Författararkiv: Jennie

Kurser vt24

Höstterminen ligger snart bakom oss och vi börjar blicka fram mot vårens kurser och workshops. Dessa ser vi fram emot! Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Vi skapar och anpassar utvecklingsprojekt till just era behov och utmaningar, med workshops, uppdrag och handledning. Hoppas vi ses!

Kurser

Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I vår går kursen i Stockholm (8-9 februari) och Göteborg (23-24 april). Boka HÄR. Kursen är oerhört uppskattad och har genomsnittsligt omdöme 4.95 av 5 möjliga!

Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I vår är vi i Stockholm den 18-19 april. Boka HÄR.

Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader. Boka HÄR.

Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad enbart på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete. Boka HÄR.

Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på vår digitala heldag med tema Meningsfull undervisning den 29 april. Vår nya bok Meningsfull undervisning ingår. Boka HÄR.

Fördjupningsworkshops

I vår fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.

Inspelade föreläsningar

Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.

Samarbete i par

I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.

Meningsfullt lärande

Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.

Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande

Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.

Skolpaket Kooperativt lärande

Förskolepaket Kooperativt lärande

Böcker

Gillar du att lära dig nytt genom att läsa? Vi har flera olika böcker som kan hjälpa dig att utveckla din undervisning. Läs mer HÄR.

I augusti 2023 släppte vi de tre första böckerna i vår nya serie Lärarpraxis. Det första temat är Bygga en undervisnngsgemenskap. Detta tema består av böckerna Starta skolan starkt, Meningsfull undervisning och Gruppstärkande ledarskap:

Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Utveckla undervisningen med frågor för lärande

Att ställa frågor om oss själva och vår värld är ett grundläggande mänskligt behov. Så fort barn kan prata ställer de frågor till oss vuxna och vill ta reda på hur saker hänger ihop och fungerar. Vad är det där? Varför är det så här? Varför, varför varför? Frågor driver oss framåt i livet även som vuxna. Frågor om det som sker omkring oss såväl som frågor för att skapa mening med vår samvaro. Elever möter också många frågor i skolan. En stor del av de frågorna har formen av kontrollfrågor med förutbestämda svar, där de ska svara rätt för att visa vad de kan. Många frågor eleverna får är sådana de själva inte ställt eller funderat över. Vilka blir konsekvenserna om majoriteten av frågorna vi ställer i skolan är frågor med givna svar som inte kommer från eleverna själva?

För oss är det viktigaste syftet med frågor att de ska utveckla elevernas tänkande. Frågorna vi ställer i skolan ska hjälpa dem att tänka större, undersöka, bli nyfikna och vilja lära mer. Många frågor som används i undervisningen, ofta tagna direkt från läromedel, gör inte det. Vi behöver ställa kontrollfrågor också såklart, de har en plats i undervisning. Elever behöver sammanfatta, beskriva eller förklara fenomen. Det finns även bra frågor att undersöka i läromedel som kan underlätta för lärarens arbete. Men vi behöver se över vilka frågor vi använder i undervisningen och hur de påverkar elevernas lärande. I förra veckan hade vi en fördjupningsworkshop kring detta och vill i samband med det dela några av våra tankar kring hur lärare kan utveckla sitt sätt att använda frågor i undervisningen.

Läs mer

Att vi får göra något – betyder det att vi bör?

Jag lyssnade precis på ett avsnitt av Elevhälsopodden från 2021, där psykolog Stefan Boström intervjuar skoljuristen Maria Refors Legge. De vrider och vänder på vad tillsynsplikten, skollagen och grundlagen innebär för pedagoger i skolan. Intressanta tankegånger kring komplicerade frågor där det finns få enkla svar. Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar. Vi behöver ibland i ett akut läge agera kraftigt eller ingripa i nödvärn. Där är lagen tydlig. Kring andra saker, som ordningsstörningar, elever som inte lyssnar, elever som inte tar av mössan, elever som svär, är det mer otydligt. Skolor kan här ha olika konsekvenser som samtal till föräldrar, samtal med rektor, skickas ut ur klassrummet, kvarsittning, avstängning. Ett ord som återkommer, och som Stefan nämner i ett blogginlägg senare, är ordet får. Skollagen säger vad vi får och inte får göra när det gäller ordningsstörningar. Utifrån detta skapas handlingar, metoder och tankesätt. Vi FÅR förbjuda mobiltelefoner, vi FÅR skicka ut eleven, vi FÅR ha konsekvenstrappor, vi FÅR ha belöningssystem. Men vad BÖR vi göra? Visst är den frågan mycket viktigare?

