Det finns massor av sätt att genomföra bra, konkreta och aktiva lärargenomgångar med elever. Kooperativt lärande är ett utmärkt verktyg för att se vad elever förstått och vad de behöver mer stöd kring. Här beskriver jag i korthet vad elevaktiva genomgångar är och några enklare metoder samt tips till dig som lärare.

Elevaktiva genomgångar är lärarledda moment där eleverna ges möjlighet att aktivt delta, reflektera och engagera sig i lärandeprocessen snarare än att passivt ta emot information. Dessa genomgångar har som mål att främja djupare förståelse, kritiskt tänkande och ett större ansvar för det egna lärandet. De är viktiga eftersom forskning har visat att aktiva lärandemetoder ökar förståelsen för innehållet och gör att elever minns det de lär sig bättre. Elevaktiva genomgångar kan även stimulera motivation och intresse för ämnet och stärka elevernas känsla av mening med det de ska lära sig om.

Elevaktiva genomgångar inbegriper ofta korta aktiviteter, diskussioner, reflektioner, frågeställningar och problemlösning, där läraren växlar mellan att visa och instruera till att låta elever prova och testa, för att sedan igen instruera och ge återkoppling på den aktivitet eleverna genomfört. Sådana genomgångar kan ge eleverna större chans att utforska och förstå innehållet på ett djupare plan och ger även läraren möjlighet att se och höra vad eleverna har förstått och vad som missuppfattats för att om möjligt förändra genomgången för sina elever förståelse.

Tänk på att dina genomgångar ska utveckla elevernas tänkande, inte bara kontrollera förståelse för innehållet. Ställ därför med fördel öppna och autentiska frågor som eleverna får undersöka sina tankar tillsammans. Va öppen för deras input och engagemang och skapa utrymme för att förändra genomgången utifrån deras tankar och behov.

Här är fem metoder som kan användas vid genomgångar. Ta inspiration, men gör på ditt eget sätt!

Stoppfrågor

1. Börja genomgången som vanligt och presentera innehållet för eleverna.
2. Stoppfråga: Vid en förutbestämd punkt i genomgången, ställ en fråga såsom “Vad bör jag göra nu, och varför?” eller “Varför tror ni det är såhär?”, dvs en kort relevant fråga relaterad till det aktuella innehållet.
3. Låt eleverna diskutera frågan i par, max ca en minut, och uppmuntra dem att reflektera över och utforska innehållet tillsammans.
4. Observation: Medan eleverna diskuterar, rör dig snabbt runt i klassrummet och lyssna på deras diskussioner för att få en uppfattning om deras förståelse och kunskap.
5. När tiden är slut, säg ”stopp” och återgå till genomgången. Dela med dig av insikter och information baserat på vad du hört under elevernas diskussioner, och klargör eventuella missförstånd.
6. Upprepa vid behov: Infoga flera ”Stoppfrågor” vid olika punkter i genomgången vid behov, och upprepa stegen ovan.
7. Mot slutet av genomgången, reflektera över de diskussioner som förts och ge återkoppling baserat på elevernas förståelse och kunskap.

Struktur: Visa!

1. Välj en fråga eller ett påstående där svaren kan vara JA, NEJ, eller OSÄKER/BÅDE OCH/MITTEMELLAN, och presentera detta för eleverna. Exempel på frågor kan variera från elevernas åsikter om en karaktär i en bok till deras tankar om kärnkraft.
2. Tid att tänka: Ge eleverna lite tid att tänka enskilt över frågan.
3. Visa: Efter reflektionstiden, säg “1, 2, 3, visa!”
4. Eleverna visar antingen tumme upp (JA), tumme ner (NEJ), eller tumme i mitten (OSÄKER/BÅDE OCH/MITTEMELLAN) beroende på vad de vill svara.
5. Eleverna vänder sig till en eller några personer i närheten och jämför sina svar, diskuterar varför de valde sitt svar och ställer frågor till varandra för att förstå varandras tankar.
6. Efter diskussionen, be eleverna tacka varandra och som lärare, sammanfatta några av de saker som har sagts eller lyfta fram tankar från de olika grupperna.

