Terminen går mot sitt slut och både lärare och elever börjar räkna ner mot ledighet. Ett helt läsår av lärande och ansträngning har vi bakom oss. En del får sina första betyg, en del ska byta stadie, en del byter skola. Vi utvärderar, reflekterar, firar, tackar, rundar av och samlar ihop. I detta inlägg finns några tips på aktiviteter för att runda av läsåret tillsammans, bygga gemenskap, visa uppskattning och skapa ett positivt avslut. Använd, inspireras, anpassa. Flera av övningarna går också at använda under andra delar av året.
En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.
Stödjande samtal
För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:
Vad vill du göra på rasten?
Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
Vad är meningen med skolan? Vad tänker eleverna kring meningen med skolan? Hur kan vi öka elevernas känsla av mening? En metod för att stärka elevers motivation, lärande och känsla av meningsfullhet är att arbeta med elevernas eget värdeskapande. Värdeskapande lärande syftar till att få större balans mellan eget lärande och att skapa värde för andra, genom att låta eleverna under sin skolgång vid vissa tillfällen använda sina kunskaper för att påverka omvärlden på riktigt. Det kan innebära att eleverna skapar mervärde för lokalsamhället, organisationer och människor i eller utanför skolan. Lärandet blir då relevant här och nu: inte bara för provet eller betygen, utan för andra människor, direkt. I värdeskapande lärande får eleverna och omvärlden mötas. Värdeskapande lärande är ett begrepp som utvecklats ur det fokus som funnits på entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Lackéus (2020) skriver att värdeskapande lärande ger en ny dimension till entreprenörskap som är mer lärandefokuserad och därför passar in bättre i skolvärlden: “Viewing entrepreneurship as new value creation is thus both a broader and more learning-orientated definition of entrepreneurship” (s. 940).
Värdeskapande lärande handlar om att låta eleverna använda sina kunskaper för att skapa värde för andra här och nu. Det kan vara i det lilla, att skapa värde för klasskamraten närmast eller en annan klass på skolan, men kan också vara att skapa värde för människor utanför skolan, i närsamhället och världen. Vem som är mottagaren i ett värdeskapande projekt kan variera. Det kan exempelvis vara parallellklassen, en förskola i grannskapet, föräldrarna, närsamhället, landet eller världen. Vad värdet kan bestå i kan vara så enkelt som att läsa för den yngre årskursen, men också att påverka omvärlden och skapa förändring.
Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.
Skapa en trygg och tillåtande miljö
För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:
Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
Se till att eleverna lär sig varandras namn.
Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som “Vad tycker du?” “Vad var intressant för dig?” “Vad har du lärt dig?” “Vad vill du veta mer om?”
Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.
Att arbeta inom skola innebär att ständigt förändras och utvecklas. Vi behöver undersöka vår egen undervisning, testa nya saker och reflektera tillsammans med kollegor. Ibland kan utomstående stöd behövas för att få ny inspiration och verktyg att testa. Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Hoppas vi ses!
Kurser
Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I höst går kursen i Stockholm (25-26 september) och Malmö (17-18 oktober).
Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I höst är vi i Stockholm den 14-15 september.
Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader.
Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete.
Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på kursen Meningsfullt lärande den 19/9.
I höst fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.
Inspelade föreläsningar
Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.
I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.
Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.
Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande
Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.
Vad är meningen med skolan? En viktig fråga som det finns många olika svar på. En politiker säger en sak, en förälder en annan. En rektor har en tanke, en pedagog har sin. Det är en viktig fråga att fundera kring och samtala om, så att vi kan försöka dra åt samma håll. Frågan är nog ändå allra viktigast för eleverna. Vad skulle dina elever svara om du frågade dem vad meningen med skolan är? Att få betyg? Att kunna få ett jobb? Att lära sig? Att göra som läraren säger? Att växa som människa? Att må bra och få kompisar?
Vi vuxna fokuserar ofta på elevernas framtid. Du behöver kunna det här för att få betyg, klara skolan, få ett jobb och ha ett bra liv. Ett avlägset sen som sällan motiverar sjuåringen eller trettonåringen som sitter framför oss. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan, den är texten, den här bilden, det här innehållet? Varför är det viktigt för mig? Varför spelar det roll för mig? Vad är meningen med det?
Elever kan ibland känna att skolan här och nu är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller en auktoritets ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening. Känslan av meningslöshet kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Fortgår detta över lång tid kan det påverka hela elevens liv. Ofta reagerar omgivningen på detta beteende med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och saknar grit. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans mot meningslösa aktiviteter?