Läs mer

Välkommen på digital introduktion till kooperativt lärande

Är du intresserad av kooperativt lärande och vill ha stöd att komma igång? Har du läst om eller sett kollegor arbeta med KL och vill veta hur du kan börja? I denna digitala föreläsning får du stöd kring de första kooperativa stegen du kan ta med dina elever. Föreläsningen passar väl för skolor, arbetslag och lärare som är nyfikna på KL eller som är i början av en process att lära sig mer om hur KL fungerar.

Under två timmar får du testa på kooperativa verktyg som du redan nästa dag kan använda med elever. Du får stöd kring hur du kan ta de första stegen mot att skapa ett demokratiskt, elevaktivt klassrum där alla röster hörs och där eleverna blir ett stöd för varandra.

Målgrupp: Alla som är nyfikna på KL och vill ha stöd att komma igång.

Pris: 695 kr exkl moms/deltagare

När? 28/9 kl 15-17

Var? Digitalt via zoom

Anmäl HÄR

Helt underbar föreläsning! Jag känner mig sååååå taggad att prova detta! Hur kan jag inte testa, när det gav mig så mycket själv? Tack!!!

Deltagare på introduktion till kooperativt lärande

Tack för en givande föreläsning! Redan imorn vill jag börja använda flera av strategierna vi fick testa på och höra om.

Deltaagre på introduktion till kooperativt lärande

Samtal – en grund för vår demokrati

Under uppstartsdagarna i augusti var jag runt på flera olika skolor i vårt avlånga land. En sak som slog mig om och om igen är vilken magi som uppstår när människor pratar med varandra. Igen och igen stod jag och bara njöt av att se och lyssna på engagerade och lärande samtal, där pedagoger undersökte sina tankar, vred och vände på utmaningar och tog nya steg tillsammans. Dessa samtal, där vi inte presenterar färdiga tankar utan öppet och förutsättningslöst undersöker tillsammans, är en grundsten i vår demokrati. I samtal med några av rektorerna och lärarna efteråt var det några saker som fick mig att tänka och fundera, och som jag vill undersöka vidare genom att skriva detta inlägg.

Samtal mellan människor är en grundläggande byggsten i ett demokratisk samhälle. Att kunna kommunicera och samtala är något som behöver utvecklas och underhållas. Barn behöver redan i förskolan och skolan få vara en del av demokratiska samtal och utveckla demokratiska förmågor. Men det är inte bara barn som behöver göra detta – våra demokratiska förmågor behöver underhållas och vårdas även under vuxenlivet.

Samtal leder till förståelse för oss själva. När vi i samtal får sätta ord på våra tankar och funderingar lär vi känna oss själva. Vi uttrycker vår identitet och får respons från de som finns runtomkring. Att samtala är identitetsskapande. I utforskandet i samtal kan vi pröva våra teorier och vår syn på omvärlden och klargöra och förtydliga vilka vi är och vad vi står för. Även mitt i en mening jag säger kan jag vika av och gå åt ett annat håll – för när jag hör tanken högt kan jag se den i ett annat ljus.

Samtal leder till förståelse för andra. I samtal får jag möta andra. Jag får se vilka de är, möta olika erfarenheter och upplevelser, kunskaper och funderingar. Jag får förståelse för hur andra människor tänker och känner.

Samtal leder till gemenskap trots olikheter. Jag upptäcker likheter med människor som jag först tänkt att jag var olik och hittar gemenskap med människor jag annars inte hade mött. Genom samtal får vi upp ögonen för att världen är större än oss själva och de närmast oss, och att det jag gör kan påverka även de som finns längre bort.

Samtal leder till att nya idéer och tankar kommer fram. I samtal utvecklar vi våra tankar. Det jag säger kan väcka nya tankar hos dig, och det du säger väcker nya tankar hos mig. Vi kan bygga vidare på varandras tankar och idéer och på så sätt komma längre. I samtalen kommer saker fram som vi i det enskilda aldrig hade kommit till.

Samtal verkar skyddande, då vi får pröva och utmana ofärdiga tankar i en trygg miljö. Det vi säger i ett samtal är sällan helt färdigt. Vi behöver kunna uttrycka ofärdiga tankar och testa dem i en trygg miljö med andra. Min fundering kan få stöd av andras kunskap och erfarenheter och få testas i ett sammanhang innan den växer sig för stor i min egen bubbla. Öppna, demokratiska samtal kan på så sätt verka skyddande och gemenskapsbyggande.

Samtal gör att vi förstår kunskaper och innehåll bättre. När vi får sätta ord på vår förståelse för ett innehåll eller ett fenomen förstår vi det bättre. När vi får lyssna på andras förklaringar och höra andra uttrycka sin förståelse kan vi utveckla vår egen. I samtalen mellan människor kan vi förankra kunskap och stötta varandra att förstå det vi lär oss. Istället för att bara lyssna får vi chans att bearbeta det vi hör och på så sätt skapa en djupare förståelse.

