Många saker påverkar elevers upplevelse av skolan och undervisningen, till exempel val av innehåll, lärmiljö, lektionsupplägg, relationer och personliga förutsättningar. Det finns mycket att säga om alla dessa delar. Vi ska här skrapa lite på ytan och fundera kring en av dem, lektionsupplägg, och hur små förändringar kan skapa en helt annan upplevelse av undervisning för eleverna.
Såhär i terminsstart delas många bra stenciler att använda, kring exempelvis sommarminnen, förväntningar på terminen och klassrumsregler. Hur dessa – och annat material och läromedel – används kan påverka eleverna på olika sätt och skapa helt olika upplevelser av undervisningen. Tänk dig ett papper med frågor inför terminen – t.ex. Vad ser du fram emot den här terminen?, Vad är dina mål?, Hur vill du ha hjälp av läraren?. Bra frågor som är värda att fundera på. Föreställ dig sedan att detta händer:
Läraren har en kort genomgång där hen beskriver frågorna och pratar om varför de är viktiga. Läraren delar ut papprena. Eleverna funderar och skriver. Läraren går runt och stöttar och kommenterar. Eleverna lämnar in sina papper. Läraren lyfter några saker hen tänkt på kring frågorna och går sedan vidare till nästa uppgift.
En av de kooperativa grundprinciperna är 3F – feedback, feedup, feedforward. Grundprinciperna hjälper oss att få till effektiva samarbeten där elever lär mer av att lära tillsammans. När vi jobbar med kooperativt lärande över tid kan vi ta stöd av grundprinciperna. I detta inlägg bryter vi ner 3F lite mer och ger tips kring hur denna kan se ut i praktiken.
Grundprincipen 3F handlar om att se till att skapa tid för reflektion och återkoppling kring det som sker i klassrummet. Genom reflektionen kan vi ta lärandet och samarbetet till nästa nivå, och utveckla eleverna över tid. Reflektionen hjälper eleverna att få syn på sitt och andras agerande och pekar ut riktningen framåt.
Beroende på syfte och uppgift kan reflektionen ske innan ett samarbete, mitt under ett samarbete och efter ett samarbete.
Att arbeta med samarbete är ett långsiktigt arbete. Elever behöver få mölighet att möta varandra och träna på att kommunicera tillsammans. I början kan det handla om att kunna vända sig mot varandra och mötas på ett positivt sätt, där de delar en tanke med varandra. Sedan behöver vi stöjda eleverna att gå längre än så, där de inte enbart säger saker till varandra utan lyssnar in, kommer överens, utmanar, ifrågasätter, utvecklar och fördjupar lärandet genom dialog. Läraren kan möjliggöra detta genom sitt ledarskap. I detta inlägg beskriver vi några saker läraren kan göra för att stödja eleverna att ta nästa steg i sina samtal. För fler tips kring elevsamtal läs HÄR och HÄR.
Nu är det dags för en ny termin och ett nytt läsår. Vi hoppas att ni haft en skön sommar med mycket återhämtning och är taggade för att komma igång igen! I detta inlägg finns tips och inspiration för att se till att KL blir en del av terminsstarten, samt information om nya och gamla böcker och höstens kurser.
En stor del i att vara lärare handlar om att bygga en undervisningsgemenskap där eleverna känner sig trygga. När människor är trygga och vågar säga vad de tycker främjas lärandet. Att arbeta gruppstärkande handlar inte enbart om att då och då göra gruppstärkande övningar, utan att verka för goda relationer samtidigt som vi undervisar kring det innehåll eleverna ska lära sig. Det handlar om att möjliggöra för social utveckling och kunskapsutveckling samtidigt, och är en process som pågår under hela elevernas skolgång. Det blir inte ”klart” efter en uppstartsvecka med fokus på värdegrunden. Läraren måste hela tiden verka för att undervisningsgemenskapen stärks och utvecklas. I detta inlägg delar vi lite tankar kring detta och länkar till fler inlägg som beskriver konkreta övningar.
Glad sommar! Vilket läsår vi har bakom oss. Fantastiskt bra kämpat ute på skolorna! För Jennie och Niclas har läsåret inneburit mycket digitala kurser och workshops – vilket har varit både lärorikt och spännande. Det är fantastiskt hur mycket vi ändå kan göra digitalt, och vilka nya möjligheter det öppnar upp för. Vi har också skrivit på två böcker och har lite nya projekt på gång. Men först lite semester! Vi hoppas att ni får en härlig semester med mycket vila. Om någon gillar att läsa på sin lediga tid kommer här lite lästips!
