Nästa vecka är det dags för Mattebiennalen 2024 i Örebro. Både Jennie och Niclas kommer att vara där båda dagarna. Temat i år är ”Tillsammans kan vi mer!”, med fokus på hur vi kan använda samarbete och samtal för att stärka elevers lärande i matematiken. Det kommer bli två spännande dagar, där vi hoppas att fler kommer att upptäcka samarbetets kraft i undervisningen.

På torsdagen finns vi i Studentlitteraturs monter kl 09:30 och 15:00. Kom gärna förbi och hälsa!

På fredagen har vi båda två varsin workshop och varsin föreläsning. Hoppas vi ses där!

Vid varje terminsuppstart funderar lärare på hur de ska starta upp terminen. Vilka aktiviteter ska vi göra för att hitta varandra igen efter lovet? Hur ska vi bearbeta de känslor och upplevelser som finns? Hur kan vi få en god start som hjälper oss in i terminen? Hur fångar vi upp eleverna och förankrar dem i gruppen? Hur förnyar vi relationerna och gemenskapen? Hur startar vi skolan starkt? Vi skrev en hel bok om detta (Starta skolan starkt) där det finns massor med stöd för att få till en bra skolstart, och också verktyg att ta med genom hela läsåret. Här nedan delar vi fem kooperativa uppstartsövningar som vi ofta ser är uppskattade av både lärare och elever. Inspireras, gör till ditt eget, och läs gärna boken!

1. Hör vi ihop

Hör vi ihop är en struktur som skapar mycket positiva möten i elevgruppen. Eleverna får någonting i handen och ska gå runt och leta efter den de hör ihop med. Eleverna får samtala med många olika klasskamrater och skapar nya kopplingar med varandra. De får formulera sig, uttrycka sig flera gånger och lyssna noggrannt på andra – och blir glada när de slutligen hittar den eller de klasskamrater de hör ihop med! Med den här aktiviteten ser vi till att eleverna ser varandra och kan skapa en känsla av gemenskap i gruppen. Som uppstart efter en julledighet kan det exempelvis vara isärklippta bilder kopplade till jul eller vinter, som eleverna får i handen. Det kan också vara bilder kopplade till något ämnesområde ni snart ska starta upp, för att förbereda inför terminen och väcka intresse. Bilderna kan vara klippta i två eller fler delar, beroende på hur många du vill ska höra ihop.

1. Eleverna får en bit av en bild.
2. De funderar på hur de ska beskriva den.
3. Eleverna går runt i rummet och hittar en ledig klasskamrat.
4. De hälsar och beskriver sin bild för varandra, utan att visa den.
5. Om de tror att de hör ihop visar de bilden för varandra för att kontrollera.
6. Om de inte tror att de hör ihop tackar de varandra och hittar en ny klasskamrat att prata med.
7. När de har hittat den eller de klasskamrater som behövs för att få hela bilden, sätter de sig ner tillsammans.
8. De limmar ihop bilden på ett papper och skriver tillsammans ord, meningar eller en berättelse som passar till bilden.

Höstterminen ligger snart bakom oss och vi börjar blicka fram mot vårens kurser och workshops. Dessa ser vi fram emot! Här nedan ser ni höstens alla kurser och fördjupningsworkshops. Vill du istället boka oss till din skola kan du kika HÄR. Vi skapar och anpassar utvecklingsprojekt till just era behov och utmaningar, med workshops, uppdrag och handledning. Hoppas vi ses!

Kurser

Vill du lära dig om kooperativt lärande och få verktyg för att skapa ett mer samarbetande klassrum? Vill du få stöd att komma igång och få konkret kunskap att använda med dina elever? Då passar vår grundkurs i kooperativt lärande för dig! I två dagar får du testa på och lära dig om kooperativt lärande tillsammans med andra. Boken Kooperativt lärande i praktiken – handbok för lärare i grundskolan ingår. I vår går kursen i Stockholm (8-9 februari) och Göteborg (23-24 april). Boka HÄR. Kursen är oerhört uppskattad och har genomsnittsligt omdöme 4.95 av 5 möjliga! OBS! Vårens grundkurser är flyttade till hösten: Nytt datum Stockholm 14-15 oktober.