I skollagen och läroplanen är det tydligt att elevens utveckling som människa ska vara i centrum och att undervisningen ska leda till ett livslångt lärande. Eleverna ska delta i demokratiska processer och få känna att de är aktiva agenter i sina liv. Skolan ska få elever att växa som människor och utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare som mår bra. Detta är en komplicerad uppgift där ingen enstaka metod räcker till. Istället behövs en uppsjö av förhållningssätt, verktyg och praktiskt prövande för att staka ut en väg framåt. Att skapa en meningsfull skola innebär inte att eleverna alltid ska ha roligt eller att de inte behöver kämpa. Det handlar om att designa undervisningen på ett sätt som gör den angelägen för eleven, där de får känna sig viktiga här och nu och inte bara som framtida vuxna. Det är vår uppgift – inte elevens – att designa och iscensätta en meningsfull undervisning. Lyckas vi göra deras dag mer meningsfull kan vi inte bara hjälpa dem att lära mer och nå målen, utan också att växa som människor och må bra i sig själva.
När vi reflekterar kring meningsfullhet behöver vi också ta steg för att omsätta det i praktiken. Det kan vara svårt att veta var man kan börja. Här nedan finns lite olika vägar att ta för att utmanas och utvecklas. Ta stöd av de resurser som finns och av kollegor runtomkring. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra undervisningen för elevernas bästa!
Vill du förutom att läsa också få möjlighet att lyssna på oss och diskutera med andra pedagoger är du välkommen på digital endagskurs den 4 maj 2023. Under en dag gräver vi djupare kring innehållsval, motivation och hur vi ökar elevernas känsla av meningsfullhet. Boken Meningsfullt lärande ingår. Läs mer och boka HÄR.
Preparus: Inspelad föreläsning
Vill du hellre se en förinspelad föreläsning när det passar just dig? Kolla in vår föreläsning om Meningsfullt lärande hos Preparus HÄR. Text och uppdrag finns med som stöd.
Innehållet påverkar upplevelsen, meningsfullheten och elevernas engagemang när de lär sig. Att välja ett relevant och meningsfullt innehåll är därför ett av lärarens främsta uppdrag när undervisning designas.”
Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan (2021, s. 113)
Var börjar vi när vi designar vår undervisning? För mig är svaret självklart: Vi börjar i VAD och VARFÖR. Vad är det eleverna ska lära sig om? Varför ska de lära sig om det? Varför är det relevant och viktigt för dem? När innehållsvalet är gjort funderar jag på HUR lärandet ska gå till och hur eleverna ska få ta till sig, bearbeta och förstå innehållet. De arbetsmetoder vi använder färgar elevernas syn på sin egen och varandras roll i undervisningen. Vid val av metoder kan jag därför förverkliga skolans demokratiska uppdrag och bygga en god lärgemenskap där elever vill varandra väl.
En kritik som ibland riktas mot kooperativt lärande är att fokus ligger enbart på HUR, på metoden, och att innehållet och lärandet glöms bort. Det finns många forskningsbaserade tips och verktyg inom kooperativt lärande, och hur vi konkret stöttar elever att ta till sig innehållet och bearbeta det tillsammans är en viktig del. Syftet är dock aldrig att detta ska ske på bekostnad av VAD och VARFÖR. VAD och VARFÖR behöver väljas först, sen kan vi ta tag i HUR och fundera på hur eleverna bäst lär sig och utvecklar nya kunskaper. Kooperativt lärande handlar om att skapa en lärande gemenskap där elever vill varandra väl och stöttar varandra att utvecklas så långt som möjligt. Men metoden är aldrig målet i sig. Målet är god undervisning med bra kvalitét.
För mer än fem år sedan kom vår första bok om kooperativt lärande ut: Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Som alltid när man läser gamla texter ser jag hur vi kunde skriva det tydligare och bättre språkmässigt (jag ber om ursäkt för stavfel och syftningsfel 🙂 ), men jag ser också nya perspektiv och lärdomar som har vuxit fram sedan texten skrevs. Jag bläddrade lite i boken nu i veckan och fastnade vid ett stycke som nu betyder ännu mer för mig än när vi skrev det.