Samtal gör att vi växer som människor. Samtal gör att vi växer som människor. I ett av mina samtal med en lärare pratade vi om just det här. Att samtalen handlar inte enbart om innehållet vi pratar om, utan att vi faktiskt utvecklas som människor genom att få vara en del av den gemenskap som vi kan få i samtal med andra människor. I samtal kan vi utmanas, stretchas, få stöd och uppmuntran. I samtal får vi finnas i vår mänsklighet. Att få delta i demokratiska, nyfikna samtal påverkar oss på ett djupare plan över tid.

Det är oerhört viktigt att vi skapar arenor i samhället där människor möts och får samtala öppet kring olika frågor. Arenor där vi inte bara säger vad vi redan tycker och tänker, utan där vi utforskar och undersöker vad vi tycker och tänker. Där vi öppet kan säga “jag vet inte än, men jag tänker att…, vad tänker du?” Skolan behöver vara en sådan arena, men även på arbetsplatser och i föreningar kan vi verka för ett mer demokratiskt samtalsklimat. Jag är övertygad om att de verktyg, strategier och värderingar som finns i kooperativt lärande kan hjälpa oss med detta. Vi kan skapa samtal där eleverna får chans att delta i demokratiska dialoger och får utveckla sina demokratiska förmågor. I Ping-pong-prat får de chans att få sin röst hörd på ett enkelt sätt. I Berätta Mera får de chans att möta flera olika personer och tankar kring samma fråga, och får chans att utveckla sin egen tanke i flera steg. I Talkort får de chans att utveckla och ta tankar längre och träna på att bjuda in varandra och skapa ett likvärdigt samtal. Genom att få tacka varandra efter samtal får de visa uppskattning för andras bidrag och får känna att deras bidrag spelar roll. Genom att behöva varandra i strukturerade samarbeten får de känna på hur det är att vara viktig för och behövd av en annan människa. Genom att långsiktigt verka för ett samarbetande klassrum kan vi påverka framtiden och vårt demokratiska samhälle. Du som jobbar med elever är så oerhört viktig i detta arbete. Tack för det du gör!

Skapa samtal genom strukturen Visa! med tummar

Det behöver inte vara så komplicerat att initiera samtal mellan elever, att få dem att vända sig mot varandra, se varandras tankar och gräva djupare tillsammans. Jag kan göra detta utan särskilt mycket förberedelse, kring all typ av innehåll, där jag över tid ger instruktioner och stöd så att eleverna kommer längre i sina samtal. Jag kan exempelvis använda strukturen Visa! – helt utan material och fasta grupper, oavsett lokal, möblering, ålder och ämne. Här nedan finns lite exempel på hur jag enkelt kan använda Visa! för att skapa samtal och stödjande interaktioner mellan elever.

Visa! med tummar:

  • Läraren ställer en fråga eller säger ett påstående till eleverna, där man kan svara JA, NEJ eller OSÄKER/BÅDE OCH/MITTEMELLAN.
  • Eleverna tänker enskilt på frågan en stund.
  • Läraren säger “1, 2, 3, visa!”
  • Eleverna visar tumme upp, tumme ner eller tumme i mitten beroende på vad de vill svara.
  • Eleverna vänder sig till en eller några personer i närheten och tittar på vad de visar.
  • Eleverna samtalar, jämför och ställer frågor till varandra för att förstå hur de andra tänkt eller stötta varandra kring frågan.
  • Läraren ber eleverna tacka varandra och sammanfattar några saker som sagts eller lyfter tankar från grupperna.
Läs mer

Vad är klokt för mig att göra nu?

Att vara lärare innebär ständig utveckling och förändring. Vi lär nytt, testar nya saker, möter nya utmaningar och får nya möjligheter. Inget möte med en elevgrupp är helt likt ett annat, och vi måste ständigt reflektera och utveckla vår undervisning. Vi lärare kan här få input från olika håll, t.ex. från kollegor, litteratur, kurser och sociala medier. Viktig input, som vi sedan behöver bearbeta och översätta till vår egen verksahmet och ledarstil. En fråga som vi (Jennie och Niclas) ofta använder är “Vad är klokt för mig att göra nu?”. Utifrån det jag ser min kollega göra, läser i en bok, ser på sociala medier eller hör en föreläsare säga på kursen; vad är klokt för mig att göra nu? Vad kan jag ta med mig? Vad tilltalar mig? Vad intresserar mig? Vad känner jag att jag behöver jobba vidare med? Vad blev jag nyfiken på? Allt vi ser och hör kommer inte passa oss just då, och allt kan inte kopieras rakt av. Vi måste alltid översätta det vi ser och hör till vår egen verklighet, testa smått, utvärdera och ta nya steg.

Det kan vara bra att stanna upp då och då och reflektera kring den här frågan. Utifrån det som kanske just hänt i klassrummet, utifrån en observation av en kollega, utifrån ett direktiv från rektor eller något som trendar på sociala medier. Vad är klokt för mig att göra nu?

