När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.
I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!
Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.
Detta är uppdrag 3 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. De tidigare uppdragen finner du här: Uppdrag 1Uppdrag 2
Att använda pararbete är ett enkelt sätt att att initiera stödjande samarbeten mellan elever. Eleverna har bara en annan person att förhålla sig till, de får stort talutrymme och möjlighet att träna på samarbetsfärdigheter i en trygg miljö. Vid ojämnt antal elever kan några bilda en trio, kanske där någon behöver lite extra stöd eller tycker det är svårt att samarbeta, så att det inte blir för mycket press. Det kan vara bra för vissa elever att få möjlighet att observera och lyssna i början utan för stora krav på interaktioner. I detta uppdrag ska du få testa att strukturera pararbete där elever får möjlighet att stötta varandra kring innehållet.
Använder du parsamtal då och då, och vill att eleverna också ska få röra sig? Har du långa lektionspass där det behövs en paus med ett syfte? Vill du ta vara på tiden när eleverna går till och från matsalen/idrottshallen/slöjden? Använd en parpromenad!
En parpromenad innebär att eleverna får en fråga att diskutera under tiden de promenerar tillsammans. Frågan kan ha olika syften. Det kan vara en fråga för att lära känna varandra, behandla lektionsinnehåll, utvärdera eller bearbeta dagen. Parpromenad kan användas som en paus under lektionen för att skapa rörelse och samtidigt bearbeta innehållet, eller som ett sätt att strukturera promenader till matsal eller liknande, vare sig promenaden sker inomhus eller utomhus.
Detta är uppdrag 1 i en serie av uppdrag för att komma igång med KL i din undervisning. Varje uppdrag kommer ha en läsdel, en planera och genomföra samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor!
En bra startplats för att sätta igång en förändring mot ett mer demokratiskt klassrum där eleverna är aktiva och stöttar varandra är att se över hur samtalen i klassrummen går till. Vem pratar? När pratar de? Om vad? Vilka av eleverna kommer till tals? Hur gör jag som lärare för att se till att alla elever får chans att tala, trots stora klasser och ont om tid? Här nedan finns ett uppdrag för dig som vill utmana dig själv och testa något nytt. Kanske använder du sällan samtal mellan elever och känner att det är dags att pröva? Kanske använder du redan en del elevsamtal men vill utveckla det vidare? Gör uppdraget utifrån där du är idag och utmana dig själv att komma vidare. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor så att ni kan stötta varandra. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).
Vilka samtalsmönster tycker du är intressanta? Varför?
Vad tänker du är viktigt att läraren tänker på vid elevsamtal för att eleverna ska lyckas?
Planera och genomföra
Välj ett eller ett par sätt för att skapa nya elevaktiva samtalsmönster i ditt klassrum. Samarbeta gärna med en kollega så att ni kan pröva tillsammans. Fundera på när och hur du kan använda samtalsmönstret och hur det kan introduceras till dina elever. Här finns en mall som kan hjälpa i planeringen.
Testa de sätt du valt ut under en period flera gånger i olika situationer. Gör små ändringar vid behov. Reflektera, gärna tillsammans med dina närmaste kollegor, kring hur det går och vad du lärt dig.
Reflektera
Reflektionen kan ske kring följande frågor:
Hur fungerade det för dig och dina elever? Blev det någon förändring?
Vad gjorde du för att stötta samtalen?
Vad har du lärt dig? Vad kommer du att fortsätta med? Vad vill du förändra?
Skriv gärna en kommentar när du läst och/eller provat uppdraget med dina elever i detta inlägg på Facebook.
Ännu en sommar är till ända och vi hoppas att ni är utvilade och redo för ett nytt läsår. I detta inlägg finns lite tips på läsning som kan hjälpa er komma igång och utveckla det kooperativa lärandet i er klass och på er skola.
Komma igång
På bloggen finns en hel del inlägg som beskriver vad kooperativt lärande är. HÄR finns en sammanställning av kooperativt lärande. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande för att se om det är något som tilltalar dig. Tips för att komma igång och starta upp terminen med hittar du här:
Jobbar du med distansundervisning? HÄR finns lite tankar kring det.
