamma mål. Nedan finns fyra exempel på hur man kan strukturera ett ömsesidigt beroende i ett par.

Paren får ett gemensamt mål. Läraren säger till paren: “Ni är klara när alla kan beskriva hur man räknar ut arean av en triangel” Paren arbetar med ett arbetsmaterial. Paren får instruktion och tid att kolla av med varandra hur de ligger till och vad de behöver göra för att uppnå målet.	Par/grupper får sammanlänkade roller som stärker samarbetet. Läraren fördelar ut rollerna Sekreterare, Materialförvaltare till paren. Sekreteraren skriver gruppens svar och Materialaren ansvarar för ha koll på material och lämna in uppgiften i tid. För att vara klara ska parets svar på uppgiften kunna återges av båda två.
Eleverna får ansvar över olika resurser eller information. Läraren delar ut en information till varje individ. För att lösa ett problem måste de ha information från båda två. Eleverna får läsa sina texter och sammanfattar kunskapen. Med stöd av varandras information löser de uppgiften.	Paret firar en framgång som en kollektiv insats. En elev i ett par ger ett uttömmande och fördjupat svar på en fråga inför klassen. Läraren ger återkoppling och berömmer både individen och dess kamrat. Paret ger beröm till varandra och firar gemensamt.

När eleverna arbetar tillsammans i olika aktiviteter eller när de i klassrummet samarbetar kring en uppgift kan det positiva ömsesidiga beroendet ofta saknas. När detta sker så finns inte de psykologiska processer som hjälper till att styra samarbetet i en positiv riktning och eleven har inte en inre motivation att utveckla sin förmåga att samarbeta med andra. Detta kan leda till att eleverna kan få roller som inte stödjer samarbetet såsom att en bestämmer och de andra följer efter eller att en elev gör allt jobb och de andra åker snålskjuts.

För att säkerställa att du ger de bästa förutsättningarna för samarbete behövs det positiva ömsesidiga beroendet struktureras, dvs att eleverna upplever sig behöva varandra och att de båda får ut något av samarbetet.

Att ha fasta lärpar betyder att läraren lätt kan initiera samarbeten i paret när hen känner att lärandet kan stärkas av samarbete. Det innebär också att eleverna över tid lär sig samarbeta med alla som finns i klassen, då de under terminens gång arbetar i lärpar med olika personer. Att använda sig av lärpar har flera fördelar både för dig och eleverna. Som lärare behöver du endast ge stöd och hjälp till halva klassen då eleverna är i par och stöttar och hjälper varandra. Vid diskussioner, samtal och paruppgifter kan du gå runt i klassrummet och observera och lyssna och på så sätt få syn på deras kunskap. Eleven har fördel av att ha stöd och hjälp av sin lärkompis och har då någon att naturligt fråga om det finns missuppfattningar eller om eleven behöver stöd. I paren kan du även använda strukturen Slumpa fråga och ge ut frågan ”Vad sa din lärkompis?” eller ”Vad pratade ni om i ert par?” för att bibehålla det enskilda ansvaret av att lyssna på sin lärkompis och bidra i diskussionen.

När du använder dig av lärpar under lektioner eller i aktiviteter behöver du se till att paren inte flyttar fokus till andra par i den större gruppen utan att de samtalar och ger uppmärksamhet till varandra. Som lärare är det därför bra om du styr detta tydligt och att viss arbetstid och uppgifter är bestämt att arbeta i paret där de ska stötta varandra (t ex 1-3 uppgifter eller 15min i sitt lärpar). Det underlättar även för eleverna om de vet hur de ska och kan samarbeta. Därför behöver du skapa modeller i din grupp för fungerande samarbete. Med det menas att du visar och förklarar hur ett gott samarbete kan se ut. När du är igång kan du utveckla steg för steg hur de samarbetar och låta paren utvärdera hur samarbetet går så att förstår hur de kan stödja varandras lärande.

HUR gör man vid arbete med lär-par?

För äldre elever i grund- och gymnasieskolan skulle arbetet med lärpar kunna betyda att läraren börjar med en kortare genomgång, därefter följer en pardiskussion om de viktigaste delarna i genomgången. I nästa steg får paren arbeta med 1-3 gemensamma uppgifter tillsammans där läraren rör sig mellan paren. Lektionen fortsätter sedan med enskilt arbete där paren stödjer varandra vid problem eller frågor. De kan även på lärarens eller eget initiativ jämföra sitt enskilda arbete och ge stöd och feedback till varandra. Som avslut kan paren fundera tillsammans vad de lärt sig och tacka varandra för det gemensamma arbetet. Läs mer här för tips att växla mellan enskilt och gemensam arbete!