“Ogden (2003) påpekar att socialt lärande är ett område som det ofta förväntas mycket av, men undervisas lite i. Han poängterar att en social läroplan som syftar till samarbetsträning är av begränsat värde om miljön i skolan eller klassen präglas av konkurrens. Den måste därför kompletteras med en kompetensfrämjande miljö. När detta väl tas upp i skolan är det ofta under specifika EQ-lektioner någon eller några gånger per termin, vilket inte är tillräckligt för att utveckla eleverna och påverka deras psykosociala miljö.”
Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, s24-25
Varför skriver människor? Vi skriver för att förmedla något. Vi skriver för att förstå. Vi skriver för att bli förstådda. Vi skriver för att komma ihåg. Vi skriver för att reflektera. Vi skriver för att utforska. Vi skriver för att vara kreativa. Vi skriver för att utvecklas. Vi skriver för att uttrycka oss själva. Varför skriver elever? För dem känns det nog ofta som att de skriver för att träna på att skriva. Att de skriver för att läraren säger det. Att de skriver för att visa vad de kan så att de får bra betyg. Varför skriver dina elever?
Att lära sig skriva är viktigt. Elever behöver få skriva mycket i skolan, i olika ämnen och på olika sätt. En hel del av texterna elever får skriva under sin skoldag skrivs för skrivandets skull. De skriver för att träna på att skriva. Den som läser texten är läraren. Ibland lämnas texten tillbaka med kommentarer, ibland hamnar den på hög i en skrivbordslåda. Elever behöver få träna på skrivandets form. Men om för många av texterna skrivs utan ett syfte annat än att “träna skrivande” – vad gör det med skrivglädje och motivation? Vad tänker eleven när hen, för femtioelfte gången, skriver en text som enbart läraren ska läsa? Hur länge orkar de fortsätta med den enda motivationen att “de lär sig skriva bättre”? Att möta för mycket meningslöst skrivande kommer påverka både elevernas motivation och lärande. Kanske behöver vi fundera på frågan: Varför skriver eleverna? – och hitta ett bättre svar än för att träna skrivande.
Att gå kurs är ett fantasiskt sätt att utvecklas och växa som lärare. I vår har vi två kurstillfällen där deltagarna kommer att få möjlighet att lära sig mer om kooperativt lärande. Nya verktyg, spännande samtal, inspiration och många skratt utlovas! Det finns fortfarande platser kvar i både Stockholm och Göteborg. BOKA HÄR!
Grundkurs i kooperativt lärande
Stockholm 13-14 mars: Kom Hotell
Göteborg 18-19 april: Lilla Bommen konferens
Kooperativt lärande är en metodik och ett pedagogiskt förhållningssätt som utifrån forskning och beprövad erfarenhet leder till inkludering, elevaktivitet, engagemang, social utveckling och lärande. Genom att eleverna arbetar utifrån strukturerat samarbete och drar nytta av varandras kunskaper ökar deras måluppfyllelsen och sociala sammanhållning. Arbetssättet utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv och är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som stärker läraren som ledare i klassrummet. I workshopen får du uppleva kooperativt lärande och får stöd att omvandla detta till din egen verksamhet. Du får konkreta övningar som är enkla att använda med elever samt kunskap kring var som krävs av dig som ledare för att utveckla elever över tid.
Genomförande: Tvådagarsworkshop, Dag 1: 09.30 – 17.00, Dag 2: 08.00 – 16.00
Mål:
Kunskap om grunderna i kooperativt lärande
Kunskap om olika sätt att skapa effektiva samarbeten mellan elever
Kunskap för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning
Kunskap kring lärarens roll för att utveckla elevers samarbete över tid
Målgrupp: Alla lärare och pedagoger i grundskolan och gymnasiet.
Boken Kooperativt lärande i praktiken (2018) ingår i priset.
En av skolans uppgifter är att hjälpa människor att hitta läsaren i sig själva. Jag och Niclas har precis skrivit ett helt kapitel om den gemenskapsbildande litteraturen i en ny bok (kommer sommaren 2023). Jag vill dela några av de tankarna här.
Jag har alltid älskat att läsa. För mig var det ett pris, en lycka, att få en stund med en bok. Så var det inte för alla mina klasskamrater när jag gick i skolan. Många kämpade med läsningen, och många fick inte det stöd de behövde för att ens komma över tröskeln in i den litterära världen. En sak som ofta förbryllade mig när jag gick i skolan var att en del lärare använde tyst läsning som ett straff, som en konsekvens när vi inte skötte oss. “Nu är det för stökigt och högljutt, nu slutar vi med den här uppgiften, ta fram bänkböckerna och läs tyst!”. Vad skickar det ut för signaler till eleverna? “Passa er, om ni inte sköter er måste ni läsa!” Skapar det nyfikenhet och läsglädje? Skapar det spännande möten med böcker? Bjuder det in fler elever i böckernas värld? Jag tror inte det.
