Konsten att konstruera frågor

I all undervisning och speciellt när du använder dig av KL behöver du som lärare snabbt konstruera spännande frågor som leder till diskussioner, undersökningar eller handlingar. Frågorna behöver ofta vara öppna och ha möjligheter för flera svar eller vara produktiva och leda till nya idéer eller tankegångar. En fråga som jag ofta hört från lärare är just ”hur?”. Hur skapar vi dessa frågor? Här ger vi flera förslag på olika frågor som utvecklar och stimulerar eleverna till lärande.

Läs gärna detta inlägg om olika alternativ till handuppräckning och hur du med enkla metoder kan göra frågesituationen så mycket mer lärorik och spännande både för dig som lärare och för dina elever.

Vad är en “bra” fråga?

En bra fråga stimulerar barnens nyfikenhet och lust att diskutera. Den är en inbjudan till en närmare undersökning eller till ett nytt experiment. De kan visa snarare än att tala om svaret. Det är en fråga som leder till nya kunskaper och en fråga som ofta har flera svar (sk. öppna frågor) beroende på den erfarenhet barnet har. Med dessa frågor kan du använda dig av strukturer som EPA och Par På Tid. Flera av frågorna kan även studsas i klassen eller så kan du använda dig av Slumpa fråga eller Multisvar för att få svar från alla i par eller enskilt.

Vad är då en ”dålig” fråga?

I det här sammanhanget karakteriseras en dålig fråga av att den är rent verbal och att den kräver ett direkt svar som ofta är klätt i fraser direkt från läroboken. Svaret går ut på att sortera i sin hjärna vad som finns i läroböckerna eller bland något som den vuxne tagit upp tidigare. Barnen bläddrar i sina minnen och den snabbaste och mest verbala blir också den mest framgångsrika eleven. Undvik för många Vad är…, vad blir…, där det finns ett enkelt och rätt svar. Skapa mer lärtillfällen med att förändra frågorna du ställer till eleverna. Förslag finns nedan!

hands-1345059_960_720

Olika typer av frågor

Frågor som fångar uppmärksamheten

Det här är den enklaste typen av frågor. De börjar ofta med “Har du sett…” eller “Har du lagt märke till…” och är ett bra sätt att väcka nyfikenhet och skapa förförståelse kring en uppgift. Dessa kan göras enskilt men även diskuteras kort med en EPA.

Ex. Har du upptäckt att det luktar annorlunda i simhallen? Har du lagt märke till att kompisar ofta hälsar på varandra på morgonen? Kan du se om spindeln har ögon?

Frågor som får eleverna att resonera och spekulera

De här frågorna börjar ofta med orden ”Hur …” eller ”Varför…” Det är frågor där eleverna behöver kunna tänka och diskutera i en mindre grupp och passar utmärkt till att använda vid EPA. Meningen är att frågan ska få eleverna att tänka och resonera fritt utifrån sin egen erfarenhet och kunna jämföra sina idéer med andra. Frågorna ska öppna en diskussion där barnen känner sig fria att uttrycka tankar från sina observationer. Genom att lägga till ”tror du…”underlättar man för barnen.

Ex. Varför tror ni att ett flygplan kan flyga? Hur kan en känguru hoppa över en hel sandlåda? Varför behöver vi solen för att leva? Hur hittade man mat på stenåldern utan affärer? Varför är det människan som bestämmer mest på jorden?

Frågor som får eleverna att jämföra

Väl genomtänkta jämförande frågor kan få barnen att bringa ordning ur kaos och enhetlighet ur variation. De inleds med “Vad är lika mellan…” “Hur skiljer sig…” och kan ha två-fyra olika kategorier. Tänk på övningen “Vilken ska bort?”. Frågan kräver förförståelse för de två eller fler saker som ska jämföras och får gärna först ha diskuterats i klassen var för sig.

Ex. Vad är det som lika mellan ett ägg och ett frö? På vilka sätt är frön olika och hur skiljer de sig från varandra? Saker kan vara lika och även skilja sig från varandra på många sätt. Barnen tränas i att använda olika karaktärer som; syfte, karaktär, form, färg, yta, storlek, märken eller dylikt. Språkutvecklande!

Frågor som får eleverna att mäta eller räkna

Hur många…, Hur långt…, Hur ofta…?

Hur många är vi i det här rummet? Hur många ben har en myra? Hur långt kan ni hoppa från ett streck? Hur ofta ser man en fågel i den stora eken?

Frågor som skapar aktivitet

De här frågorna har stort värde, speciellt när man ska undersöka egenskaper hos ett nyligen introducerat material. Du kan med fördel påbörja en ”Vad händer om…”-fråga med att försöka förutsäga resultatet tillsammans i exempelvis en EPA 2 och 2. Barnen får gissa och tränas därmed i att formulera hypoteser, vilket de har nytta av när vi använder probleminriktade frågor.

Det här är ”Vad händer om…” – frågor.

Vad tror ni händer om man lägger ett frö på ett fuktigt papper?

Vad kan hända om man låter saltvatten avdunsta?

Vad händer om du sätter en videkvist i vatten?

Vad händer om du kastar en liten papperstuss i ett spindelnät?

Probleminriktade frågor

När vi använder den här typen av frågor blir följden en problemlösande aktivitet. Barnen formulerar hypoteser (gissar) och tänker ut hur de kan genomföra ett experiment, blir upptagna med att se resultatet och resonerar sig så småningom fram till en slutsats. Detta är de mest sofistikerade frågorna och också de som barnen har svårast att arbeta med. Om en probleminriktad fråga ställs för tidigt innan barnen haft tid att bekanta sig med det material de ska arbeta med kan resultatet bli nedslående. Dessa frågor inleds ofta med “Kan ni visa…” eller “Kan ni beskriva hur…”

Om man stället frågan ”Kan ni visa vilka blad en nyckelpiga tycker bäst om?” utan att ha studerat nyckelpigan eller påbörjat ett arbete där man har en modell för hur man ska kunna visa detta så får man antagligen svaret ”Nej, det kan jag inte”. Barnen har då inte haft tillräcklig stöd av varandra eller tillräcklig tid att arbeta med frågan tidigare.

Om du vill lyssna på en utmärkt podcast om frågor rekommenderar vi lärarpodden #didaktorn om produktiva frågor från 2016.

Källor

Wynne Harlen (1996) Våga språnget – Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen Liber: Stockholm

2 thoughts on “Konsten att konstruera frågor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s