Author Archives: Jennie

Att arbeta i par

När vi börjar arbeta med samarbete börjar vi ofta i paret. I ett par är det bara en person att förhålla sig till och tal- och handlingsutrymmet blir stort för båda. I paret är det därför sällan någon som blir utanför utan båda behövs och eleverna kan fokusera på att stötta och hjälpa varandra. Syftet är att båda ska lära sig så mycket som möjligt kring innehållet och komma ut som en vinnare ur samarbetet. I detta inlägg beskriver vi några enkla sätt att komma igång med paruppgifter där elever ska stötta varandra, diskutera frågor eller lösa uppgifter tillsammans. Paren kan användas tillfälligt där de arbetar under en lektion eller mer långvarigt som lär-par eller axelkompis (se lär-par).

Viktigt att tänka på

  • Skapa par som du tror på
  • Börja med korta, spännande uppgifter där eleverna får en positiv upplevelse av varandra
  • Modellera tydligt hur du vill att samarbetet ska gå till
  • Ge gärna gemensamma mål att uppnå i paret
  • Lyft fram det positiva du ser att de gör mot varandra
Läs mer

Struktur: Mina bilder, dina bilder

Strukturen Mina bilder, dina bilder är en fantastisk struktur för att utveckla förståelse för andras tankar kring ett innehåll. Innehållet kan vara en upplevelse, ett tema i en bok eller en ny erfarenhet. Strukturen kan efter att eleverna tagit del av erfarenheten användas för att fördjupa elevernas förståelse för innehållet. Den kan även stödja eleverna att kunna beskriva sina tankar för varandra. För att stödja denna process ritar Elev A en bild. Elev A ska därefter möta en annan elev (Elev B) och förklara sin bild och sina tankar så att Elev B kan rita Elev As tankar. Därefter ska Elev A lyssna och rita Elev Bs tankar. När Elev A och B berättat och ritat varandras förståelse går de vidare till varsin ny kamrat.

Strukturen kan fungera väl vid tillfällen där du vill att elever ska förklara, rita eller dela information mellan varandra för att öka förståelsen för ett innehåll. Strukturen passar även bra med yngre barn då den inte kräver skrivförmåga. Att rita en bild kring sin förståelse kan stödja samtal och skapa form och struktur kring elevens tankar. Strukturen kan därmed bidra till att utveckla kommunikation och ge stöd vid lärandet av nya språk. Genom att utveckla elevers bildspråk genom att ritprata kan de bli bättre på att förklara och redovisa sina tankar för varandra i andra situationer. I strukturen får eleverna tänka och skapa, förklara för någon annan vad de har ritat, lyssna på någon annans förklaring och rita andras tankar. I inlägget används ordet elev. Övningen kan dock användas även med barn i förskolans verksamhet, samt med vuxna elever.

Läs mer

Vad undrar jag?: Spindlar!

Gästinlägg av Agneta Persson.

Idag introducerade jag vårt arbete med spindlar. Tanken är att vi ska läsa och skriva faktatexter. Eftersom det är höst och Halloween närmar sig tänkte jag att spindlar kunde vara bra att arbeta med. De är både spännande och lite läskiga och eleverna har visat ett intresse kring frågan tidigare. För att bygga upp intresset lite extra hade jag lagt ut ett 20-tal spindlar lite här och där i klassrummet så att eleverna fick syn på dem när de kom in. Hela klassen gick på spindeljakt i klassrummet. Under tiden jakten pågick diskuterades det flitigt. En del var rädda för spindlar, en del tyckte de var söta och en del tyckte de var läskiga.

