Många använder kooperativt lärande för att utveckla elevers kunskaper och sociala kompetens – samtidigt. Ett kärnelement i kooperativt lärande är att skapa möten mellan elever kring ett relevant och spännande innehåll. Både innehåll och möten kan väljas och struktureras på en mängd olika sätt. Många lärare efterfrågar hur man kan använda korta, tillfälliga par och grupper för att skapa positiva möten mellan elever där kunskaper förstärks. Att då och då blanda runt eleverna i en klass i tillfälliga grupper gör att de möter varandra över eventuella gränser som skapats. Genom kortare uppgifter med ett tydligt mål får eleverna erfara hur olikheter mellan dem kan bli en styrka för kunskapsutveckling. Att slumpmässigt välja ut tillfälliga grupper kan även bidra till socialisation och nya vänskapsband mellan elever. Men hur kan man göra? Här får du flera tips att börja med!

Steg 1: Innehållets kommunikativa natur

När jag valt ut ett relevant och spännande didaktiskt innehåll i en lektion kan jag fundera kring vilka delar i detta innehåll som är kommunikativa. När, var och varför är det lämpligt att skapa möten mellan eleverna kring innehållet? Vilka frågor kan göra att de förstår innehållet bättre? Fundera också kring olika kommunikativa redskap. Kan eleverna få diskutera, debattera, jämföra, argumentera, demonstrera, analysera, intervjua, redovisa, ge respons eller föra dialog kring innehållet?

Steg 2: Kommunikativa strategier

Slumpmässiga par/grupper

Ett enkelt sätt att skapa möten kring ett innehåll är att slumpa ut par eller grupper i klassen. Det går fort och kan göras direkt på lektionen med stöd av en klasslista i digital form och en slump-generator. Här finns ett gratis hemsida för det. När du slumpat listan visar du den för eleverna och de hittar varandra. Förtydliga uppgiften och vad deras möte ska leda till, dvs ge dem ett gemensamt mål att uppnå t ex: ”Vi ska båda/alla i gruppen kunna X, förklara för varandra så alla förstår!”. Modellera även socialt mål eller spelregler för mötet så att du lär ut hur de kan samarbeta. Därefter kan paret/gruppen användas för att:

• Jämföra en uppgift de arbetat med individuellt
• Återberätta det viktigaste för varandra efter en lärargenomgång
• Samtala vad de kan om ett innehåll för en gemensam förståelse
• Analysera ett innehåll, såsom en text eller film inför en individuell uppgift
• Brainstorma idéer kring ett område inför en uppgift
• Lösa ett problem tillsammans
• Redovisa ett svar på en fråga
• Ställa frågor till varandra som stöd
• Gå en promenad och diskutera en fråga eller tema
• Diskutera dilemman och delge sina tankar och åsikter
• Skapa en gemensam mind-map om ett område
• Redovisa och ge feedback på en uppgift eller text
• Debattera två eller fler skilda perspektiv
• Sammanfoga sina individuella idéer till en ny lösning
• Intervjua varandra om kunskaper eller åsikter.

Avsluta aktiviteten med att eleverna tackar varandra för att de delgivit tankar, ställt frågor eller bidragit med innehåll. Eleverna kan även få reflektera kring vad de tar med sig från mötet. Vad vet de nu som de inte visste förut? Genom att regelbundet, då och då, använda sig av slumpmässiga par/grupper kan det hjälpa eleverna att lära sig mer om ett innehåll OCH stödja eleverna att utvecklas socialt.

Gemensam problemlösning i par/grupp

Grupper och roller kan slumpas direkt på en lektion. Allt som behövs är en klasslista och slump-generator. Slump-generatorn tilldelar även eleverna ett nummer i gruppen som kan användas för att dela ut olika roller. Rollerna kan skrivas i en lista från 1-4 på tavlan för varje nummer. Börja med att förtydliga ett gemensamt mål i grupperna ”Ni ska alla kunna förklara…?”och förtydliga sociala spelregler. Sätt sedan igång grupperna kring en gemensam problemlösning. Jag har använt mig av fyrgrupper och rollerna; Sekreterare (1), Redovisare (2), Materialare (3) och Kontaktansvarig (4) som jag skrivit upp på tavlan. Sekreteraren skriver gruppens lösning, Redovisaren ansvarar för att återge gruppens svar, Materialaren ser till att gruppen har allt material och Kontaktansvarig har direktkontakt med läraren för sin grupp. Genom att rollerna tilldelas på en gång när grupperna skapas kommer elever få olika roller varje gång en gemensam problemlösning genomförs.