Hur kan vi då göra för att skapa en läsgemenskap i klassen och tillgängliggöra litteraturen för fler?
Nyfikenhet föder lärande. När vi blir genuint nyfikna på någonting söker vi svar. Vi undersöker, frågar och försöker förstå. Nyfikenhet driver ofta barn att lära sig nya saker, något vi lärare kan använda i undervisningen. Nyfikenhet värnar också våra relationer. När vi möter någon med genuin nyfikenhet visar vi att vi vill förstå dem och att deras upplevelse är viktig för oss. Vi kan då skapa trygghet och tillit, och minska misstänksamhet och försvar. När vi är nyfikna visar vi också att vi är öppna för nya tankar och lösningar, och att det viktigaste inte är att vi själva har rätt, vilket öppnar upp för delaktighet och lärande. Vi vuxna kan ibland tappa vår nyfikenhet. Förlora den i krav, mål och måsten. Ibland kan det vara bra att aktivt försöka väcka den till liv igen, vårda den och stärka den. Nyfikenheten kan hjälpa oss att utveckla vår undervisning och lägga en god grund för lärande.
Vi går mot ljusare tider och en ny vårtermin drar snart igång. Spännande, utmanande, roligt! Här nedan finns lite tips och stöd för att få med det kooperativa tänket redan från början. Utgå från där du är och hitta de verktyg som du tror kan gynna dig och dina elever. Fundera på hur du kan göra för att skapa ett mer samarbetande klassrum där eleverna lär av och med varandra. Kom ihåg: våga testa, börja smått och ta stöd av varandra!
Terminen närmar sig sitt slut och vi har ännu ett år bakom oss. Ett år av utmaningar och lärande. Vi ser tillbaka på alla de samtal och möten vi haft med pedagoger undet året och är tacksamma över att få vara en del av skolsverige. Vi ser också fram mot nya utmaningar och äventyr under 2023.
En höjdpunkt under året var vår digitala konferens den 5 april. Under en dag fick lärare och pedagoger från hela Sverige dela med sig av lärdomar och insikter från sitt kooperativa arbete. En dag full av inspiration och glädje! Det är fantastiskt att få ta del av allt spännande som sker runt om i landet. Vi hoppas på fler liknande tillfällen i framtiden! Tre av presentationerna från i våras kan ni se här nedan – tack Peggy, Ellinor och Annelie!
Vi är stolta över att presentera en nyhet för er: en nyutvecklad KL-kurs! Vi har fått flera frågor från er när nästa fortsättningskurs i kooperativt lärande kommer vara och har därför lagt ut den för bokning redan nu. Kursen är den 14-15 september 2023 i Stockholm. Från och med nu kommer denna kurs se annorlunda ut mot tidigare år, med ny forskning om KL, nya praktiska övningar och ett större fokus på att utveckla ditt eget ledarskap. Vi har därmed utvecklat steg 2-kursen för din egen utveckling som lärare. Den nya fortsättningskursen är gjord för att ge dig bästa förutsättningar att ta ett nya kliv i ditt ledarskap och skapa ett samarbetande klassrum. Om du främst vill ha stöd för hur du kan implementera KL har vi andra kurser, t ex kurs för förstelärare “Att leda lärande för lärare” som du hittar under kurser. Här nedan beskrivs innehållet för den nya fortsättningskursen samt de alternativ som finns om du vill ha stöd kring implementeringsarbete. Hoppas vi ses! Maila kooperativt@gmail.com om du har några frågor!
Året närmar sig sitt slut och vi blickar framåt. Förutom tvådagarskurser kommer vi att fortsätta med de populära digitala fördjupningsworkshoparna. I vår kommer flera nya spännande teman! Det blir också kurser för rektorer och förstelärare. Från och med nu kommer bokningar till kurser och workshops ske direkt här på bloggen. Fokus för alla utbildningar är på lärares utveckling och elevers lärande. Praktik och teori varvas i aktiva workshops där du utmanas att ta nya steg. Här nedan läser du hur du anmäler dig. Hoppas vi ses!
