Kategoriarkiv: Vuxenutbildning

Problemlösning i grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Det finns inget jag och mina elever har tyckt är så kul och utvecklande som problemlösning i matematiken. Att vrida och vända på argument och få nya insikter för hur vi kan se på världen omkring oss är fantastiskt! I detta inlägg ska jag beskriva hur jag arbetat med problemlösning i grupp och hur jag skapar utvecklande samtal i matematiken. Jag kommer tipsa om hur man enkla medel kan gå ifrån en undervisning som bara matar sidor i matematikboken till att skapa en mer utvecklande och stimulerande matematikundervisning där elever blir en lärresurs för varandra.

Genom att då och då arbeta med problemlösning i grupper kan vi skapa en undervisningsmiljö där eleverna är engagerade och aktiva i sin inlärning, och där de arbetar tillsammans med sina klasskamrater för att lösa problem. Målet är att bygga upp elevernas självständiga problemlösningsförmåga, kritiska tänkande och kommunikationsfärdigheter genom att de får sprida goda strategier och tankefärdigheter till varandra. Förutom input från de mer tradionella sätten – läraren och läromedlet – får elever när de arbetar tillsammans input från varandra, där de får höra varandras tankar och lära sig nya sätt att lösa problem på. De tränas även på att framföra argument för sin sak och får pröva nya kreativa lösningsförslag som de inte kunnat klara på egen hand. Problemlösning i grupp är därför en spännande arbetsmetod för att utveckla elevers tänkande och matematiska resonemang. En grupp kan vara från 2-5 individer och själva lärsituationen kan struktureras på många olika sätt. Här nedan är en grundversion som jag med framgång har använt mig av.

Läs mer

Att variera och anpassa efter din grupp: ett exempel med ”Hör vi ihop?”

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?

Läs mer

Kooperativt lärande på SFI

Publicerat den av Lämna en kommentar

Under en fika sitter jag och min kollega Caroline Öhman och reflekterar över hur vi arbetade med KL under förra läsåret. Vi är enade om att KL hjälper oss att utveckla vår undervisning och vi tycker båda att det ska bli spännande att fortsätta jobba med kooperativt lärande. Det är givande och spännande att kunna bolla, reflektera och utvärdera vårt kooperativa arbete tillsammans. Vi har testat många olika strukturer, bland annat Par på tid, EPA, APE, Berätta Mera, Karusellen, Kloka pennan, Kooperativ fyrfältare, Mötas på mitten, och Mina ord-dina ord.

Läs mer

SFI: Andraspråksinlärning i basgrupper

Publicerat den av Lämna en kommentar

Jag har under senaste tiden provat på att arbeta med mer långvariga grupper av elever under mina SFI-lektioner. Jag kallar dem basgrupper där samma elever håller ihop kursen ut för att skapa trygghet och tillit till varandra. Mål och syfte med basgrupperna är att det skapas gemenskap och samarbete mellan eleverna så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas tillsammans inom ett visst område. Det som var viktigt för mig när jag började jobba med basgrupper i min undervisning var att konstellation av basgrupper passar till alla typer av uppgifter, det vill säga att eleverna får en vanlig introduktion av ämnet och sedan gör sina övningar i basgrupperna.

Läs mer

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Publicerat den av Lämna en kommentar

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Elevledda diskussioner

Publicerat den av Lämna en kommentar

Något som jag rekommenderar lärare att göra så är det att lyssna på sina elever när de diskuterar och argumenterar.  Vid situationer när eleverna äger samtalstiden kan du synliggöra deras kunskaper och utmana dem i deras tankar. Nedan följer lite förslag på olika elevledda diskussionsformer för elever från årskurs 3 och upp. Dessa diskussionsformer är utmärkta verktyg för att diskutera upplevelser i skönlitterära böcker, diskutera samhällsproblem eller värderingsfrågor. För er KL-nördar: att arbeta med fördjupade samtal där elevens tankar ska utvecklas av varandra utan stöd av ex. positivt ömsesidigt beroende, eget ansvar och de kooperativa grundprinciperna tillhör mer det kollaborativa lärandet. Läs mer

Stå upp för din grupp

Publicerat den av Lämna en kommentar

Frustrationen när man inser att det alltid är samma elev/elever som sammanfattar gruppens tankar inför klassen trots att alla elever var igång och diskuterade när de var uppdelade i smågrupper… igenkänning?