I menyraden finns flera rubriker att utforska, tex STRUKTURER där du hittar beskrivningar av mängder av olika kooperativa strukturer, och KLASSEXEMPEL där du kan hitta exempel från klassrum från förskola till vuxenutbildning.
Grundprinciperna
Kooperativt lärande bygger på fem grundprinciper: 1) positivt ömsesidigt beroende 2) samarbetsfärdigheter 3) eget ansvar 4) lika delaktighet och stödjande interaktion 5) 3F – feedback, feedup, feedforward (reflektion och återkoppling). Dessa beskrivs utförligt i böckerna som nämns nedan men vi har också skrivit en del blogginlägg om dessa. Några av dem kan ni se här:
Läraren har en oerhört viktig roll i kooperativt lärande. Läraren skapar möjlighet för elever att samarbeta och stötta varandra, och ger dem de verktyg de behöver för att lyckas. Vi skriver en hel del om detta. Här finns några inlägg som kan vara till hjälp när du tar dig an kooperativt lärande och gör det till en del av din lärarroll:
Om du vill få en gedigen teoretisk bakgrund och också få veta hur du praktiskt kan arbeta i klassrummet rekommenderar vi vår bok Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Du får veta varför KL fungerar, hur du planerar kooperativa lektioner, hur du skapar grupper, svar på vanliga frågor, mängder av strukturer och strategier och mycket mer.
Om du vill ha en mer praktisk handbok med strukturer och lektionsförslag finns Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan. Den är perfekt att ha i klassrummet för att få inspiration och hjälp att planera lektioner. Den är också bra att ge till någon som aldrig har arbetat med KL förut. Till boken finns ett digitalt material med mallar, illustrationer och filmer för att underlätta arbetet i klassrummet.
För er som jobbar i förskola och skolans första år (förskoleklass och åk 1) finns boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. Det är en praktisk bok som hjälper dig att komma igång med kooperativt lärande med de yngsta. Full med exempel och praktiskt tillämpning, samt digitalt material att använda.
Kurser och utbildningar
Det bästa sättet att lära sig hur kooperativt lärande fungerar är att få uppleva det. De senaste åren har många lärare gått kurser för att få fler verktyg och ökad förståelse för hur de kan använda samarbete för att stärka lärandet i sina klassrum. I höst finns fler kurser, både steg 1-kurser och en fortsättningskurs, samt en heldag för skolledare/rektorer. Mer info i länken här: Kurser hösten 2020
Det går även att boka utbildningar för er skola eller kommun. Dessa kan ske på plats eller digitalt. Hösten är fullbokad men det finns en del datum kvar våren 2021. HÄR finns mer info.
Terminen lider mot sitt slut. Det blev en annorlunda termin. En del kurser blev av som vanligt och en del blev digitala – väldigt lyckat men lite annorlunda! I höst hoppas vi kunna genomföra alla kurser på plats, men går inte det kommer de genomföras digitalt. I höst har vi fem steg 1-kurser, en steg 2-kurs och en kurs i kooperativt ledarskap. Hoppas vi ses!
Tvådagarskurs – steg 1
Vill du lära dig med om kooperativt lärande och hur det kan användas för att skapa ett demokratiskt klassrum med aktiva elever som stöttar varandra att lära? Boka in dig på någon av höstens tvådagarskurser! Det blir två dagar fulla av kooperativt lärande i både teori och praktik.
NY: Digital kurs utspridd på två tillfällen med uppdrag emellan. Kursdatum: dag 1 – 13 november, dag 2 – 8 februari 2021.
Vad var extra bra? ”Engagemanget, innehållet, upplägget, aktiviteten, diskussionerna, stämningen.”
Vad var extra bra? ”ALLT! Duktiga föreläsare som visste vad de ville, struktur, bra med indelningen av grupper, att vi fick prova på mycket, chans att diskutera.”
Lärde du dig något nytt? ”Jag lärde mig massor av nytt! Bra saker som jag kan använda direkt i undervisningen och i utvecklingsarbetet.”
Fortsättningskurs – steg 2
Har du redan gått kurs i kooperativt lärande eller jobbat med det med elever ett tag? Känner du att du vill ta nästa steg och också få verktyg för att stötta kollegor? Då är fortsättningskursen för dig! En tvådagarskurs där dag 1 fokuserar på din egen utveckling som pedagog och dag 2 fokuserar på att stötta kooperativt lärande på din skola.