Skolstart ht23

Snart är det dags igen! Peppade pedagoger och nyfikna elever tar snart plats i våra klassrum och på våra skolgårdar. Med varje ny skolstart kommer utmaningar och möjligheter – och mängder av lärtillfällen. Vad har du framför dig? Här nedan finns lite tips och stöd som kan hjälpa dig att ta dig an terminen och läsåret som kommer. Nu kör vi! 🙂

Nya böcker

Vi har under det senaste året jobbat på en ny bokserie, där vi kommer djupdyka i olika teman med syfte att ge stöd till er verksamma pedagoger. Det första temat kommer snart från tryckeriet! Temat är “Bygga en undervisningsgemenskap” och består av tre böcker som kan läsas separat eller tillsammans. Att bygga en undervisningsgemenskap är centralt för att skapa framgångsrik undervisning. Denna trilogi med böcker ger dig verktyg för att skapa en inkluderande, meningsfull och trygg lärmiljö, där elever lär sig kunskaper och utvecklas som människor. Varje bok erbjuder praktiska tips och strategier för att bygga en stark undervisningsgemenskap där lärandet blir en gemensam resa. Med dessa böcker kommer du att utrustas med kunskap och verktyg för att öka kvalitén på din egen undervisning och hjälpa dina elever att ta nya kliv i sitt lärande.
Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Blogginlägg med stöd

Vi har också skrivit en hel del blogginlägg som kan vara ett stöd i skolstarten, kring t.ex. att lära känna varandra och bygga ett tryggt klassrumsklimat. Klicka HÄR, HÄR och HÄR för att komma till inlägg med mycket stöd och länkar kring att bygga en undervisningsgemenskap.

Kurser

Vill du utvecklas som pedagog och få stöd att komma vidare? I höst har vi flertalet kurser, kanske passar någon just dig? Vi har kurser i kooperativt lärande (grundkurs och fortsättningskurs), digital kurs om Meningsfullt lärande, digital kurs om att leda lärares utveckling, digital KL-kurs i egen takt och en kurs för skolledare. Läs mer om alla kurser och boka HÄR.

Fördjupningsworkshops

Förutom kurser har vi också digitala tvåtimmars fördjupningsworkshops kring olika spännande teman, t.ex. Världens bästa undervisning, Att ställa bra frågor, Konflikthantering och Kooperativt lärande på fritids. Läs mer om alla teman och boka HÄR.

Vill ni boka utbildning direkt till er skola/förskola istället? Maila oss på kooperativt@gmail.com!

Glad sommar!

Då var det dags igen för en välförtjänt ledighet. Ännu ett läsår ligger bakom oss, med alla dess lärdomar och utmaningar. Vi som driver denna sida (Jennie och Niclas) ser tillbaka på ett läsår med många lärorika samtal, kurser, digitala utbildningar, handledningssamtal och arbete med nya böcker. Det är otroligt spännande att få vara del av den skolutveckling som sker över hela landet, där lärare testar ny grepp för att skapa en meningsfull och demokratisk undervisning där elever lär i en gemenskap. Vi hoppas få träffa många av er under nästa läsår. Ha en fantastisk sommar!

Digital kurs: Leda en samarbetande skola

Cooperative learning in the classroom requires cooperative learning in the staffroom.

Wendy Joliffe

För att kooperativt lärande ska fungera i klassrummen behöver vi också samarbeta i kollegiet. Det krävs aktiva och medvetna ledarskapshandlingar för att skapa ett samarbetande kollegie där pedagogerna är trygga med varandra, delar idéer och erfarenheter, bearbetar utmaningar och firar framgångar.

Målgrupp: Skolledare, rektorer och skolchefer

I denna digitala workshop får du verktyg för att som skolledare vara ett pedagogiskt föredöme och skapa en samarbetande skola med undervisningen i fokus. Workshopen ger dig kunskap om hur du som skolledare kan agera med hjälp av kooperativt lärande för att skapa ett samarbetande kollegie där lärare stöttar och hjälper varandra. Utbildningen passar extra bra för skolor där kooperativt lärande används av lärare.

Utbildningens fokus är på hur du kan leda och stötta en skola där samarbete värdesätts både mellan personal och mellan elever. Om du är intresserad av skolutveckling med ett aktivt ledarskap samt vill skapa en samarbetande norm mellan kollegor är detta en workshop för dig. Under workshopen krävs ditt aktiva deltagande! Med skickas ett kapitel från boken “Grundbok i kooperativt lärande” om Skolutveckling och förändringsarbete, samt andra texter och mallar som kan användas som stöd i ditt arbete mot en samarbetande skola.