Musikundervisning handlar mycket om kultur, känslor, upplevelser och skapande. Musik är ett kommunikationsmedel som eleverna behöver få bekanta sig med, uttrycka sig genom och uppleva. I orkestrar, körer och band är deltagarna beroende av varandra och alla behöver jobba tillsammans mot samma mål. Varje instrument och röst behövs för att skapa musiken. Samma tanke finns inom kooperativt lärande när man upplever och lär sig. Kursplanen skriver även att ”Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter”. För att kunna uppnå detta behöver elever få mötas kring musikundervisningen. De behöver få sätta ord på egna tankar och höra andras, reflektera kring olika perspektiv och resonera tillsammans med andra. Här kan olika kooperativa verktyg underlätta för läraren, som ofta har ett stort antal elever och klasser att hålla koll på. Genom att skapa möten mellan elever kring undervisningens innehåll kan vi aktivera dem som lärresurser för varandra och skapa stödstrukturer i klassrummet. Eleverna får möjlighet att bilda en undervisningsgemenskap där de tillsammans tar sig an och upplever innehållet.
Fler och fler förskollärare runt om i Sverige börjar använda verktygen inom kooperativt lärande för att stärka barngruppen – och ser goda effekter! Mycket kring samarbete och social utveckling görs redan i förskolan. Med hjälp av KL kan ett fokus ges och gemensamma begrepp användas. Förskollärarna får fler verktyg och ökar sin didaktiska repertoar. För att komma igång med KL i förskolan kan ni bland annat läsa HÄR och HÄR eller i boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. I höst kommer även ett digitalt utbildingspaket för förskolan, mer info kommer snart.
Under det senaste året har vi haft kurser och fortbildningssatsningar kring KL på förskolor runt om i Sverige. En fråga som har dykt upp är hur vi gör med de allra yngsta barnen på förskolan – kan vi använda KL med dem? Hur i så fall? Tillsammans med förskollärare har vi funderat, diskuterat, testat och hittat lite vägar framåt. I detta inlägg delar vi med oss av några av de tips vi har kring att jobba med kooperativt lärande med de allra yngsta barnen på förskolan.
Vårens kurser och utbildningar är nu avklarade och vi blickar framåt mot höstterminen 2021. Förhoppningsvis blir flertalet kurser på plats, men om det behövs vet vi att de digitala kurserna fungerar väldigt bra och att deltagarna varit oerhört nöjda! I höst blir det nya steg 1-kurser i kooperativt lärande (varav en digital tvådelad), en fortsättningskurs och en till steg 3-kurs då vårens steg 3-kurs blev väldigt lyckad. Vi kommer ha ännu en kurs i Kooperativt ledarskap för skolledare. I höst har vi också en nyhet som vi är glada att presentera – en kurs för förstelärare med fokus på att leda processer på en skola. Detta ser vi fram emot! Här nedan finns informaton och länkar till höstens utbildningar. Hoppas vi ses!
Tvådagarskurs i kooperativt lärande steg 1
Vill du lära dig mer om kooperativt lärande och hur det kan användas i klassrummet? Vill du få fler verktyg för att skapa en elevaktiv undervisning där eleverna utvecklar kunskaper såväl som sociala förmågor? Vill du utvecklas som lärare och ta nya steg i din profession? Jobbar du i förskolan eller vuxenutbilding eller nånstans däremellan? Är du helt ny på kooperativt lärande eller har du kommit en liten bit på vägen? Då är denna kurs för dig! Boka in dig och en kollega! Boken Kooperativt lärande i praktiken ingår.
Stockholm: 2-3 september INSTÄLLD pga för få anmälda
Har du jobbat med kooperativt lärande ett tag och vill ta nya steg? Har du gått en steg 1-utbildning eller har motsvarande kunskaper? Vill du dela erfarenheter med andra lärare och få stöd att ta dig vidare? Vill du ha verktyg för att stötta kollegor att testa KL? Vill du få kunskap kring hur din skola kan implementera KL? Då är denna utbildning för dig!
Har du arbetat med kooperativt lärande i ett par år? Har du gått steg 2-utbildning eller motsvarande? Vill du dela erfarenheter och få stöd av andra som kommit lika långt? Vill du ha stöd att ta nya steg? Då är denna kursdag för dig!