Jag lyssnade precis på ett avsnitt av Elevhälsopodden från 2021, där psykolog Stefan Boström intervjuar skoljuristen Maria Refors Legge. De vrider och vänder på vad tillsynsplikten, skollagen och grundlagen innebär för pedagoger i skolan. Intressanta tankegånger kring komplicerade frågor där det finns få enkla svar. Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar. Vi behöver ibland i ett akut läge agera kraftigt eller ingripa i nödvärn. Där är lagen tydlig. Kring andra saker, som ordningsstörningar, elever som inte lyssnar, elever som inte tar av mössan, elever som svär, är det mer otydligt. Skolor kan här ha olika konsekvenser som samtal till föräldrar, samtal med rektor, skickas ut ur klassrummet, kvarsittning, avstängning. Ett ord som återkommer, och som Stefan nämner i ett blogginlägg senare, är ordet får. Skollagen säger vad vi får och inte får göra när det gäller ordningsstörningar. Utifrån detta skapas handlingar, metoder och tankesätt. Vi FÅR förbjuda mobiltelefoner, vi FÅR skicka ut eleven, vi FÅR ha konsekvenstrappor, vi FÅR ha belöningssystem. Men vad BÖR vi göra? Visst är den frågan mycket viktigare?

Under uppstartsdagarna i augusti var jag runt på flera olika skolor i vårt avlånga land. En sak som slog mig om och om igen är vilken magi som uppstår när människor pratar med varandra. Igen och igen stod jag och bara njöt av att se och lyssna på engagerade och lärande samtal, där pedagoger undersökte sina tankar, vred och vände på utmaningar och tog nya steg tillsammans. Dessa samtal, där vi inte presenterar färdiga tankar utan öppet och förutsättningslöst undersöker tillsammans, är en grundsten i vår demokrati. I samtal med några av rektorerna och lärarna efteråt var det några saker som fick mig att tänka och fundera, och som jag vill undersöka vidare genom att skriva detta inlägg.

Samtal mellan människor är en grundläggande byggsten i ett demokratisk samhälle. Att kunna kommunicera och samtala är något som behöver utvecklas och underhållas. Barn behöver redan i förskolan och skolan få vara en del av demokratiska samtal och utveckla demokratiska förmågor. Men det är inte bara barn som behöver göra detta – våra demokratiska förmågor behöver underhållas och vårdas även under vuxenlivet.

Snart är det dags igen! Peppade pedagoger och nyfikna elever tar snart plats i våra klassrum och på våra skolgårdar. Med varje ny skolstart kommer utmaningar och möjligheter – och mängder av lärtillfällen. Vad har du framför dig? Här nedan finns lite tips och stöd som kan hjälpa dig att ta dig an terminen och läsåret som kommer. Nu kör vi! 🙂

Nya böcker

Vi har under det senaste året jobbat på en ny bokserie, där vi kommer djupdyka i olika teman med syfte att ge stöd till er verksamma pedagoger. Det första temat kommer snart från tryckeriet! Temat är ”Bygga en undervisningsgemenskap” och består av tre böcker som kan läsas separat eller tillsammans. Att bygga en undervisningsgemenskap är centralt för att skapa framgångsrik undervisning. Denna trilogi med böcker ger dig verktyg för att skapa en inkluderande, meningsfull och trygg lärmiljö, där elever lär sig kunskaper och utvecklas som människor. Varje bok erbjuder praktiska tips och strategier för att bygga en stark undervisningsgemenskap där lärandet blir en gemensam resa. Med dessa böcker kommer du att utrustas med kunskap och verktyg för att öka kvalitén på din egen undervisning och hjälpa dina elever att ta nya kliv i sitt lärande.
Bok 1: Starta skolan starkt hjälper dig som lärare att bygga starka och förtroendefulla relationer från början. Med en trygg skolstart läggs grunden för ett positivt lärandeklimat där eleverna motiveras att anstränga sig och ta ansvar för sin skolmiljö.
Bok 2: Meningsfull undervisning betonar vikten av att lärandet ska vara meningsfullt och relevant. Med hjälp av ett genomtänkt innehållsval, och genom att involvera eleverna, kan du skapa en undervisning där alla elever utvecklas tillsammans och känner att deras bidrag är viktiga.
Bok 3: Gruppstärkande ledarskap hjälper dig som lärare att stärka gruppen och bygga en inkluderande gemenskap. Med ett gott klassrumsledarskap kan eleverna bli en samverkande helhet, där varje individ bidrar till sin egen och gruppens framgång.