Efter att ha sett fredagens regeringsförklaring där “arbetsro” användes som ett politiskt mål för skolan började jag fundera. Vad är arbetsro… egentligen?
Har ni arbetsro på lektionerna? Frågan kan synas enkel, men vet eleverna vad vi efterfrågar egentligen? Vet vi ens själva vad det är vi efterfrågar? Menar jag samma sak som eleverna när jag säger “arbetsro”? Menar jag samma sak som min kollega? Menar jag samma sak som skaparen av skolans trygghetsenkät? Som politikerna? På en skola stod en klass ut i statistiken. Enligt data från enkäten var arbetsron dålig. Men hur såg det ut i verkligheten? Klassen hade nyligen börjat jobba mer elevaktivt för att skapa ett mer samarbetande och demokratiskt klassrum. Eleverna var klart mer aktiva och pratade mer om innehållet på lektionerna än tidigare. Var det tyst hela tiden i den klassen? Nej. Var det fokus på lärandet? Ja. Att bara ställa frågan “Har ni arbetsro på lektionerna?” räcker inte. Ofta tror eleverna att vi frågar “Är det tyst på lektionerna?”. Men vad är arbetsro egentligen? Vad är det vi egentligen vill ha?
Roller kan användas för att effektivisera samarbete och stötta lärandet i gruppen. Det finns inget egenvärde i att använda roller utan jag gör det för att stärka båda samarbetet och lärandet. Jag behöver därför fundera på syftet med rollen, varför den behövs, vad den ska bidra med och hur jag kan stötta eleverna i användandet av rollen så att det leder dit vi vill. Beroende på uppgiften kan jag använda en roll per grupp eller flera; i strukturen Mötas på mitten till exempel kan det ibland vara bra med en sekreterare. I vissa uppgifter kan varje gruppmedlem få en roll. Om eleverna exempelvis ska lösa ett matteproblem kan vi ha en uppläsare som läser problemet högt och ser till att alla förstår vad som efterfrågas, en tidtagare som håller koll på tiden, en sekreterare som skriver/ritar gruppens lösning och en redovisare som redovisar lösningen inför klassen. Om jag märker att det blir för många roller och att eleverna blir förvirrade får jag ta ett steg tillbaka och förtydliga. Jag kan rotera rollerna efter varje uppgift eller låta rollerna vara kvar under hela lektionen. Vissa roller kan bytas efter en dag eller en vecka, exempelvis materialförvaltare. Beroende på situationen kan eleverna få ett rollkort, rollerna kan skrivas på tavlan eller ges muntligt – alltid med lärandet i fokus.
Små saker kan göra stor skillnad. En sådan sak är ordet tack. På alla våra workshops och kurser ber vi deltagarna tacka varandra ofta. Efter varje samtal, varje interaktion, uppmanar vi dem att säga tack. Tack för samtalet. Tack för att du delade med dig av dina tankar. Tack för att du lyssnade på mig. Jag gör likadant med elever – ber dem ofta säga tack till varandra. Det kan vara efter en kort interkation, efter att de suttit bredvid varandra under en lektion eller vid slutat av veckan. När jag ber människor tacka varandra efter en interaktion skickar jag ut signaler som säger att det de gör för varandra är viktigt. Redan när jag säger något till personen bredvid spelar det roll. Det jag tycker, tänker, kan och funderar över kan ha ett värde för personen bredvid, inte bara när läraren hör och bekräftar. Vi tränar eleverna i att visa uppskattning för varandra.
Kooperativt lärande kan se ut på många olika sätt. Våra elevgrupper har olika behov, vi har olika ämnen och verksamheter och vi pedagoger är olika som personer. Alla strukturer, strategier och pedagogiska verktyg inom kooperativt lärande kan och behöver anpassas och varieras beroende på kontext och syfte. När jag (Jennie) hade en workshop med ett gäng förskollärare i Göteborg i gjorde vi lite övningar kring detta. Jag tänkte dela det med er här, i hopp om att det ska bli lättare för er att tänka kreativt kring kooperativt lärande och hitta vägar som passar just er. Det viktiga är inte exakt hur vi gör – utan varför. Om jag vill skapa positiva möten mellan människor där de får bli nyfikna på varandra, får upp ögonen för varandra, får bygga realtioner med varandra och får lära tillsammans – hur gör jag det bäst med de barn jag har framför mig?