Är du skolledare på en skola som arbetar eller ska börja arbeta med kooperativt lärande? Vill du ha fler verktyg för att skapa samarbete och gemenskap bland dina lärare? Vill du dela erfarenheter med andra i samma situation? Välkommen på en digital heldag kring kooperativt ledarskap!
Kurs för förstelärare (digital): Att leda lärande för lärare
Är du förstelärare och ska leda ett utvecklingsarbete på din skola? Vill du ha fler verktyg kring hur du kan leda en process och stötta kollegor? Välkommen på en helt ny kurs på tre eftermiddagar där du får verktyg kring att leda processutbildningar på din skola. Denna kurs är inte inriktad på kooperativt lärande utan är till för alla förstelärare som driver eller ska driva utvecklingsprojekt. Mellan tillfällena får du material och uppgifter som ger dig stöd i ditt arbete.
Arbetet med skolutveckling och kooperativt lärande har de senaste åren lett oss in på nya områden. Nu har vi nöjet att presentera en ny bok som tar steget vidare: Meningsfullt lärande – demokrati och samtal i skolan. Den finns nu ute på Studentlitteratur, Bokus & Adlibris.
I detta inlägg ges tips kring grundprincipen lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion. På engelska kallas denna promotive face-to-face interaction. Denna grundprincip handlar om att möjliggöra för eleverna att delta i samarbeten där de får mötas ansikte mot ansikte och stötta varandra. Det handlar om att göra lärandet tillgänligt genom att aktivera eleverna kring innehållet och se till att de får stöd av varandra. Lärandet sker i små sammanhang hela tiden utan att eleverna behöver spendera mycket tid med att vänta. I grunden handlar det om att få elever att förstå att de är på en gemensam resa tillsammans där de ska stödja och möjliggöra för varandras lärande. Om jag hjälper dig hjälper jag även mig själv!
God fortsättning kära kollegor! Vi lämnar ett omtumlande år bakom oss och blickar framåt mot en ny termin. Något annorlunda blir det nog även i vår, men förhoppningsvis går vi mot mer ”vanliga” tider. I detta inlägg finns lite tips på uppstartsövningar och länkar till inlägg som kan ge stöd i det kooperativa arbetet under terminen.
Nu är det dags för ett annorlunda jufirande efter en annorlunda termin. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till alla som tittat in till oss här på kooperativt.com och på sociala medier under terminen, delat tips och erfarenheter, ställt frågor och stöttat varandra. Vi skriver här för att vi vill ge stöd och uppmuntran i det arbete som sker ute på alla våra skolor och förskolor. Det är en ynnest att få dela denna resa med er!
Under terminen har vi fått se många bilder och exempel på hur ni använder kooperativt lärande för att skapa en demokratisk undervisning och en gemenskap där elever lär tillsammans. Det är fantastiskt att få följa detta. Vi har under terminen haft en hel del kurser och workshops, de flesta digitala, där vi träffat rektorer, utvecklingsledare, förskollärare, fritidspedagoger, lärare, elevassisstenter, specialpedagoger, kuratorer och många fler. Fler och fler skolor och förskolor får upp ögonen för de vinster vi kan få genom att strukturera samarbeten mellan människor – vare sig det är barn på förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildning eller bland kollegor. Tack för ert mod och er villighet att testa nytt och utveckla er verksamhet med nya verktyg!
Här nedan finns några blogginlägg som beskriver några av de vinster vi kan se när vi jobbar med kooperativt lärande över tid, samt några saker elever har sagt om detta arbetssätt. Det är bra att stanna upp och fundera kring detta ibland. Vad får vi ut av arbetet med KL? Varför gör vi det? Varför vill vi fortsätta med det? Vad har vi märkt under hösten? Vad ger KL oss – eleverna, skolan och mig som lärare? Vad behöver vi fortsätta utveckla? Vi behöver också stanna upp och fira tillsammans. Fira framgångar, fira försök, fira ansträngning. Uppmuntra och peppa varandra! Tillsammans är vi starkare!
När elever ska samarbeta med varandra behöver vi lärare ta ett ansvar för att hjälpa dem att vara redo för samarbetet, oavsett om de ska vara en grupp i flera veckor eller i ett par minuter. I inlägget om gruppidentiet beskriver vi hur man kan jobba med att skapa en sammanhållning i grupper som ska jobba med varandra över tid. I detta inlägg beskriver vi de små saker du som lärare kan göra för att rikta eleverna mot varandra innan de ska samarbeta – vare sig det är i en långvarig grupp eller en tillfällig grupp. Genom mitt agerande som lärare kan jag förbereda eleverna inför samarbetet och öka chansen att de lyckas tillsammans. Här nedan finns några exempel som ibland kan användas för att göra eleverna mer redo för ett kort samarbetsmoment.