Läs mer

Kooperativt lärande på fritids

När kooperativt lärande används på en skola påverkar det hela skoldagen. Det vi gör på lektionerna påverkar fritidstiden, raster, korridor och matsal. Det vi gör på fritids och på rasterna påverkar lektionerna. Vi behöver se skoldagen som en helhet, för det är så eleverna upplever den. Här underlättar det när vi samverkar mellan de olika skolverksamheterna – lärare, fritidspedagoger, specialpedagoger, kuratorer, ledningsgrupp, vaktmästare m.fl. Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metodik. Vi strävar efter att ha en verksamhet där samarbete värderas, olikheter ses som en tillgång, där vi stöttar varandra, lär av varandra och där ett demokratitänk genomsyrar allt. Vilka verktyg och strategier vi använder för att nå dit kan se väldigt olika ut. Hur kan vi då tänka kring kooperativt lärande i fritidshemmet? Vilka verktyg kan vi använda där för att verka för kooperativa normer? Mycket av fritidshemmets verksamhet berör barns sociala kompetens, relationer och samarbete med varandra. I detta inlägg finns dels frågor ni kan använda för att tillsammans fundera kring hur ni kan utveckla tänket kring kooperativa normer på fritidhemmet, dels konkreta tips på saker man kan börja med.

Läs mer

Struktur: Kontraster

Vid tillfällen där ni arbetar med värdeladdat innehåll såsom rättvisa, fördelning av resurser eller dilemman kan det vara värt att elever får ta en ställning och diskutera med oliksinnade. Det kan skapa en djupare förståelse för det ni arbetar med och utveckla elevernas resonemangsförmåga. Struktur: Kontraster är lik Hör vi ihop, men istället för att eleverna ska hitta någon de hör ihop med ska de hitta någon som skiljer sig från dem själva. Detta för att skapa kontraster som sedan kan diskuteras. Det är viktigt att elever får mötas kring sådant de inte tänker lika om och diskutera detta på positiva sätt – med nyfikenhet istället för fientlighet. Genom att förstå att vi tänker olika tränas eleverna i ett demokratiskt deltagande. De utvecklar sin metakognition och förståelse för andras sätt att tänka. Elever behöver även få utmanas i sina tankar och se hur olikheter och kontraster kan berika förståelsen. Strukturen kan exempelvis användas efter att ni sett en film, läst en text, funderar kring ett samhällsproblem eller diskuterat en fråga.

Läs mer

När elever förstår vinsten med samarbete

Att jobba med kooperativt lärande innebär att använda samarbete när det stärker lärandet. Läraren aktiverar elever i samtal och samarbeten kring innehåll när de känner att eleverna kan vinna något på det. Målet är att alla ska bidra och att alla ska få ut något av samarbetet. Eleverna lär tillsammans för att kunna enskilt. För att få det att fungera behöver eleverna förstå och känna på att de själva får ut något av samarbetet, och att de känner att de har något att bidra med. Det kan till exempel vara att de känner att de lär sig mer, att de förstår bättre, att de får stöd att hålla fokus, att de blir mer motiverade eller att de får arbetsglädje. När elever börjar känna att de får ut något av samarbete med andra och upptäcker att tillsammans kan de mer, börjar de ofta efterfråga och själva initiera stödjande interaktioner med andra.

Läs mer

EPA i förskolan

Att lära av varandra gör barn redan som små. De leker med varandra och upptäcker sin omvärld tillsammans. Redan från början kan vi stödja barn att samverka med andra, dela sina tankar och främja varandras lärande. I detta inlägg beskrivs hur du kan använda parsamtal (EPA: Enskilt, par, alla) med yngre barn i förskola och förskoleklass.

Läs mer

Kooperativt lärande för elever med särskilda behov

En fråga vi ofta får är hur vi gör med de elever som är i behov av särskilt stöd eller insatser – och om och hur kooperativt lärande fungerar för en elev med NPF (t.ex. ADHD, språkstörning, ASD) selektiv mutism, en elev som har stora samarbetssvårigheter eller för nyanlända? Det finns inte bara ett svar på en sådan fråga utan vi måste alltid utgå från vilka resurser och styrkor som finns i klassen, hur guppdynamiken och relationerna är mellan elever och den specifika elevens egna behov och förutsättningar. Forskning visar att kooperativt lärande ofta stöttar just de elever som har svårigheter av olika slag, både kunskapsmässiga och sociala. I detta inlägg försöker vi beskriva lite tips och tankar kring hur vi som lärare kan tänka kring de elever som behöver extra stöd för att kunna lära tillsammans med andra.

