Vi håller nu på att arbeta med vokaler i vår årskurs 1. Vi har gått igenom vad vokaler är, försökt lista ut meddelanden där alla vokaler saknas, listat ut vems namn det är, ringat in vokaler i en text och gjort ett stapeldiagram, och mycket mer. Den här veckan har vi jobbat vidare med lång och kort vokal, och dubbelteckning.
Då vi är klara med vår läsebok har vi nu testat att ha en annan slags läxa, då många elever tycker om att få med saker hem. De får även möjlighet att göra den lilla läxan i skolan. Den här veckan handlade det om vokaler, då vi jobbar med det. De fick en text (i tre nivåer) i sin Alfabetsbok. Läs mer
När man har arbetat med kooperativt lärande ett tag blir gränserna mellan strukturerna lite mer flytande och det blir lättare att improvisera och använda dem på ett friare sätt. Denna matematiklektion använde vi flera olika strukturer, och lite varianter eller blandningar. I kooperativt lärande måste man inte alltid följa strukturerna helt, utan de är mer som ett ramverk att använda som stöd. Läs mer
Strukturen Hitta en kompis är väldigt tacksam att använda i matematik. Den gör att eleverna måste visa och förklara hur de tänker. De tar på ett naturligt sätt hjälp av varandra och löser uppgifterna tillsammans. Kunskapsmålet var att båda skulle veta hur de hade löst talet. Samarbetsfärdigheten vi tränade på var att lyssna på varandra. Läs mer
För ett par veckor sedan intervjuade eleverna i basgrupperna varandra. Vi skrev sedan personbeskrivningar av den vi intervjuade på Ipads med hjälp av stödorden från intervjuerna. Vi tog också kort på grupperna. Nu har vi satt ihop intervjuerna och bilderna till planscher! Basgrupperna jobbade tillsammans, bestämde hur de skulle göra, vilka färger de skulle ha, hur de skulle limma och vad de skulle skriva och måla runt. De hade väldigt roligt och var nöjda med resultatet. Nu hänger planscherna i klassrummet. Vi gjorde detta för att skapa en gruppidentitet och sammanhållning i grupperna och för att lära känna varandra bättre. Vi kan också när vi utvärderar veckan hänga upp gruppens Exit ticket över vad de lärt sig i veckan bredvid deras plansch.
Jennie och Lisa har varsin årskurs 1 som ofta samarbetar med varandra på ett eller annat sätt. Denna gång ville vi ta samarbetet ett steg längre. Vi valde att undervisa ena klassen i fakta om Nordamerika och den andra klassen undervisades i fakta om Sydamerika. Ovanligt sätt? – Ja. Spännande?- Absolut. Kul? – JA! Läs mer
Den här veckan har basgrupperna fått lära känna varandra lite bättre. Vi gjorde detta genom att intervjua varandra. Eleverna fick var sitt papper med en lista på saker de skulle ta reda på om varandra. Först stod det Namn:______. Jag frågade eleverna om jag bara kunde säga Namn? Det kunde jag inte tyckte de, så de kom med förslag och vi kom fram till att det var bättre att säga: Vad heter du? Vi gick igenom hur man kunde ställa frågan om de andra sakerna också (t.ex. ålder, favoritmat, syskon). Läs mer
Sedan vi startade upp arbetet med basgrupper har vi testat några olika uppgifter med roterande roller och gemensamma resurser. För vissa grupper har det fungerat bra men för vissa har det blivit för mycket. Jag insåg att jag nog gått lite för fort fram och gett för svåra uppgifter med för många steg för tidigt. Jag bestämde mig därför för att backa lite och fokusera på att skapa positivitet i grupperna och bygga upp känslan av trygghet och tillit ytterligare. Läs mer
Strukturen Mina ord, dina ord är väldigt bra för att träna på olika ordklasser. Efter att ha pratat om vad ett adjektiv var, beskrivit olika bilder och skrivit personbeskrivningar gjorde vi denna struktur med adjektiv. Eleverna fick först i en EPA fundera ut några adjektiv. De skrev sedan ner några av dessa i kolumnen Mina ord på en clearboard. Efter en stund fick de börja vandra omkring i klassrummet och fråga varandra: Vad har du skrivit för adjektiv? De gav ord till varandra och gick vidare till nästa. Genom denna struktur fick de snabbt höra och säga flera adjektiv och fick så chans att befästa sin kunskap.