Gruppen arbetar sedan för att få en gemensam förståelse för problemet och sin lösning i gruppen. Gruppen stödjer redovisaren att göra sig redo att beskriva gruppens lösning för läraren (lärar-gruppredovisning), för andra grupper (grupp-gruppredovisning), för klassen (grupp-klassredovisning) eller tvärgrupper.

Här är en film som visar hur en lärare använder sig av problemlösning i grupp med tillfälliga grupper och roller.

Grupper vid bok- och textsamtal

Att elever får samtala med varandra om sin förståelse av en text är ett bra sätt att utveckla elevernas tankar. Textläsningen kan genomföras enskilt, i klass eller i par/grupp. Därefter kan eleverna enskilt skriva ner frågor eller tankar de fick utifrån texten. Använd en slump-generator för att skapa grupper av elever i lämplig storlek (3-5 st är ofta bra!). Elevernas egna frågor kan sedan blandas runt och läggas upp och ner, i mitten av varje grupps bord. En elev i taget drar en fråga och denna diskuteras i gruppen (Struktur: Vad undrar jag?). Tänkte jag likadant? Vad vet vi om denna fråga? Hur kändes den här situationen i texten för mig?

Om läraren vill fokusera samtalen mot specifika frågor kan läraren ställa frågor i hela klassen, ge tanketid och därefter diskutera dem i slumpmässigt valda bikupor. Läraren kan också dela ut frågekort till grupperna att arbeta med där de drar en fråga var i gruppen. Se Frågor 1 och Frågor 2 för tips kring hur du kan designa utvecklande frågor kring ditt innehåll.

Eleverna kan även skriva fördjupande frågor i varje grupp och ge dem till läraren som väljer ut att arbeta vidare med. Grupperna kan även skicka sin grupps fråga direkt till gruppen bredvid. Grupperna kan därefter diskutera varandras frågor och redovisa sina tankar för varandra i en grupp-till-grupp eller i tvärgruppsredovisning. Se Skicka ett problem för tips hur detta kan göras!

När eleverna samtalar har du som lärare ett fantastiskt tillfälle att lyssna på och observera eleverna. Vad kan de? Hur tolkar de texten? Hur hållbara är deras resonemang? Observera gärna också hur det fungerar socialt och återge goda exempel på samarbeten till eleverna. Övningen kan avslutas genom att grupperna tackar varandra för samtalet och eventuellt reflekterar kring en fråga från läraren, t.ex. Vad bidrog jag med i samtalet? Hur gjorde jag för att lyssna? Hur gjorde vi för att se till att alla fick prata?

Avslutande tips

Det finns tusentals sätt att använda sig av tillfälliga par eller grupper kring ett intressant innehåll. Bara din fantasi sätter gränser! Vi har märkt att då och då slumpmässigt välja ut par/grupper kring en kortare uppgift, som att jämföra eller redovisa ett moment, gör att elever upplever sig kunna samarbeta med fler i klassen över tid. Eleverna lär också känna varandra bättre och kan varandras namn även fast de inte umgås ofta. De får även en förståelse för att deras olika tankar berikar förståelsen och det kan leda till högra grad av inkludering i klassen.

• Se över innehållets kommunikativa natur.
• Fundera på hur du kan skapa möten mellan elever där de lär sig mer kring innehållet
• Säkerställ och modellera några samtalsregler
• Observera och lyssna på vad eleverna säger
• Ge återkoppling
• Avsluta positivt och få elever att uppmärksamma varandra för deras bidrag.