Läs mer

Axelkompis och ögonkompis

När vi arbetar med kooperativt lärande använder vi ofta par och grupper om fyra. Par för att det är den minsta enheten att börja med och bra för att träna upp samarbetsfärdigheter och bli van vid att arbeta med andra, fyrgrupp för att det är enkelt att växla mellan enskilt, par och grupp och göra lärandet dynamiskt. Vid ojämnt antal elever eller elever med olika särskilda behov kan också 3- och 5-grupper användas (läs mer om grupper HÄR, HÄR och HÄR) I detta inlägg reder vi ut några begrepp som vi ofta använder. Dessa begrepp och företeelser använder vi om vi känner att det stärker lärandet. Du kan göra på andra sätt och kalla det andra saker om du vill.

Läs mer

Skolstart 2019

Nu drar ett nytt läsår igång! I detta inlägg har vi samtal lite bra information och tips för att starta upp året kooperativt.

Vad är kooperativt lärande?

Kooperativt lärande är både ett förhållningssätt och en metod. Det bygger på att skapa möten mellan människor där de kan stötta varandra vidare i lärandet. HÄR kan du läsa mer om vad kooperativt lärande är. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande – vad är det vi vill uppnå när vi jobbar med KL? Läs mer

Utveckla nya samtalsmönster

Det vanligaste samtalsmönstret i svenska klassrum är handuppräckning utifrån IRE – Initiering, Respons, Evaluering. Läraren ställer en fråga, eleverna räcker upp handen, läraren ger respons på svaret och bedömer det. IRE är en enkel metod som de flesta lärare och elever är vana vid. Den kan fungera bra i vissa situationer men medför också vissa problem.

  • Enbart några elever räcker upp handen och får svara, vissa elever räcker aldrig upp handen.
  • De elever som räcker upp handen är aktiva i diskussionen, de andra tappar delaktighet och kan sluta lyssna på vad som sägs.
  • Elever som har egna bra tankar blir besvikna om de inte får svara på frågan vilket gör att de inte räcker upp handen lika många gånger.
  • Eleverna får inte möjlighet att resonera och diskutera kring frågan utan ska producera ett snabbt svar vilket kan leda till ett fråga-svara-gå vidare utan att elevernas egna tankar får plats.
  • En del elever hinner inte uppfatta att en fråga ställts förrän någon redan har svarat på den. De får därmed inte tid att tänka eller diskutera vad de tänker.
  • En del elever vill eller vågar inte säga sin tanke inför hela gruppen av olika anledningar vilket gör att de inte riktigt är med när frågor ställs.
  • Läraren får bara veta vad några elever tänker och inte vad gruppen kan om frågan som helhet.
  • Diskussionen avstannar ofta fort efter ett eller ett par svar och frågan anses vara ”avklarad”.

Hur kan vi göra vid mer resonerande frågor? Vad har vi för alternativ? Vad finns det för verktyg som kan skapa en mer jämn delaktighet där allas röster blir hörda? Hur får vi ett mer flerstämmigt klassrum? Kooperativt lärande handlar om att skapa möten mellan människor kring ett innehåll. Vi ökar delaktigheten och aktiviteten bland elever för att skapa motivation och lärande. För att få till en förändring eller prova nya samtalsmönster behöver vi som lärare ta medvetna steg. Här nedan följer ett antal tips och idéer du kan använda för att långsamt förändra de samtalsmönster som finns i ditt klassrum. Vi rekommenderar att du tillsammans med kollegor väljer några sätt som ni testar under ett par veckor, för att sedan utvärdera tillsammans. Blev det någon förändring? Läs gärna detta inlägg som beskriver vad du som lärare behöver tänka på kring att ge instruktioner.