I början behöver du som lärare visa eleverna hur man uppmuntrar och stöttar varandra, hur man hjälper varandra på rätt sätt, hur man kan avsluta ett samtal, hur man visar att man lyssnar. Det är viktigt oavsett om eleven är 7 eller 17 år gammal. Det är även viktigt att utvärdera samarbetet under perioden du använder dig av lärpar så att eleverna får tid och möjlighet till att lära sig av varandra genom misslyckade och lyckade samarbeten.

Som lärare behöver du:

• ha en metod för hur lär-par bildas
• skapa strukturer, ramar och modeller för hur fungerande samarbete ser ut
• träna eleverna i ett korrekt beteende i grupper; hur man lyssnar, hjälper och stödjer samarbete
• stödja samarbetet med aktiviteter som har ett positivt ömsesidigt beroende
• skapa förutsättningar för att kunna ge feedback och reflektera tillsammans.

Steg för steg

1. Läraren väljer nya lärpar, förslagsvis i början av en vecka som håller ihop under ett antal veckor.
2. Lärparen hälsar på varandra på ett trevlig sätt och möter varandra med respekt.
   • Lärparen får diskutera en kort stund… hur ska deras samarbete se ut under perioden de är tillsammans?
   • Lyft några tankar från paren till hela klassen.
   • Gör någon uppgift där eleverna får lära känna varandra i paren.
3. Under varje vecka ha en plan för hur lärparen ska användas, t ex:
   • Ha minst ett arbetspass tillsammans, rita, klistra, skriva, läsa eller arbeta.
   • Ha samtal kring läst litteratur eller förbereda sig för individuella uppgifter
   • För yngre elever/förskola: ha minst ett tillfälle av “fri” lek tillsammans styrt av dig som lärare.
4. Som lärare tränar du under perioden på hur samarbete ser ut, hur man hjälper sin lärkompis och ger olika mål för vad samarbetet ska leda till.
5. Då och då samt efter tidsperioden initierar läraren utvärderingar tillsammans med eleverna med fokus på:
   • Hur samarbetet har gått, vad de har gjort (Feedback).
   • Vad som varit roligt, vad som har gått bra, om de har lärt sig något (Feedup).
   • Hur eleverna önskar att nästa samarbete ska se ut (Feedforward).
6. Nya par bildas därefter med ny information och mer utvecklad modell kring hur ett fungerande samarbete kan se ut.

Exempel på mål för lärparen:

• att reagera respektfullt när du hör vem som skall bli din lärkompis
• att tillsammans ta ansvar för gemensamt material
• att uppmuntra kamraten att fråga när denne behöver hjälp
• att bli medveten om din kamrats behov samt se och förstå när denne behöver hjälp
• att ge förklaringar men inte det direkta svaret
• att fokusera på din lärkompis när ni arbetar tillsammans
• att lyssna på varandra och låta varandra tala till punkt
• att fördela den gemensamma uppgiften så att båda kan vara delaktiga

Exempel på aktiviteter för lärparen:

Aktiviteterna varieras beroende på elevernas ålder, användning och verksamhet. Här är några förslag från förskoleklass och upp till årskurs 9 som lärare på en skola delat med sig av hur de använt lärpar.

• skapa ett ”secret handshake” som lärkompisarna använder för att hälsa på varandra varje morgon.
• diskutera eller skriva ner en gemensam förståelse efter läsning av en text, en upplevelse eller en film
• skapa en bild tillsammans efter att ha hört en berättelse.
• arbeta tillsammans med ett material, t ex. i en arbetsbok eller häfte.
• lära varandra spelregler/lekar. Läraren lär halva gruppen en lek/ett spel, lär andra halvan en annan och lärkompisarna lär sedan varandra.
• diskutera och jämföra läxor eller instuderingsfrågor
• övningar och uppgifter där en säger och en gör eller, en gör och en uppmuntrar.
• träna på praktiska saker, som t.ex. att knyta skorna
• leka uteslutande med sin lärkompis på en rast
• i lärparet diskutera något under en lektion, på en rast eller vid lunchen
• läsa för varandra och diskutera en text inför individuellt arbete
• läsförståelse: en får texten och läser, en får frågorna som de ska svara på
• se till att båda förstår ett innehåll och har ett gemensamt svar. Läraren slumpar vem som berättar deras gemensamma lösning.
• olika uppdrag för att förbättra lärmiljön; vässa pennor, göra rent tavlan, sortera böcker

Här finns några klassexempel där lärpar används: Intervju, Multiplikation, Boksamtal, Tärningsspel

På VILKA sätt kan man bilda lär-par?