I slöjdämnena uppstår en mängd tillfällen där elever kan stötta varandra i lärandet, både kring det praktiska och det teoretiska arbetet. Oftast tänker vi kanske på större gemensamma projekt där man i par eller grupp ska skapa något. I dessa projekt kan kooperativt lärande ge stöd i processen genom att använda strukturer och roller. Vi behöver dock inte jobba med gemensamma projekt för att få nytta av kooperativt lärande i slöjdämnena. Genom att skapa korta möten mellan eleverna kan vi stärka både det individuella lärandet och skapa ett gott och gynnsamt klassrumsklimat. Detta inlägg beskriver moment som kan utföras kring individuella arbeten eller som del i gemensamma arbeten. Inspireras, anpassa, hitta på eget!
Läroplanen beskriver att eleverna i slöjden ska få:
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.
Att välja, motivera, analysera, värdera och tolka kan vara komplicerat. Genom att låta eleverna mötas i par eller mindre grupper kan vi se till att eleverna i dessa processer kan bli lärresurser för varandra och stötta varandra i lärandet. Vi kan då stärka elevernas relationer till varandra samtidigt som lärandet kring innehållet stärks. Varje individ får plats och blir viktig för gruppen som helhet.
Detta är uppdrag 3 i en serie av uppdrag för att komma igång med kooperativt lärande i din undervisning. Varje uppdrag har en läsdel, en planera och genomföra-del samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor så att ni kan planera och reflektera tillsammans. De tidigare uppdragen finner du här: Uppdrag 1Uppdrag 2
Att använda pararbete är ett enkelt sätt att att initiera stödjande samarbeten mellan elever. Eleverna har bara en annan person att förhålla sig till, de får stort talutrymme och möjlighet att träna på samarbetsfärdigheter i en trygg miljö. Vid ojämnt antal elever kan några bilda en trio, kanske där någon behöver lite extra stöd eller tycker det är svårt att samarbeta, så att det inte blir för mycket press. Det kan vara bra för vissa elever att få möjlighet att observera och lyssna i början utan för stora krav på interaktioner. I detta uppdrag ska du få testa att strukturera pararbete där elever får möjlighet att stötta varandra kring innehållet.
Använder du parsamtal då och då, och vill att eleverna också ska få röra sig? Har du långa lektionspass där det behövs en paus med ett syfte? Vill du ta vara på tiden när eleverna går till och från matsalen/idrottshallen/slöjden? Använd en parpromenad!
En parpromenad innebär att eleverna får en fråga att diskutera under tiden de promenerar tillsammans. Frågan kan ha olika syften. Det kan vara en fråga för att lära känna varandra, behandla lektionsinnehåll, utvärdera eller bearbeta dagen. Parpromenad kan användas som en paus under lektionen för att skapa rörelse och samtidigt bearbeta innehållet, eller som ett sätt att strukturera promenader till matsal eller liknande, vare sig promenaden sker inomhus eller utomhus.
Detta är uppdrag 1 i en serie av uppdrag för att komma igång med KL i din undervisning. Varje uppdrag kommer ha en läsdel, en planera och genomföra samt en reflektionsdel – allt för att utveckla dig som pedagog så mycket som möjligt. Uppdragen kan med fördel göras tillsammans med kollegor! Uppdrag 2, Uppdrag 3.
En bra startplats för att sätta igång en förändring mot ett mer demokratiskt klassrum där eleverna är aktiva och stöttar varandra är att se över hur samtalen i klassrummen går till. Vem pratar? När pratar de? Om vad? Vilka av eleverna kommer till tals? Hur gör jag som lärare för att se till att alla elever får chans att tala, trots stora klasser och ont om tid? Här nedan finns ett uppdrag för dig som vill utmana dig själv och testa något nytt. Kanske använder du sällan samtal mellan elever och känner att det är dags att pröva? Kanske använder du redan en del elevsamtal men vill utveckla det vidare? Gör uppdraget utifrån där du är idag och utmana dig själv att komma vidare. Gör gärna uppdraget tillsammans med kollegor så att ni kan stötta varandra. Skriv gärna och berätta hur det går, ställ frågor eller kommentera i facebookinlägget (länk).