Läs mer

Vad säger eleverna om kooperativt lärande?

En av grundprinciperna i kooperativt lärande är gruppreflektion – feedback, feedup och feedforward. Det är viktigt att eleverna i sina par och grupper ofta får fundera kring hur deras samarbete går, vad de lär sig och hur de bidrar. Det är också bra att de får möjlighet att ge dig som lärare feedback på hur de upplever det är att arbeta med samarbete. Detta kan du göra genom enkäter eller intervjuer, eller med hjälp av en struktur som Karusellen, Mötas på mitten eller Brainstorm. Dels får du reda på vad de uppskattar med arbetet, dels vad de tycker är svårt och vad du kan förtydliga. Vi vill här delge er några tankar från elever från olika skolor runt om i Sverige. Vad tänker de kring att samarbeta? Läs mer

Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig?

Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp? Blir det inte kaos? Vad gör jag om de lär varandra fel? Hur vet jag vad de pratar om? Jag vågar inte släppa kontrollen.

Det här hör vi ibland från lärare som är intresserade av att arbeta med kooperativt lärande men fortfarande är lite tveksamma. Jag hade själv dessa funderingar i början. Det var viktigt för mig att känna att jag hade kontroll över det som skedde i mitt klassrum – jag var ju ansvarig både för elevernas välmående och deras lärande. Så vad hände när jag började förändra min undervisning och använda mer samarbete mellan elever? Tappade jag kontrollen?

Läs mer

Sommarläsning

Ännu ett läsår går mot sitt slut och både lärare och elever runt om i landet går mot ett välförtjänt sommarlov. I detta inlägg vill vi tipsa om lite läsning för er som är nyfikna på kooperativt lärande, er som kommit igång och vill veta mer, och er som stöttar kollegor att komma igång.

Läs mer

Samarbete som stöd inför individuellt arbete

Kooperativt lärande är i första hand ett förhållningssätt (läs mer HÄR). Vi ser på lärande och kunskap som någonting som växer och stärks genom samtal och interaktioner mellan människor. Det innebär inte att elever alltid arbetar tillsammans i par eller grupper – de får också lyssna på lärargenomgångar och arbeta enskilt. Men även i de enskilda momenten kan jag som lärare göra vissa saker för att stötta och verka för kooperativa normer. Även vid individuellt arbete finns det saker jag som lärare kan göra för att stärka lärandet genom samarbete och se till att fler klarar av uppgiften, samtidigt som jag möjliggör för elever att stötta varandra och stärker sammanhållningen i gruppen. I detta inlägg beskrivs några sådana enkla knep. Läs mer

Kollegialt lärande: reflektera och hålla kursen

”Cooperation in the classroom requires cooperation in the staffroom.” Wendy Jolliffe, Cooperative learning in the classroom

Om vi vill utveckla ett samarbetande klimat bland våra elever är det viktigt att vi använder samarbete även i arbetet med kollegor. För att utveckla oss själva som lärare behöver vi stöd av varandra, både i planering och reflektion. När vi tillsammans jobbar med ett utvecklingsområde är det också viktigt att vi ibland stannar upp och utvärderar och kollar av om vi är på rätt kurs. Vi behöver synliggöra och dela med oss av vad vi har gjort: Vad har vi gjort hittills? Vilka steg har vi tagit? Hur gick det? Vi behöver också fundera på om vi har märkt några skillnader. Vad har vi sett bland eleverna? Vad har hänt med mig som lärare? Vad har hänt i kollegiet? Börjar vi se de effekter som vi eftersträvar? Om inte, vad ska vi göra för att komma dit? Hur tar vi oss vidare? Stämmer det vi märkt överens med den forskning som finns om området? I detta inlägg beskrivs några konkreta sätt vi har använt för att låta lärare reflektera tillsammans kring vad de gjort och vad de märkt för effekter av arbetet kring strukturerat samarbete genom kooperativt lärande. Testa sakerna nedan, inspireras av dem eller gör helt andra saker för att reflektera tillsammans! Läs mer