Minuten

1. Förbered färdiga kort: Skapa papperslappar eller förtryckta kort med utrymme för eleverna att svara på de tre frågorna under. Du kan också använda en projektor och visa frågorna på en skärm.
2. Informera eleverna om att de kommer att genomföra ”Minuten” i slutet av en genomgång. Det gör dem mer alerta från början.
3. I slutet av genomgången, be eleverna svara på följande frågor på deras papperslappar eller kort, ge först en stunds tanketid:
   1. Vad tyckte du var det viktigaste du lärde dig?
   2. Vad var mest förvirrande eller svårt att förstå?
   3. Vad har du för frågor kvar om det vi lärt oss?
4. När eleverna tänkt, ge dem en minut att skriva ner snabba anteckningar.
5. Låt eleverna dela sina tankar med bordsgrannarna. Rör dig runt, lyssna och ta in deras tankar.
6. Ge återkoppling till hela klassen på det du sett och hört!

Struktur: Vad undrar jag?

1. Presentera ett tema, text, film, aktuell händelse eller dilemma för eleverna.
2. Skriva frågor: Låt eleverna reflektera och skriva ner vad de undrar eller funderar kring innehållet på en papperslapp eller post-it.
3. Eleverna lägger sin fråga upp och ner eller skrynklar den till en boll och placerar den i mitten av bordet i sin grupp.
4. Diskussion i Grupp: En elev i gruppen drar en lapp och läser frågan. Gruppen diskuterar sedan vad de tänker och kan om denna fråga.
5. Läraren avbryter efter lämplig tid eller efter ett varv runt och eleverna får välja en fråga de vill undersöka djupare.

Struktur: Lär varandra

1. Skapa grupper: Dela in eleverna i heterogena grupper om fyra. Heterogena grupper främjar lärande genom att tillhandahålla olika perspektiv och färdigheter.
2. En lämnar: En elev per grupp lämnar klassrummet och arbetar självständigt med något annat i ett annat rum eller ett grupprum.
3. Genomgång av läraren: Läraren ger en genomgång av innehållet till de kvarvarande eleverna i varje grupp, och dessa elever får anteckna under genomgången.
4. Gruppplanering: De kvarvarande eleverna i varje grupp sammanfattar och strukturerar det de har lärt sig för att kunna lära ut det till sin frånvarande gruppkamrat. De planerar vem som ska säga vad och hur de ska förklara innehållet.
5. Elever tillbaka: Eleven som lämnade rummet kommer tillbaka, och gruppmedlemmarna lär ut det de har lärt sig under genomgången till denna elev, var och en förklarar sin del av innehållet.
6. Avslutning och reflektion: Avsluta med en kunskapskontroll för hela gruppen och/eller en reflektion över hur väl gruppmedlemmarna kunde förmedla kunskapen till sin kamrat. Diskutera vad som fungerade bra och vad som kunde ha gjorts annorlunda för att hjälpa kompisen att förstå bättre.

Elevaktiva genomgångar ger läraren möjlighet att se vad eleverna har förstått och även möjlighet att ge konkret återkoppling under själva genomgången. Genom att observera och lyssna på eleverna kan läraren snabbt identifiera missförstånd, klargöra oklarheter och ge stöd där det behövs. Här är några strategier och tekniker lärare kan använda för att effektivt observera, lyssna och ge återkoppling:

1. Observation under diskussioner

• Var uppmärksam på elevernas diskussioner, notera deras förståelse och eventuella missförstånd.
• Om möjligt, rör dig runt i klassrummet och lyssna på olika gruppers diskussioner för att få syn på deras förståelse och tänkande.
• Granska elevernas anteckningar, skisser, och andra arbetsmaterial för att bedöma deras förståelse och hur de tänker.

2. Formativ bedömning

• Använd snabba och enkla formativa bedömningsverktyg som tummen upp/ned eller exit tickets.
• Använd digitala plattformar, som Mentimeter eller Kahoot, för att snabbt samla in och analysera data om elevernas förståelse.

3. Konkret återkoppling

• Ge specifik och konstruktiv feedback direkt till varje elev baserat på observationer och lyssnande.
• Dela generella observationer och feedback med hela klassen för att klargöra vanliga missförstånd och vad som var viktigast.

4. Klargörande och fördjupande frågor

• Om du märker att flera elever har svårt med samma saker, ta tid att klargöra det genom att ställa frågor, ge exempel, och föra diskussioner.
• Skapa en miljö där eleverna känner sig bekväma med att ställa frågor och dela sina tankar och idéer.
• Ställ fördjupningsfrågor för enskild reflektion, par, gruppsamtal och helklassamtal kring det du ser och uppmärksammar hos eleverna.
• Ge eleverna tid att reflektera över sitt eget lärande och identifiera områden där de behöver mer stöd. Ta med dessa tankar i kommande genomgångar.

Massor med mer tips kring elevaktiva genomgångar finns på bloggen, det är bara att surfa runt så hittar du mer inspiration!