Vilka samtalsmönster tycker du är intressanta? Varför?
Vad tänker du är viktigt att läraren tänker på vid elevsamtal för att eleverna ska lyckas?
Planera och genomföra
Välj ett eller ett par sätt för att skapa nya elevaktiva samtalsmönster i ditt klassrum. Samarbeta gärna med en kollega så att ni kan pröva tillsammans. Fundera på när och hur du kan använda samtalsmönstret och hur det kan introduceras till dina elever. Här finns en mall som kan hjälpa i planeringen.
Testa de sätt du valt ut under en period flera gånger i olika situationer. Gör små ändringar vid behov. Reflektera, gärna tillsammans med dina närmaste kollegor, kring hur det går och vad du lärt dig.
Reflektera
Reflektionen kan ske kring följande frågor:
Hur fungerade det för dig och dina elever? Blev det någon förändring?
Vad gjorde du för att stötta samtalen?
Vad har du lärt dig? Vad kommer du att fortsätta med? Vad vill du förändra?
Skriv gärna en kommentar när du läst och/eller provat uppdraget med dina elever i detta inlägg på Facebook.
Ännu en sommar är till ända och vi hoppas att ni är utvilade och redo för ett nytt läsår. I detta inlägg finns lite tips på läsning som kan hjälpa er komma igång och utveckla det kooperativa lärandet i er klass och på er skola.
Komma igång
På bloggen finns en hel del inlägg som beskriver vad kooperativt lärande är. HÄR finns en sammanställning av kooperativt lärande. HÄR kan du läsa om ambitionen med kooperativt lärande för att se om det är något som tilltalar dig. Tips för att komma igång och starta upp terminen med hittar du här:
Jobbar du med distansundervisning? HÄR finns lite tankar kring det.
I menyraden finns flera rubriker att utforska, tex STRUKTURER där du hittar beskrivningar av mängder av olika kooperativa strukturer, och KLASSEXEMPEL där du kan hitta exempel från klassrum från förskola till vuxenutbildning.
Grundprinciperna
Kooperativt lärande bygger på fem grundprinciper: 1) positivt ömsesidigt beroende 2) samarbetsfärdigheter 3) eget ansvar 4) lika delaktighet och stödjande interaktion 5) 3F – feedback, feedup, feedforward (reflektion och återkoppling). Dessa beskrivs utförligt i böckerna som nämns nedan men vi har också skrivit en del blogginlägg om dessa. Några av dem kan ni se här:
Läraren har en oerhört viktig roll i kooperativt lärande. Läraren skapar möjlighet för elever att samarbeta och stötta varandra, och ger dem de verktyg de behöver för att lyckas. Vi skriver en hel del om detta. Här finns några inlägg som kan vara till hjälp när du tar dig an kooperativt lärande och gör det till en del av din lärarroll:
Om du vill få en gedigen teoretisk bakgrund och också få veta hur du praktiskt kan arbeta i klassrummet rekommenderar vi vår bok Grundbok i kooperativt lärande – vägen till det samarbetande klassrummet. Du får veta varför KL fungerar, hur du planerar kooperativa lektioner, hur du skapar grupper, svar på vanliga frågor, mängder av strukturer och strategier och mycket mer.
Om du vill ha en mer praktisk handbok med strukturer och lektionsförslag finns Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan. Den är perfekt att ha i klassrummet för att få inspiration och hjälp att planera lektioner. Den är också bra att ge till någon som aldrig har arbetat med KL förut. Till boken finns ett digitalt material med mallar, illustrationer och filmer för att underlätta arbetet i klassrummet.
För er som jobbar i förskola och skolans första år (förskoleklass och åk 1) finns boken Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år. Det är en praktisk bok som hjälper dig att komma igång med kooperativt lärande med de yngsta. Full med exempel och praktiskt tillämpning, samt digitalt material att använda.
Kurser och utbildningar
Det bästa sättet att lära sig hur kooperativt lärande fungerar är att få uppleva det. De senaste åren har många lärare gått kurser för att få fler verktyg och ökad förståelse för hur de kan använda samarbete för att stärka lärandet i sina klassrum. I höst finns fler kurser, både steg 1-kurser och en fortsättningskurs, samt en heldag för skolledare/rektorer. Mer info i länken här: Kurser hösten 2020
Det går även att boka utbildningar för er skola eller kommun. Dessa kan ske på plats eller digitalt. Hösten är fullbokad men det finns en del datum kvar våren 2021. HÄR finns mer info.