”Det var kanon att få dela erfarenheter med andra som kommit en bit på vägen och få konkreta tips av kollegor. Jag fick med mig mycket kring implementering och vad som krävs för att lyckas.”
”Vill också passa på att skriva att vi är supernöjda med kursen! Vi har gått både steg 1 och steg 2. Jättebra upplägg, innehåll och proffsiga föreläsare.”
Kooperativt ledarskap
Kooperativt ledarskap är en endagsutbildning för rektorer, utvecklingsledare och förstelärare där du får verktyg för att leda en kooperativ skola.
Tiderna förändras fort och många elever och lärare runt om i världen har slängts in i digital undervisning, med alla dess utmaningar och möjligheter. Utbildning på distans innebär att eleverna sitter själva och ofta behöver ta större ansvar för sitt lärande och även för sitt mående. Den styrda gemenskapen som fanns på skolan med klasskamrater och vuxna är nu borta, vilket kan göra våra elever mer isolerade – speciellt om de inte har så många andra sociala kontakter. Möten mellan människor behövs än mer när vi inte kan träffas lika mycket ansikte mot ansikte.
Kooperativt lärande handlar om att skapa positiva möten mellan människor där vi blir resurser för varandra och stöttar varandra framåt. Elever ska känna att de behöver varandra och är viktiga i varandras lärande. Hur det konkret kan se ut finns det många svar på. Några frågor du som lärare kan ställa dig är: Hur ser vi till att våra elever inte isolerar sig och mår dåligt? Hur ser vi till att eleverna får det stöd de behöver? Kan vi även i en digital lärmiljö aktivera eleverna som lärresurser för varandra? Kan vi använda eleverna som stöd för varandra för att öka känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i en förvirrande tid? Kan vi verka för kooperativa normer även vid distansundervisning?
I debatten om skola hörs sällan lärares röster. Ofta är andra röster utanför skolan och diverse sakkunniga starkare och ges mer plats. Detta kan leda till att definitionen av vad skola är och hur god undervisning ser ut lämnas åt lekmän. Det kan leda till en avgrund mellan hur lärare upplever sin vardag och hur bilden av skolans möjligheter och utmaningar ser ut. Det polariseras och målas ofta upp dikotomier, trots att lärares verklighet är betydligt mer nyanserad och komplicerad än så. Vi som driver denna blogg (Jennie Wilson och Niclas Fohlin) jobbar med skolutveckling för att vi vill stärka lärares professionalitet och autonomi. Vi vill bidra till att stärka lärares röster i bruset och utveckla ett starkare professionsspråk. De senaste åren har vi haft kurser och utbildningar över hela Sverige där vi återkommande för samtal med lärare. Vi möter lärare i olika ämnen och åldrar, elever, fritidspedagoger, specialpedagoger och rektorer. Genom dessa möten och samtal målas en annan bild upp än de som syns på debattsidorna. Två synsätt som ofta lyfts fram i debatten om skolan är perspektiven; ett traditionellt och progressivt sätt att se på kunskap och lärande. Vi känner att dessa perspektiv kan användas för att se enkla mönster eller tolka olika handlingar och lärares val i undervisningen. Men de är mycket trubbiga i att beskriva en pedagogisk helhet och hur lärande kan gå till i klassrummen. Vi vill därför här beskriva dessa två perspektiv och skapa en bredare förståelse för lärarens balansakt i klassrummet.
”Det är så tydligt att det inte räcker att bara använda strukturer i undervisningen, jag måste också undervisa utifrån de sociala mål eleverna behöver för att klara av samarbete.”