Så var det ofta i mitt klassrum på högstadiet och jag kämpade med att slumpa vem som skulle stå för gruppens svar i helklass. Elever som inte var beredda på att få presentera duckade och frågan gick över till den eller de som oftast tog rollen som presentatör. Numera arbetar jag främst med vuxna (rektorer och förskolechefer) och har insett att mönstret från mitt klassrum upprepar sig även här. Jag har jobbat med flera kooperativa strukturer för att få igång kunskaps- och tankeutbytet mellan alla i gruppen. Det kan du läsa mer om i tidigare inlägg, här.

Skärmbild (49)

Strategin Stå upp för din grupp handlar om att vem som helst i den lilla diskussionsgruppen ska kunna presentera gruppens tankar i ett större sammanhang. Innan den lilla gruppen inleder sitt samtal numrerar man, inom gruppen, sina gruppmedlemmar. När tiden för samtalet är slut säkerställer man att alla i gruppen kan presentera gruppens tankar innan man återsamlas i den stora gruppen. Väl i den stora gruppen slumpas vem som ska presentera gruppens tankar genom ledarens/lärarens val av siffra.

Detta fick min grupp av förskolechefer och rektorer som genomför Skolverkets Leda digitalisering göra sist vi träffades. Plötsligt var gruppdynamiken en annan. Personer som tidigare inte självmant tagit på sig rollen som presentatör gjorde ett fantastiskt jobb med att förklara gruppernas tankar. Personer som i vanliga fall tar på sig rollen som presentatör fyllde nu istället på med eventuella tankar efter att den utsedda presentatören kände sig nöjd. När talutrymmet fördelades på det sättet var det också lättare för fler att fylla på med mer input. På kort tid hade vi då fått ut mer i helgrupp av fler individer än vid tidigare tillfällen. Det här kommer garanterat vara en given strategi på våra kommande träffar och jag önskar att jag hade haft den här strategin i bakfickan när jag jobbade på högstadiet.

 

 

SFI: Att skriva en innehållsrik och strukturerad text

Publicerat den av 5 kommentarer

Skrivuppgifter är en av de svåraste uppgifterna på SFI. De är kognitivt- och motivationskrävande uppgifter, eftersom eleverna måste ha med sig vissa förkunskaper och inspiration i verkliga situationer för att kunna skriva en autentisk text som är relevant för bedömning. Det finns två situationer som är mycket vanliga hos nybörjare på SFI. Det ena är att elever skriver memorerade texter och den andra är att elever skriver för korta texter på grund av att eleven inte kunde komma på vad hen skulle skriva.

Läs mer

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 

Publicerat den av 3 kommentarer

Har du många elever som räcker upp handen och vill ha hjälp samtidigt? Springer du runt och försöker hjälpa alla? Känner du att du inte räcker till? Hur kan man göra för att se till att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver? Ett sätt är att aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Jag uppmuntrar ofta mina elever att be varandra om hjälp och vända sig till varandra innan de frågar mig. När de arbetar i par ska de alltid förklara och hjälpa varandra. Jag kände dock att klassen behövde träna mer på detta så att det blir mer naturligt att fråga varandra först. Jag gjorde därför följande övning. Läs mer

Kooperativt lärande i SFI – en undervisningsmodell som täcker kursens mål och syfte

Publicerat den av En kommentar

SFI är en kvalificerad språkutbildning för vuxna invandrare som har ett annat modersmål än svenska. Utbildningens syfte är att inlärarna får grundläggande kunskaper i svenska och att språket är funktionellt i det svenska samhället, dvs. att undervisningen är anpassad till inlärarnas behov i vardags -, samhälls- och arbetslivet. Läs mer