Vad är meningen med skolan? Vad tänker eleverna kring meningen med skolan? Hur kan vi öka elevernas känsla av mening? En metod för att stärka elevers motivation, lärande och känsla av meningsfullhet är att arbeta med elevernas eget värdeskapande. Värdeskapande lärande syftar till att få större balans mellan eget lärande och att skapa värde för andra, genom att låta eleverna under sin skolgång vid vissa tillfällen använda sina kunskaper för att påverka omvärlden på riktigt. Det kan innebära att eleverna skapar mervärde för lokalsamhället, organisationer och människor i eller utanför skolan. Lärandet blir då relevant här och nu: inte bara för provet eller betygen, utan för andra människor, direkt. I värdeskapande lärande får eleverna och omvärlden mötas. Värdeskapande lärande är ett begrepp som utvecklats ur det fokus som funnits på entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Lackéus (2020) skriver att värdeskapande lärande ger en ny dimension till entreprenörskap som är mer lärandefokuserad och därför passar in bättre i skolvärlden: “Viewing entrepreneurship as new value creation is thus both a broader and more learning-orientated definition of entrepreneurship” (s. 940).

Värdeskapande lärande handlar om att låta eleverna använda sina kunskaper för att skapa värde för andra här och nu. Det kan vara i det lilla, att skapa värde för klasskamraten närmast eller en annan klass på skolan, men kan också vara att skapa värde för människor utanför skolan, i närsamhället och världen. Vem som är mottagaren i ett värdeskapande projekt kan variera. Det kan exempelvis vara parallellklassen, en förskola i grannskapet, föräldrarna, närsamhället, landet eller världen. Vad värdet kan bestå i kan vara så enkelt som att läsa för den yngre årskursen, men också att påverka omvärlden och skapa förändring.

Kommunikation är en grundläggande färdighet som är avgörande för elevernas framgång i skolan och i livet. Att kunna kommunicera effektivt kan hjälpa eleverna att uttrycka sina idéer och åsikter, samarbeta med andra och lösa problem på ett konstruktivt sätt. Kommunikation är ett samspel mellan flera parter där vi möter varandra och påverkar varandra. Brister i kommunikation kan leda till konflikter och missförstånd. Lärare behöver därför skapa goda förutsättningar för eleverna att utveckla sina kommunikativa förmågor i klassrummet. I denna text kommer vi att utforska några strategier och metoder som lärare kan använda för att utveckla elevernas kommunikativa förmåga.

Skapa en trygg och tillåtande miljö

För att våga uttrycka sina tankar inför andra behöver eleverna känna sig trygga med gruppen. Läraren behöver skapa en tillåtande miljö där ofärdiga tankar välkomnas och uppmuntras, där det viktiga inte är att ha rätt utan att undersöka och stötta varandra. Läraren behöver visa att olikheter är något positivit och att vi kan lära oss mer när vi tänker på olika sätt. Elever behöver få lära känna varandra och bygga relationer med klasskamrater så att de vågar säga vad de tycker och be om hjälp. Läraren behöver skapa möjlighet för eleverna att bli nyfikna på varandra. Läraren kan exempelvis:

• Ha en rutin för hur elever hälsar på varandra på morgonen eller i början av lektionen.
• Se till att eleverna lär sig varandras namn.
• Ha en rutin för hur elever tackar varandra och avslutar lektionen gemensamt.
• Möta elevernas frågor och missuppfattningar med nyfikenhet.
• Ställa frågor där det finns många olika svar och där olika perspektiv gör att eleverna lär sig mer.
• Se till att elever ofta får vända sig mot varandra och ställa frågor kring innehållet, som ”Vad tycker du?” ”Vad var intressant för dig?” ”Vad har du lärt dig?” ”Vad vill du veta mer om?”

Läs mer om att bygga en trygg grupp HÄR. Läs om korta strategier för att skapa trygghet inför samtal HÄR.