Att arbeta med kooperativt lärande innebär inte att bara använda strukturer såsom EPA i undervisningen. Strukturer kan vara bra verktyg som hjälper mig som pedagog att få till samarbetssituationer där eleverna behöver varandra. Det räcker dock inte med det. Kooperativt lärande är mer än en metod eller enkla trix, det är ett förhållningssätt. Som läraren i citatet ovan upptäckt består det kooperativa förhållningssättet av en oerhört viktig social aspekt. När elever ska samarbeta och samtala med varandra behöver jag som pedagog synliggöra hur detta ska gå till. Hur ser ett effektivt samarbete ut? Hur gör man när man samarbetar? Vad innebär det? Hur kan vi stötta varandra? Pedagogen kan välja att synliggöra samarbetsfärdigheter för eleverna på många olika sätt. Hur det synliggörs påverkas av det innehåll ni arbetar med, vilka eleverna du har i din grupp och utifrån ditt sätt att leda. Men… ska du använda samarbete i undervisningen kan inte det sociala glömmas bort, utan behöver finnas med som en röd tråd i det ni gör. När vi utvecklar elever i hur man samarbetar och synliggör hur ett effektivt samarbete kan se ut blir de bättre på det. (För forskning kring detta se t.ex. HÄR , HÄR och HÄR). Detta behöver ske tillsammans med kunskapsinlärningen när innehållet arbetas med, och inte som isolerade moment på en EQ-lektion en gång i månaden. Här nedan beskrivs några olika sätt att arbeta med socialt och emotionellt lärande på ett integrerat sätt i undervisningen. Syftet är att stärka elevers lärande och mående, synliggöra goda exempel och sprida effektiva samarbeten i gruppen. Exemplen nedan kan användas oavsett om du jobbar med en förskoleklass eller en gymnasieklass.
Samarbete sker ofta naturligt i idrott där elever tillsammans ska utveckla förtrogenhet kring hälsa, olika redskap och sin kropp. I flera sporter ska eleverna tillsammans kämpa för att klara av olika hinder eller utmana sig själva och varandra. I läroplanen lyfts vikten av samarbete fram i ämnets syfte.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. (LGR 11 – Idrott och hälsa)
En idrottsaktivitet kan planeras utifrån grundprinciperna för kooperativt lärande. Ämnesdidaktiskt passar ett innehåll där elever behöver interagera med varandra för att lyckas i aktiviteten. Den viktigaste grundprincipen är att elever ska känna sig positivt ömsesidigt beroende av varandra – de ska uppleva sig behöva varandra. Detta beroende kan vara fysiskt – vi klarar oss inte utan varandra – såväl som att aktiviteten kräver ömsesidiga samtal för att kunna utföras. Aktiviteter där det finns ett yttre hot, en uppgift eller ett mål där samarbete behövs för att lyckas passar väl till kooperativa idrottsaktiviteter. I praktiken skulle kooperativa grundprinciper för idrott och hälsa innebära att eleverna utför en aktivitet i par eller grupp där de:
får ett gemensamt mål de ska uppnå tillsammans
uppmuntras att samtala och stötta varandra
får feedback av läraren och möjlighet att reflektera kring sitt samarbete.
Kooperativt lärande handlar mycket om att skapa möten mellan människor där de får samtala och stötta varandra i lärandet. I samtal möjliggörs flera saker. Vi får chans att befästa vår kunskap genom att sätta ord på det vi kan och dela det med någon annan. Vi får chans att få nya kunskaper när vi lyssnar på någon annans tolkning och förståelse. Vi får chans att fördjupa vår kunskap när vi kombinerar det vi kan och stöttar varandra vidare. Genom samhandlingar ökar också ofta motivationen att lära, då det jag tänker och säger påverkar fler än bara mig själv. Vi skapar också ett klassrum där allas röster blir hörda i en demokratisk gemenskap. Ann Pihlgren skriver i Sokratiska samtal i undervisningen att ”Dialog är en samarbetande form av samtal, där samarbetet förutsätts ge vinster för alla deltagare.” Vi låter inte eleverna samtala med varandra i par eller grupp bara för att, utan vi vill att eleverna ska få ut någonting av det och vi tror att samtal kan leda lärandet framåt. Hur kan vi då stötta eleverna i dessa par och gruppsamtal? Hur ser vi till att alla får möjlighet att delta och höras? Hur möjliggör vi för samtal som leder lärandet framåt?
Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola
Innan ett arbetsområde avslutas tycker jag att strukturen Sant eller falskt är ett bra sätt att kolla av eleverna kunskaper. Barnen måste förklara hur de tänker, bevisa att de kan veta att det är sant eller falskt samt ibland argumentera för sin åsikt vilket gör att de behöver använda kunskaperna de har om ämnet, i detta fall vatten.