Integrera samarbete på enkla sätt

Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det. Kooperativt lärande som förhållningssätt handlar om att möjliggöra möten mellan människor kring ett innehåll. Möten där vi tillsammans resonerar och funderar kring den kunskap vi har och stöttar varandra mot en större förståelse. Det handlar om att använda samarbete mellan elever för att skapa mening kring lektionens innehåll och att söka en gemensam förståelse för det vi fokuserar på. För att skapa dessa möten behöver du som lärare inget speciellt material. Läs mer

Struktur: Tärningsquiz

Tärningsquiz är en struktur där elever ställer frågor till varandra kring något ämne. Den går att utföra i par eller grupp. Strukturen stöttar turtagning och kan användas för att repetera ett ämnesinnehåll, diskutera frågor kring ett tema eller lära känna varandra. Svaren på frågorna kan ges muntligt eller skrivas ner på ett svarspapper.

Material: Tärningsquiz-papper med frågor i ett koordinatsystem, två tärningar, eventuellt svarspapper med tomma rutor i ett koordinatsystem.

  1. Dela in eleverna i par eller grupper.
  2. Dela ut material eller låt en materialförvaltare hämta gruppens material.
  3. Bestäm vem som ska börja med vilken roll.
  4. En elev slår tärningarna. I par kan en slå och den andra hitta rätt ruta och ställa frågan till den första eleven. I fyrgrupp kan exempelvis elev 1 slå en tärning, elev 2 en tärning, elev 3 hitta rutan och ställa frågan till elev 4 som svarar. Om svar ska skrivas ner kan exempelvis elev 1 slå tärningarna, elev 2 hitta rätt ruta och läsa frågan, elev 3 svara på frågan och elev 4 skriva ner svaret i rätt ruta på svarspappret.
  5. Turas om att slå tärningar och ställa frågor.

HÄR finns ett klassexempel.

Tom mall och mer grundlig beskrivning finns i boken Grundbok i kooperativt lärande.

De första stegen mot ett kooperativt klassrum

När man väl fått upp ögonen för hur samarbete kan förändra undervisningen blir funderingen kanske: Vad gör jag först? Hur börjar jag? Vi har vid några tillfällen skrivit om det (se HÄR och HÄR). I detta inlägg beskriver vi tre steg du kan ta tillsammans med dina kollegor för att komma igång med det kooperativa arbetet på er skola. De tre stegen är: 1. Samtalsmönster 2. Rutinsituationer 3. Strukturer

Läs mer

Tre områden där samarbete stärker lärandet

Att lära tillsammans med andra kan göra att vi lär oss mer. Elevernas aktivitet och delaktighet ökar, tankeprocesser startas och alla hjärnor sätts igång. Möten och interaktioner sker mellan elever där de kommunicerar och delar tankar med varandra, vilket leder till nya tankar och kopplingar. När jag som lärare har verktyg (t.ex. strukturer och strategier) för att strukturera lärandet mellan elever på ett bra sätt kan jag enkelt använda dessa när jag känner att det gynnar lärandet. Jag använder inte samarbete hela tiden, utan just när det kan stärka elevernas lärande i en situation. I detta inlägg beskriver jag tre områden i undervisning där samarbete på ett tydligt sätt stöttar elevernas lärande. Dessa tre områden återkommer i de flesta lektioner oavsett innehåll i lektionen. Om jag har ett antal verktyg för varje område blir det enklare för mig att använda samarbete så att delaktigheten ökar för varje elev och alla lär sig mer genom samarbetet.

Läs mer

« Äldre poster