Genomförande: Digital förmiddag den 7 november, kl 9-12

Mål:

  1. Få förståelse för vad som krävs av dig som pedagogisk ledare för att stödja lärares  professionella utveckling i kooperativt lärande
  2. Få verktyg för att verka för ett samarbetande kollegie
  3. Dela erfarenheter med andra skolledare 

Pris: 995 kr exkl moms. Gratis för rektorer på skolor där Jennie eller Niclas har en utbildningsprocess under 2023/2024. Ange “Processutbildning” vid fakturauppgifterna för er som har en pågående utbildning.

Boka HÄR.

Kooperativa berättelser

Det sker så mycket spännande i klassrum och verksamheter runt om i landet! Lärare och pedagoger som testar nytt för att skapa en demokratisk och meningsfull verksamhet, där elever blir ett stöd för varandra. Vi i nätverket Kooperativt lärande i Sverige (KOLIS) vill hjälpa till att lyfta fram detta för att uppmuntra och inspirera kring kooperativt lärande. Vi spelar därför in korta intervjuer där vi lyfter fram era kooperativa berättelser. Du hittar intervjuerna i vår spellista på youtube här nedan. Vill du dela med dig av en kooperativt berättelse? Kontakta oss på kooperativtsverige@gmail.com

Reflektera över läsåret

Runt om i landet börjar vi runda av läsåret. Studenter springer ut, sånger sjungs, betyg sätts, stolar ställs upp, vi gråter en skvätt och kramas en massa. Fantastiskt bra jobbat alla kollegor! När klassrummet ekar tomt sitter vi där och andas ut en stund. Så mycket har skett under läsåret. Vi har byggt relationer, samtalat, haft möten, ringt föräldrar, tröstat, lyssnat, skrattat och gråtit. Och så har vi lärt oss en hel massa saker. Eleverna har lärt sig, men vi lärare har också lärt oss. Vi har testat nya pedagogiska grepp, vi har ställts mot nya utmaningar, hanterat händelser i omvärlden och stöttat elever genom deras vardag. Nu är det vår tid att ta ett djupt andetag, fira våra ansträngningar och lyfta fram allt bra vi har gjort. Sätt dig gärna ner en stund och reflektera, enskilt först, men också med dina närmaste kollegor. Skriv ner lite tankar så att du kan ta med dig det du lärt dig in i det nya läsåret i höst. Använd frågorna nedan eller egna frågor. Sätt ord på det som skett och fira ditt arbete!

Läs mer

Avsluta terminen positivt!

Terminen går mot sitt slut och både lärare och elever börjar räkna ner mot ledighet. Ett helt läsår av lärande och ansträngning har vi bakom oss. En del får sina första betyg, en del ska byta stadie, en del byter skola. Vi utvärderar, reflekterar, firar, tackar, rundar av och samlar ihop. I detta inlägg finns några tips på aktiviteter för att runda av läsåret tillsammans, bygga gemenskap, visa uppskattning och skapa ett positivt avslut. Använd, inspireras, anpassa. Flera av övningarna går också at använda under andra delar av året.

Läs mer

Samtal som stöd kring rasten

En viktig del av arbete i skolan är att skapa en undervisningsgemenskap där elever känner sig trygga och vill varandra väl. Vi har skrivit om det flera gånger tidigare (tex HÄR). I detta inlägg vill vi fokusera på en aspekt kring rasten som vi ofta lyfter på våra workshops. Vi pedagoger kan göra en del ganska enkla saker som ökar elevernas möjligheter att ha en fungerande, positiv rastverksamhet. Strategierna nedan kan självklart användas för andra stunder på dagen också. Syftet är att ge eleverna verktyg för att ta hand om varandra och må bra tillsammans.

Stödjande samtal

För en del elever kan svårigheter börja redan innan de går ut på skolgården. Kanske kommer de inte på vad de ska göra, kanske vågar de inte fråga om de får vara med, kanske känner de sig osäkra, kanske har de få relationer med andra barn, kanske har de en dålig dag. Innan eleverna går ut på rast kan de få bli ett stöd för varandra så att fler får chans att få en bra rast. Genom att låta eleverna vända sig mot varandra och fundera tillsammans kring vad man kan göra på rasten kan de få fler idéer. Målet är inte att alla ska ha gjort ett slutgiltigt val innan de går ut, men att de ska ha flera möjliga idéer och känna att de inte är ensamma. På detta sätt har de också blivit medvetna om varandra vilket gör det enklare för dem att bjuda in varandra när de är ute på skolgården. Samtalen kan vara kring frågor som:

  • Vad vill du göra på rasten?
  • Vad ska vi tänka på på rasten så att alla har det bra?
  • Hur kan du vara en bra kompis på rasten?
  • Vad är bra saker att säga på rasten för att stötta och uppmuntra andra?
Läs mer