Ett år är snart till ända och för de flesta av oss väntar nu lite välförtjänt julledighet och vila. Fantastiskt jobbat alla kollegor och tack för att ni läst bloggen och interagerat med oss på sociala medier! Det är så spännande att följa hur ni bygger undervisningsgemenskaper runt om i landet. Vi vill önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Kurser, föreläsningar och uppdrag
Under året har drygt 500 förskollärare, lärare, specialpedagoger, fritidspedagoger och rektorer gått vår tvådagarskurs i kooperativt lärande. Ca 70 deltagare har även gått steg 2-kursen och fått fler verktyg för att sprida KL på sin skola. Vi hade våra första föreläsningar inriktade mot förskola och förskoleklass vilket var väldigt spännande och givande. Mer info om vårens kurser finns HÄR. Skolor över hela landet har startat upp implementeringsarbeten med workshops, uppdrag och kollegiala träffar. Mer info om detta finns HÄR.
I årskurs 4 använder jag och mina elever med jämna mellanrum strukturen Sant eller falskt. Jag har bland annat använt den i matematik när jag ville se om eleverna förstått metoden uppställning i både addition och subtraktion. I Sant eller falskt får eleverna använda sina kunskaper om ett ämne för att motivera och diskutera.
Alla lärpar fick ett papper med olika uppställningar. De klippte ut dessa och skulle sedan sortera uppställningarna utifrån om de var korrekta eller inte. De uppställningar som var rätt uträknade placerade eleverna under rubriken sant och uppställningarna med fel uträkningar placerade eleverna under rubriken falskt. Vi avslutade lektionen med att gå igenom alla uppgifterna för att samtala om vad som blivit fel i en del av uträkningarna.
Strukturen Mötas på mitten är en bra struktur för att dela kunskap och skapa en syntes kring något innehåll. Barnen får dela sina tankar med varandra, lyssna in varandras idéer och skapa något gemensamt utifrån det. Strukturen kan göras i en fyrgrupp eller i par, och kan ha fokus på antingen ord, bildspråk eller både och.
Barnen får egen tid att måla en bild kring en fråga eller upplevelse.
Barnen visar sina bilder för varandra i par eller grupp.
Barnen målar en gemensam bild där de tar med idéer och detaljer från varje barns bild.
Gästinlägg av Sara P Torstensson, Krika Bygdeskola
Under hösten har vi ett tema kring andra världskriget där vi jobbar i åldersblandade grupper åk 4-5-6. I dessa grupper bearbetar vi skönlitteratur kring temat genom att ha bokcirklar. Lärgrupperna fick sina namn utifrån läsfixarna och de hittade på en gemensam rörelse. Det var så härligt att se hur snabbt en vi-känsla skapades, glada leenden, huvuden ihop, nyfikna ögon och öron som lyssnade.
Ett sätt att bearbeta vår bok ”En ö i havet” på, var med strukturen Sant eller falskt där eleverna tränade på att framföra sina åsikter, motivera sina inlägg och ställa frågor som leder samtalet vidare. Denna struktur gör att eleverna måste motivera varför de tycker på ett visst sätt. Detta utvecklar deras sätt att uttrycka sig på vilket var anledningen till att denna struktur var lämplig. Alla i gruppen tog gemensamt ansvar för att se till att alla var delaktiga i samtalet genom att turas om att tala och bjuda in mer tystlåtna kamrater till samtalet.
Den här veckan hade Kooperativt lärande i Sverige (Kolis) styrelsemöte i Stockholm. Kolis är ett nätverk av lärare och fortbildare inom kooperativt lärande som träffas och diskuterar hur vi kan stötta utvecklingen av kooperativt lärande i Sverige. I måndags och tisdags hade vi besök av Adam Roubitchek från Chicago, USA. Adam jobbar med implementering av Cooperative learning och har länge jobbat tillsammans med Roger och David Johnson vars forskning och böcker format cooperative learning internationellt. Adam delade erfarenheter och lärdomar kring hur man stöttar lärare att anamma ett kooperativt förhållningssätt.
Fler och fler lärare runt om i Sverige har hört talas om kooperativt lärande. Vi ser fler och fler som börjar använda KL i sina klassrum. Ni kanske läser här på bloggen, inspireras av böcker, samtalar med kollegor, ser exempel på sociala medier och går utbildningar. Du är kanske ensam på din skola med ditt intresse eller så kanske ni har ett utvecklingsprojekt kring KL på skolan? I vår erbjuder vi flera kurser och utbildningar med olika inriktningar. Utbildningarna riktar sig till lärare, förstelärare, förskollärare och skolledare. Kanske någon av dem passar dig, din kollega eller din rektor?