Om du använder dig av basgrupper/lärgrupper/hemgrupper kan t.ex. den som eleven sitter närmast vara den som är ens ”lärkamrat” eller axelkompis. Om du inte har grupper utan bara använder dig av par är det alltid fördelaktigt att ha jämnt antal elever i en klass. Om någon då är sjuk bildas snabbt en temporär 3-grupp. Är två sjuka bildas ett nytt lärpar. Om du inte har jämnt antal finns flera strategier för detta såsom bilda tre-grupper, ha en superhjälpare, använda dig av observatör vid pararbetet mm. Som lärare från ca åk5 och upp kan det räcka med en lista över vilka som är lärpar för klassen. För klasslärare och de lärare som vill ha visuellt stöd eller tips kring att bilda par finns några förslag nedanför hur par kan bildas i klassen. Du kan även använda dig av en slumpgenerator för att bilda par utifrån en klasslista. Följ denna länk för det!

Kompishjulet: Här är ett exempel från en lärare hur du som lärare kan bilda lärpar genom att skapa två grupper. Hälften av namnen skriver du i en inre cirkel och den andra halvan skriver du i en yttre cirkel. Lärparen håller ihop i några veckor och sedan snurrar läraren på det inre hjulet för att skapa ett par. Se hur du bygger ett kompishjul HÄR. Vid ojämnt antal elever är en sektor ”tom” och eleven som får denna kan då bilda en tre-grupp med ett annat par.

Mobilkompisar: Här är ett exempel hur lärare i en åk4 skapat lärpar. Läraren lät eleverna skapa mobiler där de skrev in kompisars namn på speed-dial. Vid använding av mobilerna går de runt i klassrummet med hjälp av strukturen Berättaren. När de gör high five med en kompis skriver de sedan varandras namn på nr 1 i sin telefon. Läraren säger stopp! Därefter skriver de ett nytt namn på kompis nr 2. Fortsätt tills alla har minst ca 9 nr fyllda. När du sedan vill bilda par säger du: Alla hittar sin… nr 5! Då går eleverna till den kompis som står som nr 5 i sin telefon. HÄR kan du läsa mer.

Med nyckelhängare eller klädnypor (Nyckelkompisar): En lärare i en åk3 skapade “nyckelhängare” och krokar med barnens namn på. Läraren hängde dem 2 och två på väggen. Läraren beskrev att det går fort att bilda nya par och eleverna får en snabb översikt över vilka de ska arbeta med. Du kan även skriva barnens namn på klädnypor och bilda nya par där eleverna sätts ihop med nypan mot varandra på ett papper.

Använd Hör vi ihop?-kort (kort som bildar ett par). Dela ut korten och låt eleverna hitta sina gruppmedlemmar. Med små variationer kan du på nya och roliga sätt skapa nya (slumpmässiga eller förbestämda) grupperingar av önskad storlek. Ett roligt och lärorikt sätt att skapa lärande grupper på!

Variant av Hör vi ihop?: Dela ut kort med t.ex. känslor, ljud eller sånger till eleverna. De går runt och visar känslan, gör ljudet eller sjunger sången och hittar de som gör likadant. Till exempel kanske de ska låta som olika djur, eller sjunga olika julsånger. Även med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.

Färger och former: Med hjälp av färger och former kan du skapa lärpar på ett enkelt och roligt sätt. Använd kort med former i olika färger. Det finns bara två stycken som är exakt lika, t.ex. två röda kvadrater. Dessa två utgör nyckelparet. Sedan finns det två röda trianglar och två blå kvadrater, två gula trianglar och två blå cirklar osv. Om läraren säger ”bilda färggrupper” går de två personer som har samma färger ihop. Om läraren säger ”bilda formgrupper” går de två personer som har samma geometriska form ihop. Du kan så på ett enkelt och snabbt sätt bilda par och flera olika sorters grupper. Efter några veckor kan du byta vem som har de olika lapparna så att det blir nya lärpar. Om det är ojämnt antal elever i klassen får du bilda en 3-grupp. Detta sätt att skapa grupper kan användas både för att skapa förbestämda grupper (du väljer vem som ska få vilket kort) och slumpmässiga grupper (du bara delar ut korten).

Pusselgrupper: Klipp isär en bild i två delar. Dela ut dessa till eleverna. De ska sedan hitta de kompisar som har de bilder som passar med sin så att bilden blir hel. Även med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.

Karaktärer: Dela ut bilder eller namn på fyra karaktärer från en bok/film/spel som dina elever tycker om. Eleverna ska sedan hitta dem som har bilder från samma bok/film/spel. Det går även att ha t.ex. karaktären på en bild, miljön på en bild och två föremål från boken/filmen/spelet på de andra två bilderna. Också med denna går det att göra både förbestämda och slumpmässiga grupper.