Värdeskapande lärande

Vad är meningen med skolan? Vad tänker eleverna kring meningen med skolan? Hur kan vi öka elevernas känsla av mening? En metod för att stärka elevers motivation, lärande och känsla av meningsfullhet är att arbeta med elevernas eget värdeskapande. Värdeskapande lärande syftar till att få större balans mellan eget lärande och att skapa värde för andra, genom att låta eleverna under sin skolgång vid vissa tillfällen använda sina kunskaper för att påverka omvärlden på riktigt. Det kan innebära att eleverna skapar mervärde för lokalsamhället, organisationer och människor i eller utanför skolan. Lärandet blir då relevant här och nu: inte bara för provet eller betygen, utan för andra människor, direkt. I värdeskapande lärande får eleverna och omvärlden mötas. Värdeskapande lärande är ett begrepp som utvecklats ur det fokus som funnits på entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Lackéus (2020) skriver att värdeskapande lärande ger en ny dimension till entreprenörskap som är mer lärandefokuserad och därför passar in bättre i skolvärlden: “Viewing entrepreneurship as new value creation is thus both a broader and more learning-orientated definition of entrepreneurship” (s. 940).

Värdeskapande lärande handlar om att låta eleverna använda sina kunskaper för att skapa värde för andra här och nu. Det kan vara i det lilla, att skapa värde för klasskamraten närmast eller en annan klass på skolan, men kan också vara att skapa värde för människor utanför skolan, i närsamhället och världen. Vem som är mottagaren i ett värdeskapande projekt kan variera. Det kan exempelvis vara parallellklassen, en förskola i grannskapet, föräldrarna, närsamhället, landet eller världen. Vad värdet kan bestå i kan vara så enkelt som att läsa för den yngre årskursen, men också att påverka omvärlden och skapa förändring.

Läs mer

Utveckla elevers kommunikativa förmåga

Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.

Skapa en trygg och tillåtande miljö

För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:

  • Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
  • Se till att eleverna lär sig varandras namn.
  • Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
  • Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
  • Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
  • Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som “Vad tycker du?” “Vad var intressant för dig?” “Vad har du lärt dig?” “Vad vill du veta mer om?”

Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.

Läs mer

Fortbildning hösten 2023

Att arbeta inom skola innebär att ständigt förändras och utvecklas. Vi behöver undersöka vår egen undervisning, testa nya saker och reflektera tillsammans med kollegor. Ibland kan utomstående stöd behövas för att få ny inspiration och verktyg att testa. Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Hoppas vi ses!

Kurser

Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I höst går kursen i Stockholm (25-26 september) och Malmö (17-18 oktober).

Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag med dina elever och gått steg 1-kurs eller motsvarande? Vill du ha stöd att ta dig vidare? Vill du få fler verktyg kring grupputveckling, kunskap kring att stötta kollegor och möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma sits? Då passar vår fortsättningskurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du fördjupa och utöka din kooperativa ryggsäck. Boken Kooperativt lärande i praktiken – grupputveckling och ledarskap ingår. I höst är vi i Stockholm den 14-15 september.

Vår uppskattade digitala kurs i egen takt fortsätter! Helt i egen takt läser du texter, genomför uppdrag, reflekterar i ett digitalt program och får individuell feedback från Jennie och Niclas. Du kan hoppa på när som helst och har tillgång till kursen i sex månader.

Är du förstelärare eller utvecklingsledare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola/förskola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på kursen Leda lärare, tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad på kooperativt lärande utan är till för alla utvecklingsledare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt på sin skola/förskola eller på flera skolor/förskolor. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete.

Är du sugen på att få fler verktyg för att göra undervisningen meningsfull för eleverna? Vill du reflektera och utmanas kring innehållsval och lektionsdesign? Häng med på kursen Meningsfullt lärande den 19/9.

Mer info om alla kurser och bokning HÄR.

Fördjupningsworkshops

I höst fortsätter vi med våra digitala fördjupningsworkshops kring olika teman. Dessa är digitala workshops på två timmar där du får möjlighet att fördjupa dig kring någon aspekt inom undervisning och lärande som du är extra intresserad av. Här nedan ser du höstens datum och teman. Hoppas vi ses! För mer info om varje tillfälle samt bokning, se HÄR.

Inspelade föreläsningar

Ni har väl inte missat att vi finns på Preparus.se? Där finns två inspelade föreläsningar kring att använda par i undervisningen och att göra lärandet meningsfullt för eleverna. Titta gärna på filmerna i länkarna nedan för mer info. Till de förinspelade föreläsningarna finns även texter som går djupare in i temat, reflektionsfrågor att använda i kollegiet samt uppdragskort som stöd för att omsätta innehållet i egen handling.

