Struktur: Berätta Mera /Berättaren

När jag arbetar med kooperativt lärande vill jag skapa många möten mellan elever där de får chans att bli nyfikna på varandra, dela tankar och funderingar och bygga relationer och en trygg gemenskap. Berätta mera är en struktur som kan göra just detta, då eleverna under kort tid får chans att interagera med flera olika personer kring ett innehåll. De får höra olika perspektiv och tankar kring samma fråga, och får chans att uttrycka sina egna tankar flera gånger. Genom att använda Berätta mera då och då kan vi sprida kunskap i klassen samtidigt som eleverna bygger relationer med fler, vilket gör det enklare för dem att initiera samtal med varandra även utanför klassrummet.
Berätta Mera är en enklare variant av Hitta en kompis. Det är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll för att bygga relationer och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra.
- Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om eller ställer en öppen fråga, t.ex. Vad har du gjort i helgen? Hur lärde du dig cykla? Vad gillar du att äta? Vad tror du kommer att hända i nästa kapitel? Berätta något du vet om stenåldern. Vad har du lärt dig idag?
- Eleverna tänker en stund enskilt och gör tummen upp när de har en tanke.
- Eleverna rör sig runt i klassrummet med ena handen uppsträckt.
- Eleverna hittar någon med handen uppe och gör ”High five”.
- Eleverna turas nu om att berätta något om det tematiska innehållet.
- Eleverna tackar varandra, räcker upp handen och hittar en ny kompis att samtala med.
- Fortsätt tills du är nöjd.
Variant: Sätt på musik. När du stannar musiken vänder de sig till den som är närmast, gör high five och samtalar med varandra tills musiken startar igen.
Det är viktigt att läraren ger stöd så att eleverna kan lyckas så bra som möjligt i samtalen. Första gången kanske det räcker att de får instruktionen att prata med en eller två personer och sen sätta sig ner igen. Beroende på hur det går första gången kan man också behöva prata om hur man håller en bra ljudnivå, att man ska försöka prata med flera olika personer som man inte brukar prata med, hur man hälsar på ett bra sätt, hur man gör en bra high five, hur man säger tack, osv. Exempelfraser, modellering, feedback och gemensam reflektion efteråt kan hjälpa eleverna att lyckas bättre och bättre så att fokus hamnar på det gemensamma lärandet.
Exempel: För att bygga trygghet i elevgruppen väljer läraren att använda Berätta mera som uppstart på dagen då och då. De får hälsa med namn och ibland berätta något om sig själva, som favoritfärg, vad de åt till frukost och intressen.
Exempel: Eleverna läser olika skönlitterära böcker. För att dela kunskap med varandra och bygga en läsande gemenskap i klassen får eleverna då och då mötas genom Berätta mera kring frågor/teman som: Berätta något om huvudkaraktären i din bok. Hur är du lik och olik huvudkaraktären i din bok? Om du skulle ändra slutet på något sätt, hur skulle du ändra det då? Vad tror du författaren vill berätta med din bok? Välj ut en mening eller ett kort stycke som du tycker representerar boken på ett bra sätt.
Exempel: Efter en idrottslektion där eleverna orienterat fick de med hjälp av Berätta mera fundera kring frågan Vad har du lärt dig idag?



Klassexempel
Jag har just hittat hit och hittar mycket intressant. Jag arbetar i förskoleklass och skulle vilja testa det här arbetssättet. Har ni tips på en enkel övning att börja med? Den i inlägget ovan kanske? Våra elever är ju inte vana vid det “kaos” som jag gissar det blir innan de vänjer sig.
Glömde hälsa!
Bästa hälsningar
Åsa
Hej! Kul att du hittat hit! Berättaren kan funka bra att börja med. Du kan till exempel först låta dem bara gå runt och hälsa på varandra på olika sätt, t.ex. high five, lillfingerkrok, armbåge mot armbåge (där du till musik låter dem gå runt och hälsa på så många som möjligt, när du stoppar musiken fryser de och du ger ett nytt sätt att hälsa på, startar musiken och de börjar). Jag har kört den med FSK och det har gått kanon. Sen kan du börja med t.ex. favoritfärg, favoritmat och annat enkelt så att de lär sig strukturen och lär känna varandra. En annan struktur som funkar bra i FSK är Hör vi ihop? (https://kooperativt.com/2016/05/07/struktur-hor-vi-ihop/). Kör den med t.ex. former eller bokstäver. Ett klassexempel från förskola med den är på gång. Du kan också gå med i vår facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/kooperativt/ så kan du snabbt och lätt få tips och feedback. Lycka till!
Tack! Jag ska testa.
Åsa
Pingback: Kooperativt lärande och läsförståelsestrategier – Kooperativt Lärande
Pingback: Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande
Pingback: Lär-par: en metod som utvecklar – Kooperativt Lärande
Pingback: Första veckan i åk 1: Samarbetsfärdigheter – Kooperativt Lärande
Pingback: Skapa grupper – Kooperativt Lärande
Pingback: Struktur: Parrespons – Kooperativt Lärande
Pingback: Kommunikatören: Engelska – Kooperativt Lärande
Pingback: Kommunikatören: Matematik – Kooperativt Lärande
Pingback: Sommarlov! – Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativa lekar | Kooperativt Lärande
Pingback: Stationsläsning | Kooperativt Lärande
Pingback: Vikten av uppmuntran | Kooperativt Lärande
Pingback: Vikten av uppmuntran | Kooperativt Lärande
Pingback: KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter | Kooperativt Lärande
Pingback: Kooperativt Lärande i cirkelmodellen | Kooperativt Lärande
Pingback: Vanliga fallgropar när du börjar jobba med par | Kooperativt Lärande
Pingback: Tips: kooperativa moment i lektioner | Kooperativt Lärande
Pingback: Strategi: Vad vet du? | Kooperativt Lärande
Pingback: Exit-ticket: Minuten | Kooperativt Lärande
Pingback: Kunskapskedjan: Rymden | Kooperativt lärande
Pingback: Brainstorm: Engelska | Kooperativt lärande
Pingback: Runda bordet: Gruppstärkande | Kooperativt lärande