Tvådagarskurser
I vår har vi fem tvådagarskurser (steg 1). Under kursens två dagar får du lära dig grunderna i kooperativt lärande där du får verktyg för att komma igång direkt i ditt klassrum. Du får testa strukturer, strategier, lära dig om grundprinciperna, hur du skapar grupper, tips kring ledarskap och mycket mer. Kursen riktar sig till alla som jobbar med utbildning, i alla skolformer och alla ämnen. BOKA HÄR
Tvådagarskurser
Göteborg 4-5 februari FULLBOKAD
Luleå 13-14 februari
Malmö 5-6 mars
Västerås 10-11 mars
Stockholm 2-3 april
Göteborg 12-13 maj
Fortsättningskurs
Har du redan gått steg 1-kursen eller liknande? Har du kommit igång med kooperativt lärande och vill ta nästa steg? Vill du sprida KL till kollegor? Ska du kanske rentav leda ett utvecklingsprojekt kring kooperativt lärande på skolan? Då är steg 2-kursen för dig. I vår blir den av i Stockholm 7-8 maj. Dag 1 handlar om att ta nästa steg på din egen resa. Deltagarna får chans att dela erfarenheter, lösa problem och stötta varandra vidare. Dag 2 handlar om hur man kan tänka vid implementering av kooperativt lärande på en skola. BOKA HÄR
Förskola
Jobbar du i förskola eller förskoleklass och är nyfiken på hur kooperativt lärande kan se ut för barn mellan 2-7 år? I vår har vi tre föreläsningar för er – Göteborg 3 februari, Malmö 4 mars och Stockholm 9 mars. BOKA HÄR
Kooperativt ledarskap
Den 17 februari har vi premiär för utbildningen Kooperativt ledarskap. Den riktar sig till rektorer, skolchefer, förstelärare med skolutvecklingsuppdrag och utvecklingsledare som vill få fler verktyg för att leda en samarbetande skola. För mer information och bokning läs HÄR.
Uppdragsutbildningar
Om ni på er skola vill få stöd i ett implementeringsarbete kring kooperativt lärande kan vi tillsammans med er skräddarsy en plan där vi stöttar arbetet genom exempelvis workshops och uppdrag för lärare. För mer information om detta maila uppdragsutbildning@studentlitteratur.se eller läs mer HÄR.
Vi i åk 2 på Tamburinens skola i Norrköping har haft turen att komma med i Linköpings universitets projekt ”Låna en forskare”. Projektet går helt enkelt ut på att en forskare vid ett tillfälle kommer ut till klassen och berättar om sitt yrke. I vår klass bestämde vi oss för att ta tillfället i akt och passa på att förbereda oss väl och fundera noga över vad vi ville få svar på under forskarbesöket. I korta drag gjorde vi på följande sätt:
Förberedelse inför forskarbesöket genom att gemensamt bygga upp och repetera aktuella kunskaper om yrket och vad vi redan vet om forskningsområdet.
Varje elev fick fundera ut en fråga om yrket forskare.
Strukturen EPA. Eleverna fick i sina jobbarkompispar (axelkompisar) berätta vad de kommit på att de vill få svar gällande att jobba som forskare.
Alla frågor skrevs upp på klassrummets tavla.
Upprepade proceduren med EPA men nu utifrån vad man ville veta om forskningsområdet som vi förenklat/breddat till vad vad man kan göra med skräp, avloppsslam eller vattenrening.
Frågorna delades sedan ut till eleverna så att de på små lappar skulle skriva av en eller flera frågor med läslig handstil.
De renskrivna frågorna samlades in.
Strax innan själva forskarbesöket delades frågorna ut så att alla eleverna fick en alt två frågor var.
Eleverna tränade på att läsa frågan enskilt och sedan övningsläste de frågorna i sina jobbarkompispar.
Under själva besöket av forskaren turades eleverna om att ställa frågorna till forskaren Linus. Vi hade gjort en låtsasmikrofon som användes med stort allvar av både eleverna och inte minst av Linus.