Samarbete i par

I denna föreläsning ger Jennie Wilson och Niclas Fohlin konkreta verktyg kring hur läraren kan använda samarbete mellan elever där de får möjlighet att stötta varandra i undervisningen.

Meningsfullt lärande

Med utgångspunkt i frågan “Vad är meningen med skolan?” undersöker Jennie Wilson och Niclas Fohlin begrepp som autentiskt lärande, demokratiskt deltagande och gemenskap. Övergripande tankar, praktiska exempel och utmanande frågor ger lyssnaren nya ingångar och verktyg för att skapa en meningsfull undervisning.

Digitala utbildningspaket i kooperativt lärande

Vi har skapat ett komplett digitalt utbildningspaket för kooperativt lärande som du kan arbeta med individuellt, i arbetslag, i ett stadie eller i en hel verksamhet. Paketet innehåller flera korta filmer, texter, mallar och uppdrag att genomföra i praktiken. Syftet är att alla ska få en mycket god grund att utveckla sin undervisning att bli mer samarbetsinriktad utifrån kooperativt lärande. Det finns ett paket för förskolan och ett för grundskolan. Följ länken nedan och skicka din förfrågan kring antal deltagare så får du ett prisförslag.

Skolpaket Kooperativt lärande

Förskolepaket Kooperativt lärande

Böcker

Gillar du att lära dig nytt genom att läsa? Vi har flera olika böcker som kan hjälpa dig att utveckla din undervisning. Läs mer HÄR.

Vad är meningen med skolan?

Vad är meningen med skolan? En viktig fråga som det finns många olika svar på. En politiker säger en sak, en förälder en annan. En rektor har en tanke, en pedagog har sin. Det är en viktig fråga att fundera kring och samtala om, så att vi kan försöka dra åt samma håll. Frågan är nog ändå allra viktigast för eleverna. Vad skulle dina elever svara om du frågade dem vad meningen med skolan är? Att få betyg? Att kunna få ett jobb? Att lära sig? Att göra som läraren säger? Att växa som människa? Att må bra och få kompisar?

Vi vuxna fokuserar ofta på elevernas framtid. Du behöver kunna det här för att få betyg, klara skolan, få ett jobb och ha ett bra liv. Ett avlägset sen som sällan motiverar sjuåringen eller trettonåringen som sitter framför oss. Varför är jag här? Varför ska jag bry mig om det läraren står och säger, den här boken, den här människan, den är texten, den här bilden, det här innehållet? Varför är det viktigt för mig? Varför spelar det roll för mig? Vad är meningen med det?

Elever kan ibland känna att skolan här och nu är meningslös. Ett nödvändigt ont som de måste ta sig igenom innan livet kan börja. Vi har skolplikt i Sverige och eleverna måste vara i skolan. De har inget val. De spenderar en stor del av sin barndom inom skolans väggar. Det blir därför problematiskt när många känner att den tiden inte har mening. En del människor har högre tolerans för meningslösa aktiviteter, där incitament som betyg, lön eller en auktoritets ord räcker. Yngre människor har ofta högre tolerans, då de ofta litar på den vuxne. Ju äldre eleverna blir desto mer börjar de ifrågasätta och desto viktigare blir det för dem att känna autonomi och mening. Känslan av meningslöshet kan yttra sig på många sätt, till exempel genom ifrågasättande, utåtagerande, hög frånvaro, låg motivation, störande beteende, misslyckanden och utanförskap. Fortgår detta över lång tid kan det påverka hela elevens liv. Ofta reagerar omgivningen på detta beteende med att skylla på eleverna. De kallas lata och omotiverade, curlade och saknar grit. Visst kan personlighet och uppfostran spela roll. Men hur länge orkar en människa kämpa kring något de inte ser någon mening med? Hur hög är din egen tolerans mot meningslösa aktiviteter?

I skollagen och läroplanen är det tydligt att elevens utveckling som människa ska vara i centrum och att undervisningen ska leda till ett livslångt lärande. Eleverna ska delta i demokratiska processer och få känna att de är aktiva agenter i sina liv. Skolan ska få elever att växa som människor och utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare som mår bra. Detta är en komplicerad uppgift där ingen enstaka metod räcker till. Istället behövs en uppsjö av förhållningssätt, verktyg och praktiskt prövande för att staka ut en väg framåt. Att skapa en meningsfull skola innebär inte att eleverna alltid ska ha roligt eller att de inte behöver kämpa. Det handlar om att designa undervisningen på ett sätt som gör den angelägen för eleven, där de får känna sig viktiga här och nu och inte bara som framtida vuxna. Det är vår uppgift – inte elevens – att designa och iscensätta en meningsfull undervisning. Lyckas vi göra deras dag mer meningsfull kan vi inte bara hjälpa dem att lära mer och nå målen, utan också att växa som människor och må bra i sig själva.