Ett sätt att skapa ett positivt ömsesidigt beroende är att skapa en gemensam gruppidentitet. Denna gemensamma identitet ger gruppen en känsla av autonomi och engagemang, då det är deras. Det kan göras praktiskt genom ett gruppnamn, en logotyp, en ramsa eller liknande. För att hjälpa mina elever skapa en gruppidentitet i sina nya basgrupper fick de i uppdrag att hitta på ett lagnamn. De skulle ta hjälp av strukturen Mötas på mitten. Läs mer
Jag har precis börjat arbeta med basgrupper i min åk 1. Basgrupper är heterogena grupper som håller ihop över en längre tid. Syftet är att eleverna ska få utveckla samarbetsfärdigheter och stötta varandra både känslomässigt och kunskapsmässigt. Dessa grupper kommer att träffas en eller ett par gånger i veckan och göra olika saker. Läs mer
I fredags frågade jag mina elever i åk 1 om de visste varför vi jobbade så mycket med samarbete och att lära tillsammans. Vi gjorde en EPA där de först fick fundera själva, sedan viska med kompisen bredvid och sist dela med hela klassen. De kom på otroligt viktiga och bra saker – saker jag inte sagt till dem rakt ut men som de förstått genom vårt arbete. Att arbeta kooperativt förändrar elevernas upplevelse av skolan och av varandra. Det är inte bara vi lärare som märker skillnaden; eleverna känner den. Detta sa mina elever:
Jag och mina elever märker vinsten med att jobba kooperativt på oerhört många olika sätt. Det påverkar deras relationer till varandra positivt och gör att de känner sig trygga och delaktiga i gemenskapen oavsett olikheter. Det stärker deras engagemang och motivation att lära och ger dem en positiv inställning till och upplevelse av skolan. Hur har din grupp påverkats av det kooperativa lärandet?
Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Vi har diskuterat skillnaden på fakta och åsikt, kommit på faktameningar tillsammans, lyssnat på fakta (film och berättande) och skrivit enkla faktameningar. Den här veckan var planen att skriva en längre faktatext om räven med olika underrubriker. Hur gör man då detta med en åk 1 där de flesta precis lärt sig skriva? Jo, man gör det tillsammans! Med hjälp av flera kooperativa strukturer kan vi tillsammans skriva en text som den starkaste eleven i klassen inte hade klarat av att skriva själv. Grundstrukturen är en variant av pussel där hela klassen är hemgruppen. I en äldre elevgrupp kan Pussel användas fullt ut. Då detta är åk 1 i oktober och uppgiften ganska stor valde jag att göra sista steget gemensamt med klassen som hemgrupp. Vi använder oss hela tiden av modellering med stegen AP i APE där jag som lärare först modellerar hur eleverna ska göra. Vi växlar mellan att jobba alla tillsammans och jobba i grupper. Läs mer
Mitt bästa recept för en lyckad lektion? Höga förväntningar, effektiv stöttning och elever som hjälper varandra i positivt ömsesidigt beroende. Den här veckan satte jag detta på prov. Den planerade lektionen kan tyckas svår för en åk 1 i oktober, men då min grupp är så pass välfungerande ville jag pusha dem och se hur det gick. Läs mer
Nu när löven börjar ändra färg och regnet faller har vi självklart arbetat med hösten i våra ettor. Vi har observerat träd och lärt oss om vad djuren gör. För att repetera kunskaperna skrev vi en dikt tillsammans i halvklass med hjälp av strukturen Karusellen.
Kooperativt Lärande innebär att eleverna arbetar tillsammans och lär av varandra. De behöver därför få verktyg och tillfällen att träna på hur de kan stötta varandra i lärandet. Ett sätt att göra detta är genom att ge respons utifrån 3F – feedback, feedup och feedforward. Vi har den här veckan introducerat en modell för kamratrespons med vår årskurs 1 och beskriver i detta inlägg hur vi gjorde detta. Att träna på kamratrespons är enkelt att anpassa till alla åldrar, det är aldrig för sent eller för tidigt att börja!
En av grundprinciperna inom kooperativt lärande är Samarbetsfärdigheter. För att kunna lösa uppgifter tillsammans krävs att eleverna kan samarbeta med varandra. Att kunna samarbeta är inte något vi föds med, utan det är något som vi måste få möjlighet att träna på i livet. I undervisningssituationer behöver man därför synliggöra samarbetsfärdigheterna för eleverna på ett konkret sätt. Det räcker inte att bara berätta för eleverna vad vi vill att de ska göra – vi behöver skapa tydliga modeller som vi kan visa och vi behöver även få prova dessa och lyckas tillsammans. Vi vill här i detalj beskriva hur vi arbetar med att träna på samarbetsfärdigheter. Läs mer
Under de senaste åren har det pågått en debatt som åter blommat upp i skolvärlden och i media där en väldigt polariserad bild av skolan och lärare framställs. Politiker, lekmän och akademiker vill alla vara med och tycka om skolan. Bilden av lärare verkar vara att vi antingen står framme i klassrummet och förmedlar kunskap som eleverna tar emot, eller att vi släpper eleverna vind för våg i eget arbete där de själva ska hitta sin kunskap. Läs mer
Strukturen Kloka pennan skapar på ett enkelt sätt möjligheter för eleverna att samarbeta under väldigt strukturerade former, där en elev säger och en elev gör. Vi använde oss av Kloka pennan när vi skulle arbeta med alfabetet. Läs mer