När vi reflekterar kring meningsfullhet behöver vi också ta steg för att omsätta det i praktiken. Det kan vara svårt att veta var man kan börja. Här nedan finns lite olika vägar att ta för att utmanas och utvecklas. Ta stöd av de resurser som finns och av kollegor runtomkring. Tillsammans kan vi utveckla och förbättra undervisningen för elevernas bästa!

Blogginlägg

Vi har på den här bloggen skrivit en hel del om hur vi kan skapa en meningsfull undervisning. Du kan t.ex. läsa om att bygga en gemenskap, innehållsval, att använda samarbete, att koppla undervisningen till känslor, meningsfullt skrivande, meningsfull läsning, läsgemenskap, berättelsebaserad undervisning, lärmiljön och om elevernas upplevelse av undervisningen.

Bok: Meningsfullt lärande

Vill du läsa ännu mer skrev vi också en hel bok kring detta, full med både teori och praktiska verktyg för att skapa en mer meningsfull och demokratisk undervisning: Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan.

Bok: meningsfull undervisning

I augusti 2023 gav vi ut en ny bok, som en del av vår nya serie Lärarpraxis. Boken heter Meningsfull undervisning och är en av tre böcker i temat “Bygga en undervisningsgemenskap“. I boken får du praktiskt stöd för att skapa en meningsfull undervisning.

Kurs: Meningsfullt lärande

Vill du förutom att läsa också få möjlighet att lyssna på oss och diskutera med andra pedagoger är du välkommen på digital kurs i Meningsfullt lärande. Under en dag gräver vi djupare kring innehållsval, motivation och hur vi ökar elevernas känsla av meningsfullhet. Boken Meningsfullt lärande ingår. Läs mer om uppkommande datum och boka HÄR.

Preparus: Inspelad föreläsning

Vill du hellre se en förinspelad föreläsning när det passar just dig? Kolla in vår föreläsning om Meningsfullt lärande hos Preparus HÄR. Text och uppdrag finns med som stöd.

Elevernas lärande i fokus

Innehållet påverkar upplevelsen, meningsfullheten och elevernas engagemang när de lär sig. Att välja ett relevant och meningsfullt innehåll är därför ett av lärarens främsta uppdrag när undervisning designas.”

Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan (2021, s. 113)

Var börjar vi när vi designar vår undervisning? För mig är svaret självklart: Vi börjar i VAD och VARFÖR. Vad är det eleverna ska lära sig om? Varför ska de lära sig om det? Varför är det relevant och viktigt för dem? När innehållsvalet är gjort funderar jag på HUR lärandet ska gå till och hur eleverna ska få ta till sig, bearbeta och förstå innehållet. De arbetsmetoder vi använder färgar elevernas syn på sin egen och varandras roll i undervisningen. Vid val av metoder kan jag därför förverkliga skolans demokratiska uppdrag och bygga en god lärgemenskap där elever vill varandra väl.

En kritik som ibland riktas mot kooperativt lärande är att fokus ligger enbart på HUR, på metoden, och att innehållet och lärandet glöms bort. Det finns många forskningsbaserade tips och verktyg inom kooperativt lärande, och hur vi konkret stöttar elever att ta till sig innehållet och bearbeta det tillsammans är en viktig del. Syftet är dock aldrig att detta ska ske på bekostnad av VAD och VARFÖR. VAD och VARFÖR behöver väljas först, sen kan vi ta tag i HUR och fundera på hur eleverna bäst lär sig och utvecklar nya kunskaper. Kooperativt lärande handlar om att skapa en lärande gemenskap där elever vill varandra väl och stöttar varandra att utvecklas så långt som möjligt. Men metoden är aldrig målet i sig. Målet är god undervisning med bra kvalitét.

Läs mer

Samarbete som norm

För mer än fem år sedan kom vår första bok om kooperativt lärande ut: Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Som alltid när man läser gamla texter ser jag hur vi kunde skriva det tydligare och bättre språkmässigt (jag ber om ursäkt för stavfel och syftningsfel 🙂 ), men jag ser också nya perspektiv och lärdomar som har vuxit fram sedan texten skrevs. Jag bläddrade lite i boken nu i veckan och fastnade vid ett stycke som nu betyder ännu mer för mig än när vi skrev det.

“Ogden (2003) påpekar att socialt lärande är ett område som det ofta förväntas mycket av, men undervisas lite i. Han poängterar att en social läroplan som syftar till samarbetsträning är av begränsat värde om miljön i skolan eller klassen präglas av konkurrens. Den måste därför kompletteras med en kompetensfrämjande miljö. När detta väl tas upp i skolan är det ofta under specifika EQ-lektioner någon eller några gånger per termin, vilket inte är tillräckligt för att utveckla eleverna och påverka deras psykosociala miljö.”

Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet, s24-25
Läs mer
« Äldre inlägg